I det här examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmänhet och för Kungsmadskolan i Växjö i synnerhet, där undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lämplig energieffektiviserande åtgärd i form av tilläggsisolering tas fram och dess påverkan på klimatet i krypgrunden utvärderas. Kalkyler innehållande investeringskostnad och årlig besparing presenteras.

Att bostäder drabbas av fuktskador är ett vanligt problem i Sverige. Enligt en undersökning utförd av Boverket  har 36% av Sveriges bostäder problem med fukt. Fuktproblem leder ofta till mögel- och rötskador som har hälsofarliga konsekvenser för de boende i husen och det är även kostsamt att åtgärda de skador som fukt orsakar. Enligt Boverket (2010) skulle det kosta 90,1 miljarder kronor att åtgärda alla fuktskador i Sveriges bostäder.   Kallvindskonstruktionen är en vanlig konstruktionslösning i Sverige, framförallt på småhus, trots att den har visat sig vara en extra känslig konstruktionsdel. I en undersökning utförd av Ahrnens och Boglund (2007) visar det sig att 60% av kallvindarna på småhus i Västra Götaland har stor risk att drabbas av fuktskador. Anledningen till att kallvindskonstruktionen har stor risk att drabbas av fuktproblem är att den ventileras okontrollerat med utomhusluft oavsett vad det råder för luftförhållande utomhus. Är luften fuktig och har en hög relativ fuktighet kommer även kallvindsklimatet få en hög relativ fuktighet, vilket kommer leda till fuktskador om detta förhållande fortsätter under en längre tidsperiod.   En direkt koppling har kunnat visats mellan vindsbjälklagets isoleringstjocklek och risken för att kallvinden ska drabbas av fuktskador (mögel och röta); tjockare isolering leder till att risken drastiskt ökar. På grund av den ökade isoleringstjockleken läcker mindre värmeenergi upp från huset och därmed sänks temperaturen i vindsutrymmet och då ökar den relativa fuktigheten. Detta innebär att lågenergihus har en förhöjd risk att drabbas av fuktproblem i vindsutrymmet då det krävs en tjock isoleringsmängd i husets vindsbjälklag för att klara de energikrav som ställs på lågenergihus.   För att förstå hur utomhusklimatet påverkar en konventionell kallvindskonstruktion har denna studie utförts på ett hus med sensorer. Huset är beläget i Molkom några mil norr om Karlstad, Värmland. Huset är klassat som ett lågenergihus med en konventionell kallvindskonstruktion. I denna studie har det undersökts hur väderfaktorerna vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd påverkar kallvindens klimat. Det har även gjorts en analys om kallvindskonstruktionen löper risk för att drabbas av fuktskador. Sensorerna som har suttit placerade vid den aktuella byggnaden har mätt vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd under ett år. Det har även suttit sensorer i kallvindsutrymmet som har mätt temperatur, relativ fuktighet och fukthalt i takstolen. Med hjälp av dessa data har en dataanalys utförts för att se hur de olika väderfaktorerna påverkar kallvindens klimat.   Resultatet av dataanalysen visar att kallvinden på den aktuella byggnaden löper en liten risk att drabbas av ett mögelangrepp på grund av hög relativ fuktighet (över 75%) under en lång tidsperiod och kan därmed inte anses som en fuktsäker konstruktionsdel.   Kallvindens klimat påverkas beroende på vilken vindriktning det blåser ifrån. När vind råder från nord och öst påverkar det kallvindens klimat generellt positivt, medan vind från syd och väst försämrar generellt kallvindens klimat. Vindhastigheten har däremot ingen betydande påverkan på hur mycket de olika vindriktningarna påverkar.   Analysen visar även att kallvindens klimat generellt följer det klimat som råder utomhus. Detta leder till att när det råder nederbörd blir utomhusluften fuktigare vilket då också leder till att kallvindens klimat blir fuktigare. Det visar sig också att det är generellt bra att ventilera kallvinden på våren och sommaren, medan kallvindens klimat försämras på hösten och vintern när den ventileras med utomhusluft.   Samtliga bilder och tabeller är publicerade med tillstånd.

Aktivt slam är en biologisk process som används i stor utsträckning för rening av avloppsvatten, där bakterier som odlas under luftiga förhållanden avlägsnar organiska ämnen och näringsämnen från förorenat vatten. För industriell verksamhet modelleras denna process för att representera och förutsäga biologiska fenomen. De modeller som används för närvarande (främst modellen för aktiverat slam) ger acceptabla resultat men har vissa begränsningar, t.ex. lång kalibreringstid och beroende av många modellparametrar som är svåra att förutsäga. Under detta projekt som genomfördes på företaget SUEZ bedömdes det om sådana modeller kunde förbättras genom att lägga till ett termokemiskt perspektiv i deras arkitektur, antingen genom att minska antalet parametrar eller genom att teoretiskt förutsäga deras värden. Det termokemiska bidraget bedömdes på två olika nivåer: de stökiometriska förhållanden som beskriver systemet och de biologiska processernas kinetik. På grundval av en omfattande litteraturstudie valdes två metoder ut för att föra in termodynamiska överväganden i dessa delar av modellen. Termodynamiska beräkningar som krävs för att förbättra specifikationen av de förorenande molekyler som finns i vattenmatrisen. Arkitekturen i den ursprungliga modellen för aktiverat slam ändrades för att möjliggöra en differentiering mellan substrat av olika slag. När det gäller den stökiometriska studien visade det sig att den dynamiska förutsättningen av termodynamiska begränsningar för reaktionerna inte var av något större intresse med tanke på de stora mängder energi som finns tillgängliga. Användningen av olika organiska substrat gav dock intressanta resultat, eftersom det gjorde det möjligt att modellera de biologiska beteendena på ett mer detaljerat sätt och att förutsäga tillväxten av specifika typer av mikroorganismer. Den kinetiska studien gav måttliga resultat, med adekvata simuleringar men utan någon ny större förbättring av modellen. Den mest lovande utvecklingen av denna studie tycks vara en modell som omfattar en mängd olika organiska substrat med motsvarande biomassapopulationer, för att kunna rikta in sig på den specifika förekomsten av intressanta bakterier. / Activated sludge is a biological process that is widely used for wastewater treatment, where bacteria grown in aerated conditions remove organic substances and nutrients from polluted waters. For industrial operations, this process is modeled to represent and predict biological phenomena. Currently used models (mainly, the Activated Sludge Model) give acceptable results but suffer from some limitations such as long calibration time and dependency on an many model parameters that are difficult to predict. During this project conducted at the company SUEZ, it was assessed whether such models could be improved by adding a thermochemical perspective to their architecture, either by reducing the number of parameters involved or by predicting theoretically their values. The contribution of thermochemistry was assessed on two different levels: the stoichiometric relations that describe the system, and the kinetics of the biological processes. Based on an extensive literature study, two methods were selected to inject thermodynamical considerations to these parts of the model. Thermodynamic calculations required to improve the specification of the pollutant molecules present in the water matrix. The architecture of the initial Activated Sludge Model was modified to allow for a differentiation between substrates of different nature. Regarding the stoichiometric study, it appeared that the dynamic prevision of thermodynamical constraints over the reactions did not show a major interest considering the high amounts of energy available. However, the use of different organic substrates gave interesting results because it allowed to model more finely the biological behaviors and to predict the growth of specific types of microorganisms. The kinetic study gave mitigated results, with adequate simulations but no new major improvement to the model. The most promising development of this study appears to be a model involving a multiplicity of organic substrates, with corresponding biomass populations, to target the specific occurrence of bacteria of interest.

The purpose of this study is to investigate what is crucial for the use of weather protection and its effects when building with CLT (cross-laminated timber). The study was conducted through literature review, site visits, and interviews with representatives from various organizations, including weather protection suppliers, CLT producers, installers, and Skanska Sverige AB. These were chosen to highlight perceptions in the field and the effects of identified factors. The authors used a qualitative approach with semi-structured and written interviews. Effective moisture management in CLT constructions is necessary for the building's durability. Weather protection improves the working environment and productivity but requires careful planning for cost-effectiveness. The decision to use weather protection is influenced by cost, client requirements, and climate conditions. The future development of CLT focuses on making the material more efficient and finding standardized solutions. To decide on weather protection, factors such as moisture issues, working environment, time, cost, climate, project location and scope, and client requirements need to be considered. Collaboration is required to develop adaptable weather protection and more reliable methods to detect microbial growth. Quality and well-being should be prioritized as highly as cost, although cost will always be a significant part of the decision. By following up on reference projects, decisions can be based on facts and experience to achieve more sustainable construction projects.

Studien går ut på att undersöka vattenskador som har blivit allt vanligare i svenska byggnader. Vattenskador utsätter människan för hälsorisker på grund av en hög risk för mikrobiell tillväxt. Syftet med studien är att undersöka vattenskador, var uppstår vattenskador och varför, vilka kostnader står försäkringsbolagen för och vilka kostnader står fastighetsägare eller utförare för. Inom studien undersöktes också hur olika aktörer ser på vattenskador och risker med olika typer av stommaterial. Resultatet av studien visar att försäkringsbolagen bedömer alla stommaterial lika när det gäller ersättning för vattenskador, det vill säga att de behandlar trä- och betongstomme på samma sätt. Däremot är ålder på byggnaden mer avgörande då de gör åldersavdrag för att värdera ersättningen för respektive vattenskada. Skador bör åtgärdas så fort som möjligt. Ju snabbare skador åtgärdas desto mindre sprider sig vattenskadorna. Metoden som användes i arbetet är intervjuer. / The study aims to investigate water damage that has become increasingly common in Swedish buildings. Water damage exposes humans to health risks due to a high risk for microbial growth. The purpose of the work is to discuss water damage, where water damage occurs and why, what costs do the insurance companies cover and what costs do the property owners cover. The study also examines how different actors view water damage and risks with different types of frame material. The result of the study is that the insurance companies assess all frame materials equally in terms of compensation for water damage, that is, they treat wood and concrete frames in the same way. However, the age of the building is more decisive as they make age deductions to evaluate the compensation for the respective water damage. Damage should be remedied as soon as possible, the faster the damage is rectified the less water damage spreads. The method used in the work was a qualitative method and the reliability is considered high since the results are consistent with the theoretical starting points.

Issues related to moisture are one of the most common problems buildings are exposed to. Moisture issues have a tendency to lead to damage and growth of unwanted microorganisms on the buildings structure. Buildings troubled of issues related to moisture may have a negative impact on the indoor environment, the health of the people living there and the abrasion resistance of the structure. According to a research published by Boverket in 2010, approximately 36 % of all buildings in Sweden suffers from damage and mold in relation with moisture, most troubled by these kind of issues are small houses. More specifically, the attic in small houses is the most troubled part. The cost of maintenance for the damage caused by moisture is estimated to 91,2 billion SEK. The origin of moisture issues can depend on several different factors. Weather and climate are of great meaning if a building will be exposed to moisture issues. Precipitation, air humidity, temperature, wind speed and wind direction are some contributing factors. Today, constructing energy-saving buildings is a hot topic and a consequence of the more strict regulations regarding energy consumption. The sector of construction and service stands for approximately 40 % of Swedens total consumption of energy. Due to the topic of houses with a low consumption of energy, new ideas have come forward through the years and a typical example is the concept: Low energy house. Low energy houses are projected as dense houses with a high amount of insulation included with purpose to minimize the loss of thermal energy. Debates regarding how low-energy house has an increased risk to exposure of moisture issues than traditional houses as a consequence to a more dense structure, is common. Theoretically, low-energy houses have an increased risk for exposure but it can be avoided depending on the layout of the house and knowledge of moisture issues. Cold attics constitute a room in the attic where the climate has a resemblance to the outdoor climate. Former studies show a trend that cold attics have an increased risk for exposure of mold growth as a consequence to moisture issues. A low-energy house with a cold attic should, according to what is stated above, make a great risk for exposure of moisture issues. In this study a moisture analysis is performed of a cold attic in a low-energy house. The house is located in Molkom, Värmland and is relatively new-built. The goal with the analyzation is to examine if parts of the cold attic has a risk to be exposed to mold due to moisture issues and with relation to weather factors. The analyze was performed using two separate methods: a field study where moisture-measuring equipment was attached to the roofs trusses inside the cold attic in order to measure moisture ratio in these, relative air humidity and temperature in the surroundings of the trusses. A weather station was set up in the closeness of the house in purpose to be able to compare weather data to the data recorded by the measuring equipment in the attic. The weather station measured temperature, relative air humidity, precipitation, wind speed and wind direction from the outdoor climate. The second method was based on performing a thermal and humidity simulation using WUFI. In the program a simulation of the cold attic was performed. The simulation presented moisture data during the same interval as the field study and for the further five years to come. Measured data from measuring equipment, weather station and WUFI was compiled in order to be analyzed using produced, critical values for mold growth. Factors of values which was used for performing the analysis and the final evaluation was following: Relative air humidity, temperature and moisture ratio in the wood of the roofs trusses. The study showed that the cold attic does not make a risk for being exposed to issues regarding mold growth thus reign of critical values during some of the periods of the interval. The outdoor climate indicated to have a controlling effect on the climate in the attic. The relative air humidity in the attic rises when precipitation occurs and also when powerful, southwestern and southern winds reigns. The relative air humidity in the attic increases substantially when precipitation occurs in combination with southern winds. As precipitation occurs in itself, the temperature drops in the attic. Temperature in the attic does not show any noticeable connection to wind direction or speed. The roof trusses moisture ratio increases during periods of precipitation and also when southern or northern winds reigns. Wind speed does not show any noticeable connection with how the moisture ratio differs. The relative air humidity in the cold attic has a close resemblance to the relative air humidity outside.  The temperature in the cold attic has a close resemblance to the temperature outside.  Moisture ratio in the roof trusses does not show any noticeable connection to relative air humidity and temperature outside. / Fuktproblem är bland de vanligaste problemen som ett hus kan utsättas för. Problem i form av fukt leder ofta till skador eller tillväxt av oönskade mikroorganismer i husets konstruktion. Hus som drabbats av problem i samband med fukt kan ha en negativ inverkan på inomhusmiljön och hälsan för de människor som vistas i husen samt försämra konstruktionens hållfasthet. Enligt en undersökning publicerad av Boverket år 2010 är cirka 36 % av alla byggnader i Sverige utsatta för fukt- och mögelskador, flest skador påvisas i småhus. I småhusen är takets vindsutrymme den mest utsatta delen. Åtgärdskostnaden för fuktskadorna i drabbade småhus uppskattas till en kostnad om 91,2 miljarder kronor. Uppkomsten av problemen beror på många olika faktorer. Väder och klimat är av stor betydelse för hur ett hus utsätts för oönskad fukt. Nederbörd, luftfuktighet, temperatur, vindhastighet och vindriktning är några faktorer som är bidragande. Idag finns ett stort fokus på att bygga energisnåla hus medfört av allt hårdare krav om energiförbrukning. Sektorn för bostäder och service står för upp till 40 % av Sveriges totala energianvändning. I frågan om mer energisnåla byggnationer har nya idéer växt fram under åren, och ett typiskt exempel är lågenergihus. Lågenergihus är projekterade som täta och välisolerade hus i syfte att minska husets svinn av värmeenergi och därmed minskad energiåtgång för att vara i drift. Det debatteras flitigt om lågenergihus löper större risk att drabbas av fuktproblem än traditionella hus på grund av konstruktionens täthet och större mängd värmeisolering. Teoretiskt sett löper lågenergihus en större risk för att drabbas av fuktproblem i form av mikrobiell tillväxt men beroende på utformning och med hjälp av kunskap kan problemen undvikas. Kallvindar utgör ett vindsutrymme där klimatet i utrymmet liknar klimatet utomhus. Tidigare studier visar en trend att kallvindar har en ökad risk att utsättas för mögelsvamp på grund av fuktproblem. Ett lågenergihus med kallvind bör, enligt ovanstående, utgöra en stor risk att drabbas av fuktproblem. I denna studie har en fuktanalys genomförts av en kallvind i ett lågenergihus. Huset är placerat i Molkom, Värmland, och är relativt nybyggt. Målet med analysen var att undersöka om delar i kallvinden löpte risk att drabbas av fuktproblem i form av påväxt av mikroorganismer i relation till vädrets faktorer. Analysen utgjorde två separata metoder: en praktisk mätstudie där fuktmätare fästs i takstolarna inom kallvinden för att mäta fukthalt i takstolarna samt relativ luftfuktighet och temperatur i dess omgivning. I husets närhet placerades en väderstation i syfte att jämföra väderdata med data från mätare placerade i vindsutrymmet och hur vädret påverkar klimatet i vindsutrymmet. Väderstationen gav data för temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet och vindriktning utomhus. Den andre metoden var att utföra en värme- och fuktsimulering i programmet WUFI. I programmet genomfördes en simulering av kallvinden. Simuleringen presenterade fuktdata under samma tid som den praktiska studien avsett samt under kommande 5 år. Uppmätt data från mätare, väderstation och WUFI sammanställdes för att analyseras utifrån framtagna kritiska värden för mikrobiell tillväxt. Värden för faktorer som beaktades för att genomföra analysen och den slutliga bedömningen var: relativ luftfuktighet, temperatur och fukthalt i material. Ur studien framgår det att kallvinden inte utgör någon risk att drabbas av problem i samband med mögelsvampstillväxt trots kritiska värden under vissa perioder. Vädret visade sig att ha en stor inverkan på klimatet i vindsutrymmet. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar då nederbörd förekommer samt när kraftiga, sydvästliga och sydliga vindar råder. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar väsentligt då nederbörd sker i kombination med sydliga vindar. Då nederbörd förekommer sjunker temperaturen i vindsutrymmet. Temperaturen i vindsutrymmet visar inga tydliga samband med vindens riktning eller hastighet Fukthalten i takstolsvirket i vindsutrymmet ökar under nederbördsperioder samt när sydliga eller nordliga vindar råder. Vindens hastighet visar ingen påverkan för fukthalten. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet liknar den relativa luftfuktigheten utomhus. Temperaturen i vindsutrymmet liknar den temperatur som råder utomhus. Fukthalten i takstolarnas virke förhåller sig inte tydligt i samband med relativ fuktighet och temperatur utomhus.

Många byggnader är idag fuktskadade. Fuktskador uppstår på så väl nya som gamla byggnader. Idag provtrycker man hus för att få ett värde på dess täthet, men många hus som klarar täthetskraven drabbas ändå av fuktskador. Detta beror på att otätheterna är lokala på en eller flera delar av klimatskalet bortsett från otätheter vid anslutningar.   En studie har gjorts på två väggtyper; en standardvägg och en passivhusvägg. Denna undersökning har begränsats till väggar för småhus. Undersökningen syftar till att ta fram vart gränserna går innan mögeltillväxt påvisas för olika håldiametrar i plastfolien. Jämförelse gjordes för dessa väggkonstruktioner i städerna Kiruna, Stockholm och Lund. Simulering av konstruktionerna i de olika städerna gjordes i programmet WUFI Pro 5,0 med en 5-årsperiod där resultaten sedan analyserats i WUFI-Bio 3,1 RC för riskbedömning av mikrobiell tillväxt. Resultat åskådliggör att konstruktioner med tjockare isolering belägna längre upp i landet lättare kan råka ut för skador orsakade av fukt. / Many buildings today are moisture damaged. Moisture damage occurs to new as well as old buildings. Nowadays we test the dense of the building with measurement of the air flow under pressure, but still many of these building structures that meet the dense requirements are still affected by dampness. This is because the leaking points are situated at one or other parts of the building shell other than at the connections.A study has been made on two wall types: a standard wall and a passive house wall. This investigation has been confined to walls of houses. The study aims to develop each boundaries before mold growth demonstrated for different hole diameters in plastic foil. Comparison was made for these wall structures in the cities Kiruna, Stockholm and Lund.The comparison of the wall structures in the different towns was done with a simulation program WUFI Pro 5.0 for a 5-year period. Results were then analyzed in WUFI Bio 3.1 RC, program for risk assessment of microbial growth.Results illustrate that structures with thicker insulation located further up in the country can more easily encounter damage caused by moisture.