The role and meaning of play for children’s learning and development has been clear in preschool teacher’s education. The purpose of this study is to contribute knowledge on the experience of preschool teachers on how play can promote children’s learning and development. The study makes use of the qualitative method wherein five pre-school teachers were interviewed.  The results from this study showing that based on their experiences, the preschool teachers have seen and described play as a safe place to develop social interactions. The preschool teachers show how play is actively used in the preschool for learning and development to promote the children's learning and development, which contributes linguistically, empathically, motoric ally and not least promotes their independence. The results showed that they use play as a tool in planned play and activities with didactic questions for learning based on interesting topics for children and for children's developmental needs. It is important that preschool teachers understand the difference between free play and planned play and how these contribute to children's learning and development. The preschool teachers make it clear based on their experience that they have an important task to challenge children in everyday activities in a fun way. Furthermore, the results show that the pre-school teacher's presence and active listening are important in children's play / I hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande ochutveckling varit tydlig. Syftet med studien är att bidra med kunskaper omförskollärares erfarenheter av hur leken kan främja barns lärande ochutveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem förskolelärare harintervjuats. Denna studie har vart intressant och lärorik i relation till syftet ochfrågeställningarna.Resultat från denna studie visar att förskollärarna utifrån sina erfarenheter harsett och beskrivs leken som en trygg plats att utveckla sociala samspel.Förskollärna visar hur lek använder aktiv i förskolan till lärande ochutveckling för att främjar barnens lärande och utveckling, som bidrar språkligt,empatiskt, motoriskt och inte minst främja deras självständighet. I resultatethar framkommit att de använder lek som verktyg i planerad lek och aktivitetermed didaktiska frågor för lärande utifrån intressanta ämnen för barn och förbarns behov av utveckling. Det är viktigt att förskollärare förstår skillnadenmellan fri lek och planerad lek och hur dessa bidrar till barns lärande ochutveckling. Förskollärarna tydliggör utifrån deras erfarenhet att de har enviktig uppgift att utmana barn i vardagliga aktiviteter på ett lustfyllt sätt. Vidareframkommer i resultatet att förskollärares närvarande och lyssnar in aktiv ärviktigt i barns lek

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.