Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevt välbefinnande hos medarbetare under pandemin och deras inställning till att fortsätta arbeta på distans. Den syftade även till att undersöka om inställningen till fortsatt arbete på distans kunde påverkas av demografiska egenskaper som utbildningsnivå, ålder och kön. I studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik. Urvalet bestod av 101 deltagare (65 kvinnor och 36 män mellan åldrarna 18-63 år), vilket anskaffades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes välmåendeskalan (Carlbring, 2015) och inställningen till distansarbete-skalan (Statista, 2021). Insamlade data analyserades med hjälp av Pearson korrelationsanalys samt Independent Sample t-test. Analysresultat av Pearson korrelationsanalys visade en signifikant korrelation mellan välbefinnande under pandemin och inställningen till distansarbete. Independent Sample t-test analys resulterade i att medarbetare med en examen från högskola eller universitet hade en mer positiv inställning till fortsatt arbete på distans. Analysen visade även att den äldre åldersgruppen hade en mer positiv inställning till fortsatt distansarbete. Det förelåg däremot inga signifikanta skillnader mellan de olika könen och inställningen till fortsatt distansarbete.

Hysterektomi är det vanligaste gynekologiska ingreppet som utförs på kvinnor världen över. Att operera bort det reproduktiva organet kan ha en stor påverkan på välbefinnandet hos kvinnor som genomgår ingreppet i fertil ålder. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en hysterektomi i fertil ålder. En allmän litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar genomfördes. Resultatet redovisas genom fem teman: Bristande information och kunskap, Att fatta beslutet, Nytt perspektiv på sexualitet och kvinnlighet, Förlust av fertilitet samt Stöd från partner efter ingreppet. I resultatet framkom kvinnors okunskap kring hysterektomi samt upplevelsen av vårdens bristfälliga informationsöverföring. Inför beslutet var det många av kvinnorna som led av så svåra symtom innan operationen att hysterektomi var en självklar utväg för en bättre livskvalitet. Upplevelsen av sexualitet och kvinnlighet var en subjektiv och individuell påföljd av operationen där kvinnor påverkades antingen negativt eller positivt. Förlusten av livmodern påverkade kvinnorna på olika sätt beroende på inställning till reproduktion. Partnerns stöd visade sig vara betydelsefullt för både kvinnans psykologiska välbefinnande och postoperativ återhämtning. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse om de hysterektomerade kvinnornas erfarenheter i fertil ålder. För att optimera omvårdnaden av dessa patienter krävs förbättringar kring informationsöverföring samt uppföljning av kvinnans välbefinnande. / Hysterectomy is the most common gynecological surgery performed on women worldwide. Removing the reproductive organ while in a fertile age, can have a great influence on women’s wellbeing. The aim of this study was to illustrate women’s experiences of undergoing a hysterectomy while in a fertile age. A general literature study was conducted based on eight qualitative articles. The result is presented by five themes: Lack of information and knowledge, Decision-making, Sexuality and femininity in a new perspective, Loss of fertility and Support from partner after surgery. The result showed women’s ignorance about hysterectomy and the experience of inadequate information transfer within health care. Many women suffered from severe symptoms which made hysterectomy an obvious choice for a better quality of life. The experience of sexuality and femininity had a subjective and individual outcome after the surgery where all women were affected either negatively or positively. The experience of losing the uterus varied among the women, depending on attitude towards reproduction. This literature study contributes to an increased comprehension of the hysterectomized women’s experiences while in a fertile age. Information transfer and follow-ups regarding women’s well-being is in need to be improved to optimize the care of these patients.

Today, the capital structure is an established research area in economics. Capital structure refers to the relationship between equity and liabilities, which through history has been explored through many different aspects. Capital structure is influenced by several factors and the results is ambiguous as to which of these factors are related to capital structure and which can explain the capital structure. The purpose of this study is to investigate the relationship between the share price and capital structure as well as investigate which control variable is correlating with capital structure. The study is of quantitative form, where data was collected between 2009-2017 from the 15 largest companies, set at market value, from Large Cap and Mid Cap listings from Nasdaq Stockholm. The result of the study shows that the share price and capital structure have a positive relationship for both lists, also share price could explain variations in the capital structure. The control variables result differ significantly depending on the list and variables. Profitability is the variable that explains the capital structure best, especially on the Large Cap list. Company size has no connection with the capital structure, and the explanation rate is reasonably comparable to share price as a single independent variable. Firm age has no connection with the capital structure and only affects the explanation negatively. / Idag är kapitalstruktur ett etablerat forskningsområde inom företagsekonomi. Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder vilket har genom tiden utforskats ur mängder av aspekter. Utformningen av kapitalstrukturen påverkas av flera faktorer och idag är empirin tvetydig angående vilka av dessa faktorer som har samband med kapitalstrukturen och vilka som är kan förklara kapitalstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan aktiekursen och kapitalstrukturen samt undersöka vilka kontrollvariabler som korrelerar kapitalstrukturen. Studien är av kvantitativ form och data samlades in mellan 2009–2017 från de 15 största företagen, sett till börsvärde, från Large Cap och Mid Cap listorna från Nasdaq Stockholm. Resultatet från studien visar att aktiekursen och kapitalstrukturen har ett positivt samband för båda listorna och att aktiekursen kan förklara variationer i kapitalstrukturen. Kontrollvariablerna skiljer sig i resultatet markant beroende på lista och variabel. Lönsamhet är den kontrollvariabeln som förklarar kapitalstrukturen bäst bland kontrollvariablerna, speciellt på Large Cap listan. Företagsstorlek har inget samband med kapitalstrukturen och ökar förklaringsgraden någorlunda jämförelsevis med aktiekurs som ensam oberoende variabel. Företagsålder har inget samband med kapitalstrukturen och påverkar förklaringsgraden endast negativt.