Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation. Resultatet av denna studie visar att lärarna i sin undervisning ger eleverna uppdrag där de ska arbeta tillsammans, för att sedan göra kunskapen till sin egen, ett sociokulturellt tillvägagångssätt. Lärarna i denna studie ser positivt på att arbeta med datorer i sin undervisning, vilket gynnar elevernas lärande. De nämner alla att datorerna frigör tid för dem att få mer tid att hjälpa de elever som behöver mer stöd. Datorn har gått från att vara ett hjälpmedel till att bli en artefakt, ett verktyg som används som en naturlig del i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer med två olika lärare för att samla in vårt material.Resultatet visade att båda lärarna är positiva till Att skriva sig till läsning och ser i stort sett enbart fördelar med Tragetons metod. Lärarna argumenterade för att med hjälp av datorn som skrivverktyg försvinner motoriska hinder och eleverna kan lättare lägga fokus på textskapandet. En av de få saker de intervjuade lärarna såg som en nackdel var att tekniken ibland kan skapa hinder för undervisningen då den inte fungerar, annars så var de mest positiva till metoden då elevernas texter hade en bättre kvalité då samtliga elever skapade längre texter med ett bättre innehåll när de fick skriva på datorn.Den slutsats vi kan dra är att det är viktigt att vi som är verksamma inom skolan driver en tidsenlig undervisning och använder oss av de digitala hjälpmedel som finns. Det finns inte en metod som passar alla elever utan en kombination av olika metoder är det bästa för att stimulera varje individs läs- och skrivutveckling. Dock så kan vi se att datorn som skrivverktyg och IKT kan bidra till elevers fortsatta lärande.Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, digitala verktyg, IKT, läs- och skrivinlärning, samspel, skriv- och läslärande, Trageton

Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.