Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen.

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka om lärare prioriterar elevers muntliga deltagande eller elevers välmående i undervisningen. Även lärares strategier och metoder skulle kunna undersökas samt vilket resultat de får för kommunikationsängsliga elevers lärande och välmående.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? </p><p>Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.</p>

Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.

Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken. Resultatet som framkommit i uppsatsen är att lärarna inte anser att krigsleken ska ses som en sämre lek och därför inte bör förbjudas. Istället försöker de styra leken till en accepterad nivå så att inget barn far illa. Leksaker föreställande vapen är inte disponibla på förskolan och fritidshemmet men lärarna påpekar att barnen gärna utifrån sin fantasi får skapa sina egna krigsleksaker.

<p>Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.</p>

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang?  Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.

Studien undersöker hur samhällskunskapslärare på gymnasiet interagerar med elever med religiös bakgrund och hur de hanterar situationer där elevernas tro kan störa deras skolgång och skolarbete. Den undersöker också vilka idealtyper som bäst svarar på lärarnas tillvägagångssätt. För att göra detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta lärare från sex olika gymnasieskolor intervjuades. Studiens resultat visade att två idealtyper var i majoritet bland de intervjuade lärarna: regeltolkning och individualisering. Regeltolkning avser prioritering av skolans regler och lagar, medan individualisering avser prioritering av eleverna och deras behov. När det gäller hur lärarna hanterar situationer där elevernas övertygelser stör skolundervisningen visade det sig att lärarna motsätter sig utebliven närvaro och försöker hitta lösningar på de olika fiktiva fall som presenterades i studien. De intervjuade samhällslärare anser att skolgången inte bör hindras av religion, men samtidigt anser de också att eleverna inte bör begränsas mer än nödvändigt. Intervjupersonerna betonar vikten av kommunikation mellan föräldrar och skola. Studien visar också att majoriteten av de intervjuade lärarna upplevde att deras undervisning inte stod i konflikt med elevernas tro, men att elevernas tro stod i konflikt med deras undervisning. Till exempel avstod muslimer från att idrotta, lestadianer avstod från att titta på dokumentärer och en mindre religion motsatte sig att läsa om andra religioner. Slutligen varierar lärarnas förhållningssätt till elever med olika religiös bakgrund, och denna studie visade att det inte finns någon enhetlig lösning för att hantera situationer där en elevs tro stör deras skolgång. Det är viktigt att lärarna har kunskap om olika religioner och kulturer och att det finns en öppen kommunikation mellan skolor och föräldrar för att hitta lösningar som fungerar för alla parter.

Uppsatsen undersöker lärares tankar om tidig läsinlärning och deras förhållningssätt kring läsengagemang. Syftet för studien är således att undersöka hur lärare som är verksamma i årskurserna f-3 resonerar kring den tidiga läsinlärningen och hur de förhåller sig till läsengagemang som en påverkande faktor för den fortsatta läsutvecklingen. Uppsatsen bygger på fem stycken intervjuer. De intervjuade är lärare som är verksamma i årskurserna f-3. Resultatet visar att lärare inte använder endast en metod utan ser det som betydelsefullt att variera arbetssätt inom den tidiga läsinlärningen. De uttrycker att det är viktigt att beakta flera aspekter när undervisningen planeras och utformas, däribland läsintresse. Lärarna förhåller sig till läsengagemang som något som ömsesidigt hör ihop med läsutveckling. De yttrar att läsengagemang är viktigt och att de försöker påverka detta hos eleverna genom att göra undervisningen lustfylld och meningsfull.

Denna studie undersöker högstadielärares förhållningssätt till återkoppling, en strategi inom formativ bedömning. Inledningsvis ges en kort bakgrund till formativ bedömning. Därefter sker en redogörelse för forskning kring återkoppling. Datainsamling har skett genom 4 kvalitativa intervjuer där insamling och analys inspirerats av grundad teori. Analysen resulterade i tre centrala kategorier, återkoppling under process, återkoppling på produkt och möjligheter och svårigheter, samt en underkategori, kamratbedömning, där lärares olika strategier och förhållningssätt kring återkoppling beskrivs.