Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet är anaerob nedbrytning. I denna nedbrytning omvandlas det organiska materialet till metan och koldioxid där metanet är den eftertraktade gasen. Bioslammet innehåller dock partiklar såsom träfiberrester och mikroorganismer med komplex struktur och är näringsfattigt. Någon form av sönderdelande förbehandling underlättar därför rötningsprocessen. I detta projekt undersöktes termisk förbehandling i kombination med kemisk förbehandling på bioslam från Stora Enso Skoghalls bruk på Hammarö. Själva rötningen skedde i två omgångar varav den första omgången med termisk förbehandling vid 70C och den andra vid 140C. Den kemiska förbehandlingen skedde med tillsats av lut (natriumhydroxid), kalk (kalciumhydroxid) och syra (fosforsyra) vid pH 9 och 11 för baserna och pH 2 och 4 för syran. Även neutrala prov (endast värmebehandling) och ett blankprov (ingen förbehandling) gjordes. Bioslammet ympades med kommunalt slam från Fiskartorpets reningsverk i Kristinehamn som har en mesofil bakteriekultur. Rötningen varade i 19 dagar per omgång i en temperatur på 35C och skedde satsvis i E-kolvar försedda med påsar för gasuppsamling. Totalt rötades 42 prov per omgång som utgjordes av sju mätpunkter á sex replikat för goda statistiska underlag. Resultaten gav en indikation för högst metanproduktion för proven behandlade med kalk vid 140C och för provet utan kemisk förbehandling vid 140C. Lägst produktion hade det kalkbehandlade provet vid pH 9 och 70C följt av blankprovet. Lutproven gav lägre metanproduktion vid 140C än vid 70C och fosforsyran hade så gott som oförändrad produktion mellan temperaturerna. Gemensamt för alla prover som behandlats vid 70C var att de fick en högre procentandel metan då de behandlats vid 140C. De resultat som erhållits är dock osäkra då det i vissa fall var stor spridning mellan provens biogasproduktion inom de enskilda förbehandlingsområdena. / In the pulp and paper process 505 million tons of water are polluted annually, which has to be purified before it is returned to the surrounding lakes. When the water is treated bigger particles are first separated to form sludge, then dewatered and finally incinerated. The excess water is further treated were a type of sludge  bio sludge  is formed. The bio sludge contains high concentration of intracellular water, why it is expensive and energy demanding to dewater. It is also forbidden to dump organic waste since 2005, why a more economically attractive treatment of the water is anaerobic digestion. In the digestion organic compounds is converted into methane and carbon dioxide where the methane is the desired gas. The bio sludge also contains fiber residues and microorganisms with complex structure and is nutrient-poor, which makes it hard to digest. Some kind of disintegrating pretreatment is needed and co-digestion with a more nutrient-rich sludge to facilitate the digestion process. In this project thermal pretreatment in combination with chemical pretreatment was examined on bio sludge from Stora Enso Skoghalls bruk at Hammarö. The anaerobe digestion was done by two rounds whereof the first round thermal pretreated at 70C and the second at 140C. The chemical pretreatment was done by additive of sodium hydroxide, calcium hydroxide and phosphoric acid at pH 9 and 11 for the bases and pH 2 and 4 for the acid. Also neutral samples (no chemical pretreatment) and a reference sample (no pretreatment) were done. The bio sludge were co-digested with municipal sludge from Fiskartorpets reningsverk in Kristinehamn which has a mesophilic bacterial culture. The anaerobic digestion lasted for 19 days per round at a temperature of 35C and were done batch wise in E-flasks provided with a small bag for gas collection. Totally 42 samples were made per round which consisted of seven measurement points and six replicates each for a good statistical basis. The results gave an indication of the highest methane production for the samples treated with calcium hydroxide at 140C and the neutral sample treated at 140C. The sample treated with calcium hydroxide at pH 9 and 70C gave the lowest production of methane followed by the reference sample. The samples treated with sodium hydroxide gave a lower methane production at 140C than at 70C while the acid treated samples had almost the same production at the two different temperatures. All the samples had in common a higher proportion of methane in the biogas when treated at 140C than at 70C. The results should be taken with caution since the distribution amongst the samples within the same pretreatment method sometimes is very high.

Nordströms museum is the heritage of Torsten Nordström. During his lifetime Torsten acquired a large variety of collectables that can be found in his museum. Due to a construction project in the neighborhood the foundation of Nordströms museum got disturbed. This led to the chimney of the building sinking, which gave rise to new problems for the construction. Today water is leaking through the plate roof and the building technology is outdated which has contributed to moisture damage in the attic. If nothing is to be done the collection is at risk to be destroyed.   Prior to this written report relevant literature has been studied and two inspections has been carried out. Because of insufficient documentation regarding the construction of the building assumptions had to be made.   With a curved roof full of cavities, rainwater is leaking through to underlying and sensitive parts of the building. The attic is without heating and its walls are missing vapor barriers and isolation. In combination all the above can cause major damage to the building.   This study has resulted in a list of suggested actions against the moisture problem of the roof and is meant to be used as a basis for future decision regarding an eventual renovation of Nordströms museum.

En stor andel av restprodukterna från skogen används i kraft- och fjärrvärmeverk. I kraftvärmeverket i Lugnvik används skogsbränslen som grot, bark, spån och rundtimmer vilka omvandlas till värmeenergi eller elektrisk energi. I förhållande till de andra skogsbränslena är rundtimmer energieffektivt att transportera, möjligt att lagra och har högre energidensitet än övriga nämnda skogsbränslen. Dock så finns en begränsad möjlighet till torrhaltsbestämning av rundtimmer och idag görs energibedömningen på inkommande lass med hjälp av ett omräkningstal oberoende av kvalitet, trädslag eller torrhalt. Därmed finns osäkerheter kring energiinnehåll och torrhalt vid beställningar samt lagerhantering. Denna studie syftar därmed till att utveckla och precisera bedömningen av energiinnehåll i rundtimmer för att möjliggöra energieffektivare bränslehantering. En kartläggning av energivärdet i ingående rundtimmer gjordes genom bedömning av relevanta parametrar för energivärdet. Torrhaltsmätning utfördes med motorsåg med spånuppsamlare samt genom flisning och uttag ur flisad stack. Energivärden beräknades därefter med hjälp av torrhalterna. Studien kunde inte visa på rötans inverkan på energivärdet, däremot visas stor variation i energivärde mellan trädslagen gran och björk beroende på skillnad i torr-rådensitet. Torr-rådensiteten varierade också tydligt inom trädslagen. Torrhaltens variation uppgick till ca 20 % mellan lassen och har generellt en avgörande betydelse för energivärdet. Studien visar också på att motorsågsmetoden främst är representativ för mätningar över större partier och kan fungera bra för exempelvis lagerinventering. Studien belyser vidare att energiomvandling bör göras med hänsyn till tre torrhaltsklasser. Genom visuell bedömning av torrhalten matchas rådensiteten med bedömd torrhaltsklass och lassets energiinnehåll beräknas. / A large proportion of forest residues is used in district heating and combined heat and power plants (CHP). The CHP in Lugnvik, Östersund, uses wood fuels such as bark, chips and roundwood which is converted into heat or electricity. In relation to the other wood fuels, roundwood is energy efficient to transport, possible to store and has higher energy density than the other forest fuels mentioned. There is, however, limited possibilities for dry content determination of roundwood and today the energy assessment of incoming loads is made with one conversion factor regardless of quality, tree type or dry content. Thus, there is uncertainties in ordering and inventory management connected to energy content and dry content. This study aims to develop the assessment of energy content in roundwood to enable more energy efficient fuel management. An analysis of the energy value in incoming roundwood was done by assessing relevant parameters for the energy value. Dry content measurement was carried out both with a chainsaw with chip collector and by chipping and extraction from chipped stack. Dry content was then used to calculate energy values per load. The study could not show the effect of rot on the energy value, however, there is a large variation in energy value between spruce and birch due to difference in dry-raw density. The dry-raw density also clearly varied within the tree species. The dry content variation amounted to about 20% between the loads and is of general importance for the energy value. The study also shows that the chainsaw method is primarily representative of measurements across larger lots and can work well for inventory management. The study further highlights that energy conversion should be done regarding three dry content classes. By visual assessment of the dry content, the raw density is matched with the estimated dry content class and the energy content of the load is calculated. / <p>2020-06-05</p>

Studien går ut på att undersöka vattenskador som har blivit allt vanligare i svenska byggnader. Vattenskador utsätter människan för hälsorisker på grund av en hög risk för mikrobiell tillväxt. Syftet med studien är att undersöka vattenskador, var uppstår vattenskador och varför, vilka kostnader står försäkringsbolagen för och vilka kostnader står fastighetsägare eller utförare för. Inom studien undersöktes också hur olika aktörer ser på vattenskador och risker med olika typer av stommaterial. Resultatet av studien visar att försäkringsbolagen bedömer alla stommaterial lika när det gäller ersättning för vattenskador, det vill säga att de behandlar trä- och betongstomme på samma sätt. Däremot är ålder på byggnaden mer avgörande då de gör åldersavdrag för att värdera ersättningen för respektive vattenskada. Skador bör åtgärdas så fort som möjligt. Ju snabbare skador åtgärdas desto mindre sprider sig vattenskadorna. Metoden som användes i arbetet är intervjuer. / The study aims to investigate water damage that has become increasingly common in Swedish buildings. Water damage exposes humans to health risks due to a high risk for microbial growth. The purpose of the work is to discuss water damage, where water damage occurs and why, what costs do the insurance companies cover and what costs do the property owners cover. The study also examines how different actors view water damage and risks with different types of frame material. The result of the study is that the insurance companies assess all frame materials equally in terms of compensation for water damage, that is, they treat wood and concrete frames in the same way. However, the age of the building is more decisive as they make age deductions to evaluate the compensation for the respective water damage. Damage should be remedied as soon as possible, the faster the damage is rectified the less water damage spreads. The method used in the work was a qualitative method and the reliability is considered high since the results are consistent with the theoretical starting points.