The so called “ByggaF-method” is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire construction process, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic. Therefore the rationale of this study is to show if a part of the method is in fact profitable from a financial point of view. The study is based on a renovation project of a building from the 1960 s in the outskirts of Stockholm. The building went through a major renovation 2006 which was poorly executed and led to major indoor environment problems. The current property owner consequently wanted the new renovation to be executed in a highly secure way from a moisture control point of view. One part of the method is that there is a full time moisture safety inspector at the construction site who ensures that the moisture control plan, which has been established during the projecting phase, is followed. Any deviation from this plan is documented and a deviation report is made. The study is based on these deviation reports. The reports have been analysed and calculations have been carried out to estimate the cost of the potential damages that could have occurred if the deviations had not been detected. This has led to a figure on how profitable the method really is.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys. I den tematiskaanalysen redovisades resultaten utifrån temana; idé, roll samt organisation ochmedarbetare. I den kritiska analysen har fem dominanta och fyra dolda berättelserillustrerats. Studiens slutsatser har varit att antagandet av idén kring värdskap ärkomplext. Flera av de spänningar som framkommit i studien flyter samman ochnågra av dem talar emot varandra. Studien har också visat att idén kring värdskapkan komma att antas olika. Hur idén antas är beroende på individen ochkontexten. Möjligheterna i värdskapet är att chefer får draghjälp och stöd i sinchefsroll samt att kommunens anställda får en gemensam plattform i och med envärdskapsutbildning. Riskerna i värdskapet är att chefer inte tar till sig idén ochvärdskapet får i och med det mindre eller inget fokus. En annan risk är attmedarbetare inte tar till sig budskapet.

Nudge syftar till att knuffa individer till att ta val som är i enlighet med deras välmående genom att göra förändringar i den miljö inom vilken individen tar beslut. För att få människor att ta särskilda beslut kan nudge delas in i låg och hög påträngandegrad baserat på hur stor graden av påträngande är på individens autonomi. I jämförelse med låg påträngandegrad har hög påträngandegrad kritiserats för att äventyra individens fria val. Vidare har privata aktörer kritiserats för att utnyttja nudging på ett sätt som inte nödvändigtvis gynnar konsumenten ifråga. Denna studie syftar till att undersöka huruvida hög (jfr. med låg) påträngandegrad påverkar konsumenters attityder och således deras antagande av nudge när avsändaren är privat (jfr. med offentlig). Då kritiker menar att nudging kan likställas med marknadsföring undersöks även om konsumenter upplever nudging som marknadsföring när privata aktörer tillämpar nudging. I studien har en experimentell forskningsdesign (2x2) använts där hög (jfr. med låg) påträngandegrad samt privat (jfr. med offentlig) avsändare manipulerades för att undersöka effekten på konsumentattityder samt deras antagande av nudge. Studien fastställer att konsumenter tenderar att anta nudge med hög (jfr. med låg) påträngandegrad i mindre utsträckning, vilket förklaras av att deras attityd till hög (jfr. med låg) påträngandegrad är mer negativ. Privata aktörer bör således vara försiktiga vid tillämpning av nudge med hög påträngandegrad. Vidare upplever konsumenter nudging som marknadsföring i högre grad då nudge utfärdas av privata avsändare (oavsett påträngandegrad). Att uppmärksamma detta är fundamentalt för att privata aktörer ska kunna implementera nudge på ett så effektivt sätt som möjligt. / To get individuals to make specific decisions, nudge can be categorized into low and high degree of intrusiveness based on the degree of intrusiveness on the individual's autonomy. Nudge with high degree of intrusiveness has been criticized for endangering the individual’s freedom of choice. Moreover, private actors have been criticized for utilize nudging in a way that is not necessarily beneficial for the consumer. This study examines whether nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness affect consumer attitudes and their adoption of nudge when the actor is private (cf. public). Since critics believe that nudging can be perceived as marketing, the study explores whether consumers also perceive nudging as marketing. An experimental design (2x2) was applied in this study and high (cf. low) degree of intrusiveness and private (cf. public) actors was manipulated in order to investigate the effect on consumer attitudes and their adoption of nudge. The results indicate that consumers adopt to nudge with low (cf. high) degree of intrusiveness in a greater extent, which can be explained by their negative attitude towards nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness. Therefore, private actors should be careful when implementing nudge with high degree of intrusiveness. Furthermore, consumers tend to perceive nudging as marketing to a greater extent when private actors use nudge (regardless of the degree of intrusiveness). To consider this is fundamental for private actors in order to implement nudge in the most efficient way possible.

This thesis paper discusses the adoption of Artificial Intelligence (AI) technologies in the context of small and medium-sized companies. AI is a disruptive innovation currently leading a technological transition in many industries. Academic literature on its adoption in the context of SMEs is limited. This thesis aims to answer the research question "W hat are the main challenges of AI adoption in SMEs?". The authors use a qualitative research approach, interviewing 18 representatives of different Swedish organizations to answer the question. The authors identify six main challenge categories regarding AI adoption in SMEs via a coding process, which are Change Management, Education, Data, Hiring, Project Structuring, and External Help. The authors show similarities to challenges described in the existing literature on AI adoption. However, Hiring and External Help impact AI adoption in SMEs more significantly than in larger corporations, while Change Management can be easier for smaller organizations. Furthermore, a framework that helps to prioritize the above challenges is introduced. In comparison with literature on the adoption of other (non-AI) IT innovations in SMEs, some challenges are more salient to AI: the unclear definition of the term, false expectations as a result of the AI Hype, the uncertainty of project outcome, and the prerequisite of a previous digitalization process. The authors recommend further research in other contexts. / I denna avhandling diskuteras införandet av artificiell intelligens (AI) teknik i små och medelstora företag. AI är en disruptiv innovation som för närvarande leder en teknisk övergång i många branscher. Den akademiska litteraturen kring dess användning i små och medelstora företag är begränsad. Denna avhandling syftar till att besvara forskningsfrågan "Vilka är de största utmaningarna med att införa AI i små och medelstora företag?". Författarna använder en kvalitativ forskningsansats och intervjuar 18 representanter från olika svenska organisationer för att besvara frågan. Författarna identifierar sex huvudsakliga utmaningar områden avseende AI-adoption i små och medelstora företag via en kodningsprocess: förändringshantering, utbildning, data, anställning, projekt strukturering och extern hjälp. Författarna visar på likheter med de utmaningar som beskrivs i den befintliga litteraturen om AI-användning. Anställning och extern hjälp påverkar dock AI-användningen i små och medelstora företag mer påtagligt än i större företag, medan förändringshantering kan vara lättare för mindre organisationer. Vidare introduceras ett ramverk som hjälper till att prioritera ovanstående utmaningar. I jämförelse med litteratur om antagandet av andra (icke-AI) IT-innovationer i små och medelstora företag är vissa utmaningar mer framträdande när det gäller AI: den oklara definitionen av begreppet, falska förväntningar som ett resultat av AI-hypen, osäkerheten från projektresultatet och förutsättningen av tidigare digitaliseringsprocess. Författarna rekommenderar ytterligare forskning i andra sammanhang.

<p>För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V.</p><p><em>I den första </em>hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. <em>I den andra </em>hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. <em>I den tredje </em>och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.</p>

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V. I den första hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. I den andra hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. I den tredje och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.

<p>In this thesis are extreme value theory used to estimate the probability that large insuranceclaims are exceeding a certain threshold. The expected claim size, given that the claimhas exceeded a certain limit, are also estimated. Two different models are used for thispurpose. The first model is based on maximum domain of attraction conditions. A Paretodistribution is used in the other model. Different graphical tools are used to check thevalidity for both models. Länsförsäkring Kronoberg has provided us with insurance datato perform the study.Conclusions, which have been drawn, are that both models seem to be valid and theresults from both models are essential equal.</p> / <p>I detta arbete används extremvärdesteori för att uppskatta sannolikheten att stora försäkringsskadoröverträffar en vis nivå. Även den förväntade storleken på skadan, givetatt skadan överstiger ett visst belopp, uppskattas. Två olika modeller används. Den förstamodellen bygger på antagandet att underliggande slumpvariabler tillhör maximat aven extremvärdesfördelning. I den andra modellen används en Pareto fördelning. Olikagrafiska verktyg används för att besluta om modellernas giltighet. För att kunna genomförastudien har Länsförsäkring Kronoberg ställt upp med försäkringsdata.Slutsatser som dras är att båda modellerna verkar vara giltiga och att resultaten ärlikvärdiga.</p>

In this thesis are extreme value theory used to estimate the probability that large insuranceclaims are exceeding a certain threshold. The expected claim size, given that the claimhas exceeded a certain limit, are also estimated. Two different models are used for thispurpose. The first model is based on maximum domain of attraction conditions. A Paretodistribution is used in the other model. Different graphical tools are used to check thevalidity for both models. Länsförsäkring Kronoberg has provided us with insurance datato perform the study.Conclusions, which have been drawn, are that both models seem to be valid and theresults from both models are essential equal. / I detta arbete används extremvärdesteori för att uppskatta sannolikheten att stora försäkringsskadoröverträffar en vis nivå. Även den förväntade storleken på skadan, givetatt skadan överstiger ett visst belopp, uppskattas. Två olika modeller används. Den förstamodellen bygger på antagandet att underliggande slumpvariabler tillhör maximat aven extremvärdesfördelning. I den andra modellen används en Pareto fördelning. Olikagrafiska verktyg används för att besluta om modellernas giltighet. För att kunna genomförastudien har Länsförsäkring Kronoberg ställt upp med försäkringsdata.Slutsatser som dras är att båda modellerna verkar vara giltiga och att resultaten ärlikvärdiga.

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen får göra egna bedömningar och tolkningar i redovisningen vad det gäller uppdelning i komponenter. Då K3 inte ger någon vidare vägledning kan implementeringen bli en omfattande och problematisk process.Implementeringen kan komma att se olika ut för alla berörda företag eftersom förutsättningarna för företagen varierar. Vi använder oss i huvudsak av teorin meningsskapande för att studera hur implementeringen kan ske på ett meningsfullt sätt för företaget. I tidigare studier beskrivs det att när det handlar om att leta efter en kontext och göra en situation mer förutsägbar är meningskapande av betydelse. Syftet med studien är att försöka beskriva en tänkbar arbetsprocess som skapar mening vid implementeringen av komponentavskrivningar. I studien används den kvalitativa metoden i form av intervjuer, observationer och fokusgrupper för att få djupgående information för studiens genomförande. Vi utförde en fallstudie på Santa Maria som är ett företag som tillämpar K3 och som under 2014 ska införa komponentavskrivningar i sin redovisning.För att studera hur meningsskapande kan användas vid implementeringen har vi utgått ifrån Weicks sjustegsmodell för att beskriva en process som blir meningsfull för företagen. Beroende på företagets utgångspunkter kan olika delar vara mer eller mindre relevanta. I studien var fyra delar särskilt framträdande för Santa Maria. Studiens resultat visar att individens erfarenheter och kunskaper är förutsättningar för en meningsfull process. Det är också viktigt att individen får utrymme att visa sina kunskaper och bidra till organisationens utveckling. Processen utgår ifrån individens perspektiv för att sedan riktas mot organisationen. Studiens resultat lyfter främst fram delarna identitet, hur tidigare erfarenheter kan användas i nya situationer och fokus på ledtrådar, att det är viktigt att individernas kunskaper kombineras för att nå ett bättre resultat. Uppfylls dessa delar finns det förutsättningar att processen blir meningsfull. / Swedish unlisted companies face new accounting rules as the laws evolve. One example is the K-project which has been published by Bokföringsnämnden who decide the rules in Sweden to facilitate companies in their accounting. The tangible assets should be accounted for according to the instructions in K3 which this study focus on.Instead of reported an asset as a whole it will be allocated in components because of the new rules in K3. If the component has a significant value in relation to the total cost it will be divided into components in order to show the asset´s consumptions capacity more clearly. How companies are going to divide an asset in components is not regulated in K3 because it’s a principles-based regulatory framework. This means that the companies need to make their own judgment and interpretation when they identify theirs components. The implementation of component deprecation can therefore be a considerable and problematic process.Companies have different conditions and the implementation will vary between companies because of their own assessments. When we study how the implementation can be meaningful we use the theory sense making. Sense making can be used to understand and get knowledge about a situation, according to previous studies on the subject.The aim of the study is to describe a meaningful process when companies implements component deprecation in their accounting. The study was made with a qualitative method in order to get much information for the execution, we did interviews and observations. We have study Santa Maria who is preparing the implementation of component deprecation during 2014 by following the rules in K3. We have used Weick´s model with seven properties to show how sense making can be used when we describe a meaningful implementation process. The different part can be more or less relevant depending on the companies promises. In this study with Santa Maria there are four properties that are emphasized. The result shows that individual´s experience and knowledge are important elements for a meaningful process. Individuals should also use their knowledge and get the opportunity to be involved in the organization´s work. The process started from an individual perspective and during the process the focus shifted to the organization. The result of this study focus on the parts identity and plausibility over accuracy which shows how earlier knowledge are useful in a new situation and a combination of the experience is important for a better result. A condition to make the process meaningful is to make a combination of these two elements.