The so called “ByggaF-method” is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire construction process, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic. Therefore the rationale of this study is to show if a part of the method is in fact profitable from a financial point of view. The study is based on a renovation project of a building from the 1960 s in the outskirts of Stockholm. The building went through a major renovation 2006 which was poorly executed and led to major indoor environment problems. The current property owner consequently wanted the new renovation to be executed in a highly secure way from a moisture control point of view. One part of the method is that there is a full time moisture safety inspector at the construction site who ensures that the moisture control plan, which has been established during the projecting phase, is followed. Any deviation from this plan is documented and a deviation report is made. The study is based on these deviation reports. The reports have been analysed and calculations have been carried out to estimate the cost of the potential damages that could have occurred if the deviations had not been detected. This has led to a figure on how profitable the method really is.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009.

Industrin gör att samhället utifrån det ekonomiska system som det verkar i, fungerar. På samma gång står industrin för stora delar av de växthusgasutsläpp som värmer upp jorden och den globala kris som det innebär. Att företag mäter sina utsläpp, jobbar för att sänka de, genomför klimatpositiva åtgärder, klimatanpassar och jobbar förebyggande blir av vikt för att kunna minska på utsläppen såväl globalt som lokalt. Ett företag drivs utifrån olika faktorer så som att vara lönsamma på olika vis. I den här studien, som är ett samarbete med Hagainitiativet, undersöks vad 102 svenska börsnoterade företag anser om sitt klimatarbete och hur det påverkar företagets lönsamhet. Företagen svarar även på hur de menar att politiska beslut och Covid-19-pandemin påverkar deras klimatarbete. Material inhämtades med hjälp av kvantitativ metod, webbenkät.  Studien visar på att företagen över lag ställer sig positiva till att engagera sig i klimatfrågan och menar att klimatarbetet får positiva effekter för företagets lönsamhet. Allra starkast tycks synergin vara mellan klimatarbetet och en positiv effekt för varumärket samt för attraktiviteten som arbetsgivare. När Hagainitiativets enkätsvar från 2019 jämfördes med svaren från denna undersökning i 2021, svarar fler att klimatarbetet får en positiv effekt för företagets lönsamhet och färre att det får en negativ effekt. Det klimatpolitiska läget samt Covid-19 skulle kunna presentera en del av förklaringen till varför.  Resultaten indikerar på att det finns ett flertal frågor som hade varit intressant att ställa framöver för att få mer information om vad företagen gör, vad de inte gör och varför. Att ytterligare fördjupa förståelsen kring de uppfattningar som finns kan vara en del av det som krävs för att bana vägen framåt för företag att kunna jobba för hållbar utveckling och på samma gång uppnå en god lönsamhet. / The industry keeps society spinning in its current system. At the same time, it accounts for large parts of the greenhouse gas emissions which are heating up the earth and is responsible for the global crisis that it entails. Companies measuring their emissions, working to reduce them, implementing climate-positive measures, adapting to climate- change and working preventively is important to reduce emissions both globally and locally. For a company to survive, it runs based on various factors, such as being profitable in different ways. This study, which is a collaboration with the Hagainitiativet, examines what 102 Swedish listed companies think about their climate work and how it affects various profitability aspects of the business. The companies also respond to how they believe that political decisions and the Covid-19 pandemic affect their climate work. Materials were obtained using a quantitative method, web survey.  The study shows that companies in general are positive about getting involved in the climate issue and believe that their responses to climate change result in positive effects on the company's profitability. The synergy seems to be strongest between climate responses and a positive effect on the brand and the attractiveness as an employer. When the questionnaire from Hagainitiativet in 2019 were compared to the responses from this survey in 2021, more companies answered that climate work has a positive effect on the profitability and fewer that it has a negative effect. The climate policy situation and Covid-19 could present part of the explanation for why this is.  The results indicate that there are several questions that would be interesting to ask in the future to get more information about what companies do, what they do not do and why. Further deepening the understanding of existing perceptions, can be part of what is required to pave the way for companies to work for sustainable development and at the same time achieve profitability.

Denna uppsats undersöker hur ett företags skuldsättningsgrad påverkar dess lönsamhet och hur detta samband påverkas av en ekonomisk nedgång. En ekonomisk nedgång har studien likställt med finanskrisen 2008-2009. För att undersöka sambandet används en regressionsmodell som tar hänsyn till att ett potentiellt omvänt samband föreligger mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet. Resultatet visar att det är ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet före och under finanskrisen, men att sambandet inte är signifikant efter finanskrisen. Förhållandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet förändras under de tre undersökningsperioderna och blir starkare under krisen och svagare efter krisen. Det funna positiva sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet ger stöd för trade-off teorin och agentteorin och inget stöd för pecking order teorin.

Under de senaste två decennierna har könsfördelning i styrelser varit omdiskuterat och blivit en allt viktigare fråga för att nå en hållbar utveckling i samhället. Vägen mot mer könsbalanserade styrelser har därmed implementerats via två olika initiativ i Europa för att fler kvinnor ska tillträda styrelserummet. Sverige har likt Polen, Tyskland, Österrike och Danmark valt att använda självregleringsinstrument med bolagsstyrningskoder, vilket skapar incitament till en jämnare könsfördelning på 40:60 mellan kvinnliga och manliga styrelseledamöter. Således har Sverige uteslutit det andra initiativet som inkluderar kvoteringslagar. Sveriges initiativ landar därmed i aktieägarnas händer och det blir upp till aktieägarna att ta ställning till bolagets valda strategi.  Studien syftar till att studera huruvida kvinnlig styrelserepresentation har en påverkan på lönsamheten hos de svenska Large Cap bolag listade på OMXS. Det finns flertalet teorier som talar för en positiv inverkan kvinnliga styrelseledamöter bidrar med i styrelsen. För att belysa ett perspektiv som beaktar både bolags- och individnivå, tar studien avsats i agent-, resursberoende- och kritiska massanteorin. Trots ett välstuderat område finner tidigare studier inte någon konsensus inom ämnesområdet, då det förekommer både positiva, negativa och icke-signifikanta resultat. Den här studien använder främst Refinitiv Eikon för datainhämtning men kompletterar viss information med Business Retriever och enskilda bolags årsrapporter. Studien består av 109 bolag som undersöker kvinnliga styrelseledamöter med en kvantitativ metod baserad på obalanserade paneldata under åren 2019-2021, vilket resulterar i 327 företagsobservationer. Två finansiella lönsamhetsmått används som beroende variabler, ROA som det redovisningsbaserade måttet och Tobin´s Q som det marknadsbaserade måttet. Andelen kvinnor och kritiska massan kvinnor är de oberoende variablerna och kommer att eftersläpats ett år. Detta eftersom det inte går att förvänta sig att den finansiella lönsamheten uppkommer direkt efter att de kvinnliga ledamöterna tillträder. Styrelsestorlek, företagsstorlek, företagsålder, skuldsättningsgrad och oberoende styrelseledamöter används som kontrollvariabler. Regressionsmodellen applicerar även fasta effekter för år och sektor.  Dataanalysen genomfördes med en robust GLS-modell med slumpmässiga effekter där den kvinnliga representationen i styrelsen mäts på två sätt. Först genom andelen kvinnliga styrelseledamöter och sedan genom den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter som krävs för att de skall kunna påverka styrelsers beslutsfattande. Resultaten visar ingen signifikant relation mellan vare sig ROA eller Tobin’s Q och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter finner inte heller en signifikant relation mellan ROA eller Tobin’s Q. Detta indikerar att det inte går att uttala sig om kvinnor i styrelsen bidrar positivt alternativt negativt på Large Cap bolagens finansiella lönsamhet. / During the last two decades, gender distribution on supervisory boards has been much debated and has become an increasingly important issue in achieving sustainable development in society. The road to more gender-balanced boards has been implemented via two different initiatives in Europe. Like Poland, Germany, Austria and Denmark, Sweden has chosen to use self-regulatory instruments with corporate governance codes, which incentivises a more even gender distribution of 40:60 between female and male board members. Therefore, Sweden has excluded the second initiative that includes quota laws. Sweden's initiative thus falls into the hands of the shareholders, and it is up to the shareholders to take a position on the company's chosen strategy. This study aims to research whether female board representation impacts the profitability of the Swedish Large Cap companies listed on OMXS. Several theories incline female board members positively impacts the board and its efficiency. This study is based on agency-, resource dependence-, and critical mass theory to illuminate a perspective that considers both a company and individual level. Despite being a well-studied area, previous studies do not find any consensus within the research field as there are both positive, negative, and non-significant results. This study mainly uses Refinitiv Eikon for data collection but complements certain information with Business Retriever and individual companies' annual reports. The study consists of 109 companies that examine female board members with a quantitative method based on unbalanced panel data from 2019 to 2021, which results in 327 company observations. Two financial profitability measures are used as dependent variables, ROA as the accounting-based measure and Tobin's Q as the market-based measure. The independent variables are the proportion of female board members and the critical mass of female board members. These two have been lagged for a year since it is unreasonable to expect financial profitability to arise immediately after the female board members take office. Board size, company size, company age, debt/equity ratio and independent board members are used as control variables. The regression model also applies fixed effects for year and sector. The data analysis was carried out with a robust GLS model with random effects where the female representation on the board is measured in two ways. First through the proportion of female board members and then by the critical mass of female board members required to influence the boards' decision-making. The results show no significant relationship between either ROA or Tobin's Q and the proportion of female board members. The critical mass of female board members also does not find a significant relationship between ROA or Tobin's Q. This indicates that it is not possible to say whether female board members contribute positively or negatively to the Large Cap companies' financial profitability.

Företag använder marknadssegmentering för att dela in kunder i grupper utefter liknande karaktäristika, som exempelvis betalningsvilja. Företag kan i sinom tid möta en mättad marknad inom dess segment, och behöver då ompositionera strategier mot nya segment för fortsatt kundtillväxt. För företag som valt en positionering mot segment med hög betalningsvilja (high-end), är en möjlighet för fortsatt kundtillväxt istället ompositionering mot lägre segment (low-end). Syftet med studien var att kartlägga och identifiera hur företag besittande en högpristjänst, kan nå kunder med lägre betalningsvilja genom nedåtgående segmentering. Detta utan att skada varumärket och riskera förluster av befintliga kunder. Utifrån syftet fastslogs följande frågeställning: • Hur kan SaaS-företag som besitter en high-end tjänst, använda nedåtgående segmentering utan att skada varumärket och förlora befintliga kunder? Studiens avgränsning begränsades till SaaS-företag, en delbransch inom IT-branschen. Detta med anledning av dess unika, relativt obefintliga, marginalkostnad. Studien har genomförts genom att använda en kvalitativ forskningsmetodik, i form av fem semistrukturerade intervjuer med fyra företag ståendes inför det problem som berörs. Studien består genomgående av en struktur baserad på blocken segmentering, tillväxt, lönsamhet samt varumärke. Studiens resultat, baserad på insamlad empiri och analys, har lett till en slutsats som påvisat fyra stycken beståndsdelar. Dessa ter sig vara faktorer som en high-end tjänst bör inneha, för en lyckad strategiförändring mot lägre marknadssegment. Dessa fyra kriterier är marknadsmedvetenhet, skalbar tjänst, flerstegig prismodell samt varumärkesmedvetenhet. / Companies use market segmentation to divide customers into groups along similar characteristics, such as willingness to pay. Companies could eventually meet a saturated market within its segments, and would then need to reposition towards new segments for continued customer growth. For companies that choose to position themselves against segments with high willingness to pay (high-end), a possibility of continued customer growth is to position segments with lower willingness to pay (low- end). The purpose of this thesis was to plot and identify how companies, proprietors of a high-end solution, can use downward segmentation to reach customers with lower willingness to pay. This without damaging the brand and risking losses of existing customers. Based on the purpose of the thesis, the following research question has been established: • How can SaaS-companies that have a high-end service, use downward segmentation without damaging their brand and losing existing customers? The delimitation of the study was limited to SaaS companies, a sub-sector in the IT industry. This is due to its unique, relatively non-existent, marginal cost. The study has been conducted using a qualitative research method, in the form of five semi structured interviews with four companies facing the problem concerned. The study is continuously conducted through a structure based on segmentation, growth, profitability and brand. The results of the study, based on collected empirical data and the analysis, have led to a conclusion containing four specific components. These appear to be factors that a high-end service should hold for a successful strategy change towards lower market segments. These four criteria are market awareness, scalable service, multi-pricing model and brand awareness. This thesis is written in Swedish.

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att undersöka butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet. Vår genomgång av tidigare forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande hur en butikschef bör arbeta för att öka lönsamheten. Studiens syfte är att undersöka hur butikschefer arbetar och utifrån det identifiera faktorer i butikschefers arbetssätt som påverkar resultat och leder till skillnader i butikers prestationer. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med 10 butikschefer. Respondenterna har delats in i en högpresterande fokusgrupp och en jämförelsegrupp för att tydliggöra skillnader i arbetssättet. Studien visar på flertalet skillnader i hur butikschefer i fokusgruppen hanterar de vardagliga arbetsuppgifterna. Den största skillnaden består i ledarfilosofin butikscheferna utövar, vilket genomsyrar alla beslut butikscheferna i fokusgruppen tar. / Background During the latest decade the Swedish electronic industry has been exposed to intensified competition and lower profitability. The consequences have been that major retail chains have gone out of business. In order to survive, the companies need to handle their stores as efficiently as possible. As a result it’s crucial how the store manager operates the store. Therefore it is interesting to study how store managers practice their work in order to see what leads to high profitability. Our review of research reveals that there’s a knowledge gap of qualitative studies regarding how store managers should work. Aim The aim of the study is to investigate how store managers works and from that identify factors in the store managers way of work that affects the result and leads to differences in store performance. Methodology The study is made with a qualitative approach and is built on data from interviews with 10 store managers. The respondents have been divided in to a high-performance focus group and a comparison group in order to clarify the differences in their approach of work. Conclusion The study shows a number of differences in how high-performance store managers handle their work. However, the biggest difference is the leadership philosophy they choose to practice, which affect everything they do.

Since the beginning, it was Modigliani and Miller ́s theorem which initiated the capital structure aspect to finance. Capital structure explains in its essence the relationship between equity and leverage within a company. It also illustrates how the company has financed their business historically. Year 2013 Sweden imposed a reduction on its corporation tax from 26,3 percent to 22 percent. This study's purpose is to capture the impacts on listed firms on Stockholmsbörsen Large cap list and try to distinguish similarities and differences from the two time periods with well-established capital structure variables. Before and after the reduction in the corporate taxation. The conclusion is that firms are less likely to use leverage to finance their growth after the reduction in the corporation tax and are more prone to finance their growth with retained earnings preferably. However statistically no significant explanation can be done by the well-known capital structure variables.

Today, the capital structure is an established research area in economics. Capital structure refers to the relationship between equity and liabilities, which through history has been explored through many different aspects. Capital structure is influenced by several factors and the results is ambiguous as to which of these factors are related to capital structure and which can explain the capital structure. The purpose of this study is to investigate the relationship between the share price and capital structure as well as investigate which control variable is correlating with capital structure. The study is of quantitative form, where data was collected between 2009-2017 from the 15 largest companies, set at market value, from Large Cap and Mid Cap listings from Nasdaq Stockholm. The result of the study shows that the share price and capital structure have a positive relationship for both lists, also share price could explain variations in the capital structure. The control variables result differ significantly depending on the list and variables. Profitability is the variable that explains the capital structure best, especially on the Large Cap list. Company size has no connection with the capital structure, and the explanation rate is reasonably comparable to share price as a single independent variable. Firm age has no connection with the capital structure and only affects the explanation negatively. / Idag är kapitalstruktur ett etablerat forskningsområde inom företagsekonomi. Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder vilket har genom tiden utforskats ur mängder av aspekter. Utformningen av kapitalstrukturen påverkas av flera faktorer och idag är empirin tvetydig angående vilka av dessa faktorer som har samband med kapitalstrukturen och vilka som är kan förklara kapitalstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan aktiekursen och kapitalstrukturen samt undersöka vilka kontrollvariabler som korrelerar kapitalstrukturen. Studien är av kvantitativ form och data samlades in mellan 2009–2017 från de 15 största företagen, sett till börsvärde, från Large Cap och Mid Cap listorna från Nasdaq Stockholm. Resultatet från studien visar att aktiekursen och kapitalstrukturen har ett positivt samband för båda listorna och att aktiekursen kan förklara variationer i kapitalstrukturen. Kontrollvariablerna skiljer sig i resultatet markant beroende på lista och variabel. Lönsamhet är den kontrollvariabeln som förklarar kapitalstrukturen bäst bland kontrollvariablerna, speciellt på Large Cap listan. Företagsstorlek har inget samband med kapitalstrukturen och ökar förklaringsgraden någorlunda jämförelsevis med aktiekurs som ensam oberoende variabel. Företagsålder har inget samband med kapitalstrukturen och påverkar förklaringsgraden endast negativt.

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.