Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. Från att skolan tidigare haft fokus på att lärandet styrts av läraren och läroboken har det lagts mer vikt på att eleverna ska vara med och påverka undervisningen och därmed bli kunskaps-producenter istället för kunskaps-konsumenter. En metod som förespråkar detta arbetssätt, som används mer och mer i skolor runt om i Sverige är Att skriva sig till läsning, ASL. I denna metod byts det traditionella arbetssättet med penna och papper ut i den tidiga läs- och skrivinlärningen och ersätts av datorn som skrivverktyg. Studien är en jämförande analys där syftet är att ta reda på hur lärare i årskurs F-3 beskriver metoden ASL jämfört med den traditionella läs-och skrivundervisningen samt vilken påverkan dessa metoder enligt lärarna har på elevernas lärande. Följande frågeställningar har undersökts och besvarats: Hur utformas ASL-metoden i undervisningen respektive den traditionella läs- och skrivundervisningen? Vad anser lärare om ASL-metoden jämfört med den traditionella läs- och skrivundervisningen?   Kvalitativa intervjuer har valts i studien och fyra verksamma lärare i årskurserna 1 och 3 har intervjuats. Resultatet visar att lärarna i studien upplever att arbetet med ASL bidrar till att eleverna får kombinationen bokstav - ljud till sig på ett bra sätt eftersom eleverna hör hur bokstaven på tangentbordet låter då de trycker ner knappen.  Lärarna i studien är också eniga om att de elever som har svårt och sitta still gynnas av denna metod då de blir fängslade framför skärmen, även elever med motoriska svårigheter gynnas av metoden då de upplever det lättare att skriva på datorn än för hand. Diskussionerna som skapas via elevernas texter på datorn upplevs även som givande och de texterna eleverna skriver på datorn blir längre än de texter de producerar för hand. Resultatet visar dock på att tre av de fyra lärarna i studien har valt att komplettera ASL-metoden med vanlig traditionell läs- och skrivundervisning i årskurs 1 med motiveringen att eleverna även bör träna finmotoriken då de har nytta av det hela livet.