Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

Vår studie syftar till att studera hur hållbar utveckling uppfattas av förskollärarna på några förskolor, hur de arbetar med begreppet, samt hur arbetet ligger till grund för barnens medvetenhet och delaktighet. Då det är olika stort intresse i förskolorna att arbeta mot ett hållbart samhälle, valde vi i vår studie att fokusera på de förskolor som hade ett tydligt intresse och engagemang. Vi valde att fokusera på de förskolor som konkret arbetar med hållbar utveckling och har certifikat Grön Flagg, som ges ut av organisation Håll Sverige Rent. Vi vill med vår studie bidra till kunskap om hur förskolan kan arbeta med lärande för hållbar utveckling, utan att behöva ta till allt för stora medel. Vi vill även med vår studie framföra att utbildning för hållbar utveckling är någonting som bör uppmuntras och motiveras till i förskolans kontext. Vi vill bidra med kunskap om att inte ansvaret för framtiden bör läggas över på barnen, utan att vi tillsammans och i “det lilla” kan arbeta mot ett hållbart samhälle. samt ge barn verktyg så att de kan utvecklas i att självständigt kunna reflektera och agera kring sitt eget handlande. För att studiens syfte ska uppnås har vi fokuserat på hur förskollärare tolkar det komplexa begreppet hållbar utveckling och hur de beskriver sitt arbete med Grön Flagg. Vi har också haft fokus på hur förskollärarna beskriver hur de genom sitt arbete får barnen medvetna och delaktiga kring arbetet med hållbar utveckling, samt hur de tolkar att barnen sedan praktiserar och reflekterar detta arbete i verksamheten. För att samla in vårt empiriska material har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuar förskollärare, då vårt fokus ligger i deras tolkning och arbete samt hur de medvetandegör hållbar utveckling för och med barn i förskolans kontext. Totalt har vi intervjuat fyra förskollärare, på tre olika förskolor i Skåne län. Vi har utgått från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv och John Deweys pragmatism då båda teoretikerna menar att förskolläraren bör vara en aktiv handledare där pedagogiken sätter igång barnens egna tankeverksamhet. Resultatet visar vad hållbar utveckling har för betydelse i förskolans verksamhet och hur arbetet med hållbar utveckling kan se ut och bedrivas framåt i den gemensamma kontexten. Förskollärarna vi har intervjuat poängterar vikten av att medvetandegöra arbetet med hållbar utveckling för barn, och alla förskolor visar att arbetet bedrivs gemensamt i verksamheten utifrån barnens intressen. Studien ger oss också kunskap om att diskussioner ses som givande, samt att ett vardagligt lärande för hållbar utveckling genom bland annat sopsortering, återanvändning och diskussioner om miljöns betydelse, sker i ett dagligt utforskande tillsammans med varandra där hållbarhetstänket genomsyrar verksamheten. I resultatet visar empirin även förskollärarnas tolkningar av barnens reflektioner och praktiserande av hållbar utveckling i verksamheten, där det framgår tydligt att barn kan och vill lära.

Abstract Bengtsson Sjöström, Anneli & Björkholtz, Kristina, (2018). En fallstudie av läs- och skrivarbetet i grundsärskolan. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas ge oss större kunskap kring läs- och skrivundervisning i grundsärskolan och hur vi vidare kan använda oss av denna kunskap i grundskolan. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur läs- och skrivundervisning ser ut i grundsärskolan, vilka metoder som används och hur man arbetar praktiskt med läs- och skrivinlärning. Frågeställningarna som belyses är: •Vilka arbetssätt och metoder i läs- och skrivundervisning används i den utvalda grundsärskolan? •Vilka är framgångsfaktorerna, enligt specialpedagogerna i den utvalda grundsärskolans läs- och skrivundervisning? •Vilka arbetssätt och metoder kan vara relevanta även för grundskolans läs-och skrivundervisning? Teori Forskning kring lärandet tar ofta sin utgångspunkt i sociokulturell teori. Därför har vi valt att utgå från denna eftersom vår studie handlar om vilka arbetssätt och metoder som används i läs- och skrivundervisningen i en utvald grundsärskola. Metod Som metod har vi valt att använda oss av en fallstudie. Intervjuer, observationer och läromedelsgenomgång har använts för att belysa och få kunskap om arbetet kring läs- och skrivundervisningen. Eftersom studien inte är så omfattande har vi valt att utgå från metodtriangulering. Detta ger ett mer kompletterande underlag till studien, belyser problemet från olika infallsvinklar och ger en vidare bild. Resultat Det går inte att dra några generella slutsatser då underlaget och studien är liten. Resultatet pekar dock på att lärarnas kompetens, förhållningssätt och bemötandet är mycket betydelsefullt och är i fokus när det gäller elevernas läs-och skrivundervisning. Vidare visar resultatet att artefakter är av stor betydelse i undervisningen. Specialpedagogiska implikationer Elever i behov av stöd är beroende av en omgivning i skolan som bland annat är tydlig, flexibel och lugn. Elevens svårigheter är allas angelägenhet i skolan, där arbetslag och speciallärare har ett särskilt ansvar. Elevens svårigheter uppstår i relationen mellan eleven och omgivningens krav och förväntningar. För specialläraren blir det en viktig uppgift att finna pedagogiska lärsituationer och aktiviteter som gynnar eleven. Nyckelord Framgångsfaktorer, grundsärskola, individualisering, lärares förhållningssätt, läs- och skrivundervisning, sociokulturell teori

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka hur lärare relativt deras utbildningsbakgrund och erfarenhet av skolpraktik beskriver balansen mellan handskrift respektive datorskrift i tidig skrivundervisning, och med detta bidra till befintlig forskning inom området. Tre forskningsfrågor har formulerats och för att besvara dem har jag i datainsamlingen använt mig av semistrukturerade individuella intervjuer med utbildade yrkesverksamma lärare. Vid databearbetningen har jag använt en fenomenografisk analysmodell inom ett handlingsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärare med stöd av sin utbildning men än mer genom beprövad erfarenhet balanserar användandet av handskrift respektive datorskrift i sina klassrum mycket olika men att de motiverar sina val av metoder på samma grunder. Lärare tar stöd i forskning när de designar sin undervisning och uppger att eleverna har god måluppfyllelse för skrivning i slutet av årskurs tre, både gällande handskrift och datorskrift. Lärares egna beskrivningar av deras skrivundervisning är att eleverna genom valda metoder uppmuntras att känna skrivglädje och även om lärandet sker på olika sätt leder processen till att varje enskild elev får lyckas och känna tilltro till sin språkförmåga. Resultatet visar också att lärare anser att samtliga metoder egentligen är bra, att förutsättningen för elever att lyckas nå kursplanens uttalade mål är att läraren är engagerad, tror på sin metod samt lyckas entusiasmera eleverna. / Abstract The purpose of the study is through a qualitative method to investigate how teachers, relative to their educational background and experience of school practice, describe the balance between handwriting and computer writing in early writing instruction, and thereby contribute to existing research in the field. Three research questions have been formulated and to answer them, I have used semi-structured individual interviews with trained professional teachers in the data collection. In the data processing, I have used a phenomenographic analysis model within an action theoretical framework. The results show that teachers, with the support of their education but even more through proven experience, balance the use of handwriting and computer writing in their classrooms very differently, but that they justify their choice of methods on the same grounds. Teachers plan their teaching with support in research and state that the pupils have good goal fulfillment for writing at the end of year three, both in terms of handwriting and computer writing. The teachers' own descriptions of their writing instruction are that the pupils are encouraged to feel the joy of writing through chosen methods, and even if the learning takes place in different ways, the process leads to each individual pupil succeeding and feeling confident in their language ability. The results also show that teachers believe that all methods are really good, that the prerequisite for pupils to succeed in achieving the stated curriculum goals is that the teacher is committed, believes in his method and succeeds in enthusing the pupils.