No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.</p><p>Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.</p><p>För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen.</p><p>Nyckelord:</p><p>IKT- information – och kommunikationsteknik</p><p>Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning</p><p>Enkät och intervjustudie</p>

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie