Vatten är en av de vanligaste skadeorsaken i Svenska byggnader. Det inträffar 100 000 vattenskador varje år och dessa kostar 5-6 miljarder att åtgärda. Detta problem har legat till grund för vårt arbete där vi frågar oss: ”Hur kan antalet vattenskador minskas?” Vi har försökt att besvara frågan med hjälp av statistik från Vattenskadecentrum, intervjuer med branschfolk och studier av branschregler. Det som framkommit är att badrum och kök är de mest drabbade utrymmen. Efter år 2011 har andelen skador i kök blivit fler än de i badrum. Orsaken till detta är ökningen av trycksatta vattenledningar i kök samt avsaknaden av krav på tätskikt och golvbrunn. Trots att vattenanvändningen i badrum, relativt sätt, har ökat har andelen skador minskat tack vare förbättrad teknik, strängare normer och bättre material. Vi tror att om antalet vattenskador ska minskas bör branschregler för kök kompletteras, utbilda och auktorisera fler företag samt upplysa fastighetsägare om vikten av fackmässigt byggande. / Water is one of the most common cause of injuries in Swedish buildings. It occurs 100 000 water damages every year and it costs 5-6 billions to repair. This problem has been the basis for our report with the question: “How can the number of water damages be reduced?” We have tried to answer the question using data from Vattenskadecentrum (Water damage center), interviews with professionals and studies of regulations. What has appeared is that the bathroom and kitchen are the most affected areas. After 2011, the quantity of water damages in the kitchen has passed the quantity of water damages in the bathroom. This is due to the increased number of pressurized water pipes in the kitchen and the absence of requirements for waterproofing and draining gutter. Despite the change of water usage in bathrooms, the percentage of water damages in bathrooms has decreased thanks to improved technique and materials. To reduce the number of water damages should regulations for the kitchen enlarge, train more in the industry and inform property owners about the importance of professionally-building.

<p>QC 20120928</p>

<p>The air gap method is a modification of the common way of building indoor walls and floors. The aim of the method is to make a construction, less fragile to water damage, with air gaps where moisture can be removed with a thermally driven air flow, caused by a heating cable. The thesis includes a number of experimental studies of this method.</p><p>Temperature and convective air flow in a vertical air gap was studied and it was noted how air flow increased with raised power of the heating cable. The air flow for one meter of wall varied between 50 m3/day (13 air changes per hour) and 140 m3/day (36 air changes per hour). The lower value was caused by a temperature difference in the range 0.2-0.3 oC. Without heating no air flow was found.</p><p>In studies of moisture and RH in wet “slab on ground” constructions, it was noted how the slab in the room with the air gap method dried to a much higher extent than the slab in the room built in an ordinary way. It was also noted that moisture was transported from the air gap in the floor and up through the air gap in the wall. In the room with the air gap construction, the RH values beneath the floor was at a lower level (and below 75 % RH) than the RH values beneath the floor of conventional construction. Mould does not grow below 75 % RH.</p><p>In the study of a flooded intermediate floor it was noted how the thermally driven convective air flow evidently speeded up drying of the construction. Mould growth was only noted in the case where the heating cables were turned off.</p> / <p>Spaltmetoden är en modifiering av det reguljära sättet av att bygga innerväggar och bjälklag. Syftet med metoden är att skapa en byggnadskonstruktion som är mindre skör med avseende på fuktskador. Detta görs med spalter där fukt kan avlägsnas genom ett termiskt drivet luftflöde som orsakas av en värmekabel. Denna avhandling innehåller ett antal experimentella studier på metoden. Spaltmetoden har studerats med avseende på 1. Samband mellan temperatur och luftflöde, 2. Uttorkning och RF nivåer i golvkonstruktioner samt 3. Översvämning av ett mellanbjälklag</p><p><strong>1. Samband mellan temperatur och luftflöde</strong></p><p>Temperatur och konvektivt luftflöde har studerats i en vertikal spalt och resultatet visar att luftflödet ökar med ökad effekt hos värmekabeln. Luftflödet i en vägg med en meters bredd varierade mellan 50 kubikmeter/dag (13 luftväxlingar per timme) och 140 kubikmeter/dag (36 luftväxlingar per timme). Det lägre flödet orsakades av en temperaturskillnad på 0,2-0,3 oC mellan luftspalt och rum. När värmekabeln var avstängd så registrerades inget luftflöde.</p><p><strong>2. Uttorkning och RF nivåer i golvkonstruktioner ovan betongplatta</strong></p><p>Detta experiment visade att fukt har transporterats från spalten i golvet genom spalten i väggen ut i rumsluften. I spaltkonstruktion var RF inuti golvkonstruktionen lägre (och understeg 75 % RF), jämfört med den konventionella konstruktionen, (mögel växer inte under 75 % RF). Det har också registrerats att betongplattan som hörde till spaltmetoden torkade ut snabbare än betongplattan som var inbyggd i ett gängse rum.</p><p><strong>3. Översvämning av ett mellanbjälklag</strong></p><p>I studien där ett mellanbjälklag blev översvämmat noterades att spaltmetoden förkortade torktiden från 21 dagar till 13 vid den fuktigaste mätpunkten. Mögelväxt noterades endast då värmekabeln hade varit frånslagen.</p><p> </p><p> </p>

The air gap method is a modification of the common way of building indoor walls and floors. The aim of the method is to make a construction, less fragile to water damage, with air gaps where moisture can be removed with a thermally driven air flow, caused by a heating cable. The thesis includes a number of experimental studies of this method. Temperature and convective air flow in a vertical air gap was studied and it was noted how air flow increased with raised power of the heating cable. The air flow for one meter of wall varied between 50 m3/day (13 air changes per hour) and 140 m3/day (36 air changes per hour). The lower value was caused by a temperature difference in the range 0.2-0.3 oC. Without heating no air flow was found. In studies of moisture and RH in wet “slab on ground” constructions, it was noted how the slab in the room with the air gap method dried to a much higher extent than the slab in the room built in an ordinary way. It was also noted that moisture was transported from the air gap in the floor and up through the air gap in the wall. In the room with the air gap construction, the RH values beneath the floor was at a lower level (and below 75 % RH) than the RH values beneath the floor of conventional construction. Mould does not grow below 75 % RH. In the study of a flooded intermediate floor it was noted how the thermally driven convective air flow evidently speeded up drying of the construction. Mould growth was only noted in the case where the heating cables were turned off. / Spaltmetoden är en modifiering av det reguljära sättet av att bygga innerväggar och bjälklag. Syftet med metoden är att skapa en byggnadskonstruktion som är mindre skör med avseende på fuktskador. Detta görs med spalter där fukt kan avlägsnas genom ett termiskt drivet luftflöde som orsakas av en värmekabel. Denna avhandling innehåller ett antal experimentella studier på metoden. Spaltmetoden har studerats med avseende på 1. Samband mellan temperatur och luftflöde, 2. Uttorkning och RF nivåer i golvkonstruktioner samt 3. Översvämning av ett mellanbjälklag 1. Samband mellan temperatur och luftflöde Temperatur och konvektivt luftflöde har studerats i en vertikal spalt och resultatet visar att luftflödet ökar med ökad effekt hos värmekabeln. Luftflödet i en vägg med en meters bredd varierade mellan 50 kubikmeter/dag (13 luftväxlingar per timme) och 140 kubikmeter/dag (36 luftväxlingar per timme). Det lägre flödet orsakades av en temperaturskillnad på 0,2-0,3 oC mellan luftspalt och rum. När värmekabeln var avstängd så registrerades inget luftflöde. 2. Uttorkning och RF nivåer i golvkonstruktioner ovan betongplatta Detta experiment visade att fukt har transporterats från spalten i golvet genom spalten i väggen ut i rumsluften. I spaltkonstruktion var RF inuti golvkonstruktionen lägre (och understeg 75 % RF), jämfört med den konventionella konstruktionen, (mögel växer inte under 75 % RF). Det har också registrerats att betongplattan som hörde till spaltmetoden torkade ut snabbare än betongplattan som var inbyggd i ett gängse rum. 3. Översvämning av ett mellanbjälklag I studien där ett mellanbjälklag blev översvämmat noterades att spaltmetoden förkortade torktiden från 21 dagar till 13 vid den fuktigaste mätpunkten. Mögelväxt noterades endast då värmekabeln hade varit frånslagen. / QC 20101101

Fukt- och vattenskador är ett väldigt vanligt problemområde för villor, dessutom ökar antalet vattenskador succesivt från år till år. Under år 2021 hade Sveriges villor/fritidshus cirka 41 000 vattenskador sammanlagt. Vattenskador påverkar inte bara den ekonomiska hållbarheten, den påverkar både människors hälsa negativt och tar upp onödiga naturresurser. Det som undersökts i denna rapport är vart det uppstår vattenskador i villor och vem som bär ansvaret att åtgärda detta problemområde. Det undersöks hur lagar och regler ser ut för fuktsäkerheten i villor och om det skulle vara möjligt att minska dessa vattenskador med hjälp av en vattenfelsbrytare. Rapporten undersöker även hur vattenskador påverkar den ekologiska hållbarheten och hur vattenskador motverkar att uppnå målen i Agenda 2030. För att få fram resultatet för undersökningen har intervjuer hållits med försäkringsbolag, Boverket och byggföretag. En enkät till villaägare har skickats utför att få fram deras synpunkter och kompetens om vattenskador och vattenfelsbrytare. För att få fram statistik, information om vattenfelsbrytare, lagaroch krav har en dokumentstudie genomförts. Resultatet när det gäller till vem som bär ansvaret för att förebygga vattenskador så råder det delade meningar. För att vattenfelsbrytare ska nu ut till fler villaägare och fungera för att förebygga vattenskador i villor behöver villaägare få mycket mer information om hur vattenfelsbrytare fungerar och hur de ska agera om den larmar. Resultatet över hur vattenfelsbrytare kan påverka den ekologiska hållbarheten blev delvis att om vattenskador minskas skulle det som följd minska åtgången av onödig materialåtgång. Det skulle minska på åtgången av naturresurser som Agenda 2030 strävar efter. / Moisture and water damage are common problems in villas, in addition, the number of water damages gradually increases from year to year. In 2021, Sweden's villas/holiday homes had about 41,000 water damages in total. Water damage not only affects economic sustainability, but it also negatively affects both human health and takes up unnecessary natural resources. What has been investigated in this report is where water damage occurs in villas and who is responsible for fixing this problem area. It is investigated what laws and regulations look like for moisture safety in villas and whether it would be possible to reduce water damages with the help of a waterleak breaker. The report also examines how water damage affects ecological sustainability and how waterdamage counteracts achieving the goals of Agenda 2030. To obtain the results of the survey, interviews have been held with insurance companies, Boverket and construction companies. A survey to homeowners has been sent out to get their views and expertise on water damage and waterleak breakers. To obtain statistics, information about water fault switches, laws and requirements, a document study has been conducted.The result when it comes to who is responsible for preventing water damage are divided. For waterleak breakers to reach more house owners and work to prevent water damage in villas, house owners need to get much more information about how waterleak breakers work and how they should act if it alarms. The result of how waterleak breakers can affect ecological sustainability was partly that if waterdamage is reduced, it would as a result reduce the consumption of unnecessary material consumption. This would reduce the use of natural resources that Agenda 2030 strives for.

This study assesses the primary drivers of CO2e footprint for three types of water damage resolution methods and identifies relevant focus areas to support a reduced environmental footprint from water damage restoration. To face the global challenge of climate change, mitigation actions need to be taken on a broad level, with the reduction of greenhouse gas emissions from buildings being a key part. Although the number of environmental assessments of buildings is increasing, there is a lack of scientific literature quantifying the CO2e footprint of water damages, which makes it difficult for stakeholders in the industry to make sound decisions in order to combat climate change. In particular, this relates to the various methods that can be applied to resolve water damages. Therefore, this study conducts an attributional life cycle assessment of the CO2e footprint of three actual water damages, resolved using different methods requiring various degrees of material replacement. The study finds that both the total CO2e footprint and its main drivers vary significantly depending on the selected method. It further finds that the choice of method is crucial in order to reduce the CO2e footprint from water damage restoration, more specifically that a higher degree of material reuse, enabled by drying of damaged materials, appears to be preferred where applicable. / Denna studie undersöker de huvudsakliga faktorerna som påverkar det koldioxidavtryck som kan kopplas till tre typer av hanteringsmetoder av vattenskador, samt identifierar relevanta områden att fokusera på för att minska den miljömässiga effekten från vattenskadehantering. Flertalet åtgärder behöver genomföras för att möta utmaningen med klimatförändringar, och att minska växthusgaser kopplade till byggnader är att anse som en viktig del av detta. Trots att antalet miljöstudier relaterade till byggnader ökar är antalet vetenskapliga studier kopplade till CO2e från vattenskador begränsat, vilket gör det svårt för intressenter i industrin att fatta välgrundade beslut. I synnerhet är detta relaterat till de olika metoder som kan användas för att hantera skadorna. Av den anledningen genomför denna studie en livscykelanalys med bokföringsmetodik för att undersöka koldioxidavtrycket från tre faktiska vattenskador. Dessa har åtgärdats med olika hanteringssmetoder vilket medför en variation i den mängd material som behöver bytas ut. Studien konstaterar att både det totala avtrycket samt de huvudsakliga drivarna varierar betydligt beroende på vilken metod som använts. Vidare konstateras att valet av metod är avgörande för att kunna minska mängden CO2e från vattenskadehantering, mer specifikt att en högre grad av materialåteranvädning, möjliggjort av torkning av skadade delar, förefaller vara att föredra när det är tillämpbart.

Les performances des matériaux routiers se dégradent dans le temps sous l’effet des sollicitations mécaniques et environnementales. Parmi les facteurs influents, l’eau apparait comme l’un des éléments principaux impliqués dans les mécanismes de dégradation en provoquant une décohésion progressive du matériau. Les essais normalisés disponibles en France et à l’International permettant d’évaluer en laboratoire le comportement du mélange en présence d’eau peinent à prédire son comportement sur site. Il apparait donc nécessaire de comprendre plus fondamentalement l’évolution du matériau en présence d’eau pour prédire et prévenir de l’action de l’eau. A l’inverse du mouillage, le démouillage est défini comme le retrait du film de bitume à la surface du granulat. Il pourrait être à l’origine de la dégradation des matériaux routiers en présence d’eau. Une méthodologie expérimentale a été développée pour caractériser le phénomène de démouillage à partir d’un système modèle bitume/granulat. De plus, des essais normalisés ont été réalisés sur des mélanges foisonnés et compactés. Les protocoles expérimentaux des essais se différencient par le mode de conditionnement et le type de sollicitation mécanique. Les avantages et les limites des différents essais sont exposés. Les différents modes de dégradation identifiés ont été interprétés à la lumière des connaissances acquises lors de l’étude du démouillage de systèmes modèles. Ce travail a également permis de définir le pouvoir discriminant des essais et de sélectionner les plus pertinents pour évaluer l’impact de différents paramètres de formulation sur la durabilité des enrobés bitumineux en présence d’eau et notamment l’additivation chimique du bitume. / Performance of asphalts pavement are lowered under mechanical and environmental loadings. Among influent factors, water appears to be one of the major element leading to deterioration of the material cohesion. Numerous test in the world are available to evaluate moisture damage in laboratory. However, most of them show poor correlation with field performances. A fundamental understanding is still needed to predict and prevent its effects.Contrary to wetting, stripping is defined as the shrinkage of the bitumen on aggregate surface. It could be one of the road pavement materials moisture damage mechanisms in presence of water. An experimental method was used to characterize the stripping kinetic using a model bitumen/aggregate interface. Additionally, standardized laboratory tests were carried out on loose and compacted mixes. Experimental procedures vary from one to another regarding conditioning process and mechanical loading types. Advantages and limits of these test methods are exposed. Different moisture damage mechanism have been identified using the acquired knowledge from the stripping evaluation on model system. This work also allow to evaluate the discriminating power of test methods. It allows to select the most relevant one able to evaluate several parameter influences on material durability in presence of water,in particular the chemical additivation of bitumen.

The purpose of the study was to examine the impact of a natural disaster on the mental health of a rural Maya community in the Philippines. Specifically, the study assessed how an individual’s housing conditions, the household size, and general utilities can have an impact on a person’s mental health. The study used a quantitative survey design with self-administered questionnaires. Center for Disease Control and Prevention Modified Community Assessment survey was used for this research investigation. A total of 84 participants completed the survey. Participants were asked of their perceptions regarding the habitability of their own homes, the safety of their homes, whether there was mold or water damage, the size of the household, whether the household was harboring guest and the presence of general utilities such as: running water, electricity, garbage pickup, natural gas, sewage service, and cell. Descriptive (e.g. mean and frequency,), chi-squares tests, and t-test were used to analyze the data. Findings of the study showed that there was a relationship between safety of the home, the presence of mold, water damage, and running water and whether one develops symptoms of anxiety/stress. The study also found a relationship amongst garbage pickup, sewage service and whether one develops symptoms of agitated behavior. Findings of the study suggest a need for advocacy to implement mental health programs as a relief effort to disaster victims.

Rapporten är sammanställd av två kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med Säker Vatten AB. Efter tre års studier är detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten är ämnad för alla typer av läsare, men utan byggingenjörsexamen likt vår, eller med motsvarande kunskapsnivå så kan läsare uppfatta rapporten som svårläst. Metoden för rapporten har varit så att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i fråga har alla mångårig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförläggningar, legionella och vattenskador. Tolkningar och utförande av detta baseras på kunskap som införskaffats som ingenjörsstudenter under utbildningens gång, allt för att så nyanserat som möjligt närma sig svaret på rapportens problemformulering: ”Hur ska boendesprinkler projekteras och installeras för att undvika vattenskador och tillväxt av legionella?” Som huvudsyfte har arbetet inneburit att fokusera på problemformuleringen. Problemformuleringen har i sin tur fördelats i tre frågor där varje fråga berört olika verksamheter och organisationer i branschen. Frågan specificerar vattenskadorna som kan      uppkomma i samband med boendesprinkler. För att besvara den frågan har      relevanta avsnitt i BBR, standarden SS 883001 samt branschregler Säker      Vatteninstallation studerats. Frågan hanterar tillväxten av legionella i      boendesprinkleranläggningar. Här har myndigheter och branschorganisationer      såsom Smittskyddsinstitutet, Svenskt vatten och Stockholm Vatten varit      till stor hjälp. Frågan har behandlat vilka krav som ställs på de      som projekterar och installerar boendesprinkler idag. Utgångspunkten för      fråga tre har varit normer från Svenska Brandskyddsföreningen som      behandlar boendesprinkler, samt VVS-Företagens och Sprinklergruppens      utbildning för sprinklermontörer. Förhoppningen är att den här rapporten ska fungera som underlag för skrivande av branschregler för projektering och installation av boendesprinkler. Branschregler som säkerställer att vattenskador och tillväxt av legionella undviks.  Med korrekta branschregler så bör förståelsen för boendesprinkler och dess effekt öka. Antalet boendesprinkleranläggningar bör då också öka, vilket skulle resultera i ett mer brandsäkert Sverige. / The report was compiled by two graduate students at the Royal Institute of Technology, Bachelor of Science program Constructional Engineering and Design, in collaboration with Säker Vatten AB. After three years of study, this is a graded report for our education. This report is intended for all types of readers, but without education like ours, or equivalent level of knowledge, the report may be difficult to understand. The methodology for this report is that the authors continually interviewing actors with different interests in how the industry develops. The players in question all have many years of experience or relevant training behind. Studies of literature have been made of regulations, codes, standards, and reports dealing with residential sprinklers pipe laying, legionella and water damage. Interpretations and execution of this is based on the knowledge acquired as engineering students during their education, all to approach an answer so nuanced as possible to the problem report:" How should residential sprinklers be designed and installed in order to avoid water damage and legionella growth?” As the main work has meant to focus on the problem statement, which in turn is divided into three questions, each question touched on various businesses and organizations in the industry. This question specifies      the water damage which may arise in connection with residential      sprinklers. To answer that question, the relevant section of BBR, the      standard SS 883001, as well as industry regulations plumbing safety      studied. This question handles the      growth of legionella in residential sprinklers. Here are authorities and      industry organizations such as the Infectious Diseases Institute, Swedish      Water and Stockholm Water were a great help. This question has dealt      with the demands placed on the projecting and installing of residential      sprinklers today. The starting point for question number three were      standards from Swedish Fire Protection Association which deals with      residential sprinklers, and training for installers of sprinkler. This report will hopefully serve as a basis for the writing of industry regulations for design and installation of residential sprinklers. Industry regulations which will ensure that water damage and the growth of Legionella will be avoided. With proper industry regulations will the understanding of residential sprinklers and its effect increase. The number of residential sprinkler installations should then also increase, which would result in a more fireproof Sweden.

Studien går ut på att undersöka vattenskador som har blivit allt vanligare i svenska byggnader. Vattenskador utsätter människan för hälsorisker på grund av en hög risk för mikrobiell tillväxt. Syftet med studien är att undersöka vattenskador, var uppstår vattenskador och varför, vilka kostnader står försäkringsbolagen för och vilka kostnader står fastighetsägare eller utförare för. Inom studien undersöktes också hur olika aktörer ser på vattenskador och risker med olika typer av stommaterial. Resultatet av studien visar att försäkringsbolagen bedömer alla stommaterial lika när det gäller ersättning för vattenskador, det vill säga att de behandlar trä- och betongstomme på samma sätt. Däremot är ålder på byggnaden mer avgörande då de gör åldersavdrag för att värdera ersättningen för respektive vattenskada. Skador bör åtgärdas så fort som möjligt. Ju snabbare skador åtgärdas desto mindre sprider sig vattenskadorna. Metoden som användes i arbetet är intervjuer. / The study aims to investigate water damage that has become increasingly common in Swedish buildings. Water damage exposes humans to health risks due to a high risk for microbial growth. The purpose of the work is to discuss water damage, where water damage occurs and why, what costs do the insurance companies cover and what costs do the property owners cover. The study also examines how different actors view water damage and risks with different types of frame material. The result of the study is that the insurance companies assess all frame materials equally in terms of compensation for water damage, that is, they treat wood and concrete frames in the same way. However, the age of the building is more decisive as they make age deductions to evaluate the compensation for the respective water damage. Damage should be remedied as soon as possible, the faster the damage is rectified the less water damage spreads. The method used in the work was a qualitative method and the reliability is considered high since the results are consistent with the theoretical starting points.