<p>Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? </p><p>Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.</p>

<p>Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav på skolans bemötande av nyanlända elever från olika länder som är i behov att lära sig det svenska språket.</p><p>Med tanke på språkets betydelse för individen i ett främmande land är syftet med vår studie att undersöka andraspråkinlärning i förberedelseklasser, utifrån pedagogiska perspektiv.</p><p>Frågeställningarna i undersökningen är; Hur upplever förberedelseklasslärare att invandrarelever lär sig det svenska språket? Vilka pedagogiska redskap används under språkinlärningsfasen och bedömer lärarna att eleverna får tillräckliga språkkunskaper för att möta skolans krav i övrig ämnesundervisning?</p><p>Studien belyser mångfald i samhälle och skola, språkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmålets roll i andraspråksundervisningen, utifrån några lärares syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt mellan pedagoger, angående detta?</p><p>Studien bygger på kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vår mening visar att det finns ett ökat behov av mångkulturell förståelse i den svenska skolan.</p><p>Resultatet av våra intervjuer är naturligtvis inte generaliserbar på grund av dess begränsade omfattning men den visar ändå enligt vår uppfattning att det efterfrågas förändrade förhållningssätt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ämnesområden. Resultatet åskådliggör även att invandrarelever inte har tillräckliga språkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhällets segregation, vilket vi anser har stärkts genom litteraturen.</p>

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.

Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav på skolans bemötande av nyanlända elever från olika länder som är i behov att lära sig det svenska språket. Med tanke på språkets betydelse för individen i ett främmande land är syftet med vår studie att undersöka andraspråkinlärning i förberedelseklasser, utifrån pedagogiska perspektiv. Frågeställningarna i undersökningen är; Hur upplever förberedelseklasslärare att invandrarelever lär sig det svenska språket? Vilka pedagogiska redskap används under språkinlärningsfasen och bedömer lärarna att eleverna får tillräckliga språkkunskaper för att möta skolans krav i övrig ämnesundervisning? Studien belyser mångfald i samhälle och skola, språkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmålets roll i andraspråksundervisningen, utifrån några lärares syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt mellan pedagoger, angående detta? Studien bygger på kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vår mening visar att det finns ett ökat behov av mångkulturell förståelse i den svenska skolan. Resultatet av våra intervjuer är naturligtvis inte generaliserbar på grund av dess begränsade omfattning men den visar ändå enligt vår uppfattning att det efterfrågas förändrade förhållningssätt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ämnesområden. Resultatet åskådliggör även att invandrarelever inte har tillräckliga språkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhällets segregation, vilket vi anser har stärkts genom litteraturen.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang?  Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.

Through qualitative interviews with three pupils in a secondary school it's examined how newly arrived pupils experience their progress in a regular class and which difficulties they face. The purpose of the thesis is to describe which difficulties newly arrived pupils face after the transition from a preparatory class in order to in the future facilitate better planning to solve and counteract these problems. Pupils in the study have significant problems with achieving a passing grade in several of their subjects in regular class and are in danger of not achieving high school competence. Analysis of the interviews shows that the pupils experience that their possibilities of progress are worse than other pupils and that this is mainly because of language difficulties, lack of prior schooling and the feeling of being marginalized. Furthermore questions regarding the pupil’s social contacts and the conception of the zone of proximal development are discussed.

Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa ett egentillverkat studiehäfte för elever medsvenska som andraspråk. Genom egna erfarenheter och möten med lärare har vi fått veta attdet inte finns mycket färdigt material för dessa. Vår tanke är att den ska ge eleven chansen attlära sig om sitt nya land genom att se på skillnader och likheter mellan detta och hemlandet.Då vi framställt häftet ville vi se om läromedlet levde upp till våra förväntningar.Vi skickade ut delar av vårt material till tre lärare för varsin förberedelseklass i Skåne, medelever i olika åldrar. Responsen var mestadels positiv och lärarna upplevde motivation ochentusiasm hos eleverna.

<p>The objective with this study is to investigate the school introduction of newly arrived students, by focusing on the latter years of high school, by comparing two schools method of working.</p><p>This was done by a qualitative survey based on half structured interviews and existing school documentation.</p><p>The questions of the study targeted the schools method of working, how well the education was adapted to the students and if it was appropriate to them. We also asked about the school resources to meet the need of the newly arrived students. </p><p>Our theoretical assumptions were based on Haugs’ terms “including integration” and “excluding integration”, Lahdenperäs’ theory about intercultural education, Vygotskijs thoughts about adapted education and finally Blossings’ description of different cooperative cultures. Our results showed that school introduction for newly arrived students were formed from the schools’ view on learning development and adapted education. The schools knowledge about and approach to intercultural education, the competence and engagement of the leaders had all a great importance to how the school formed its education. The school with the most intercultural elements also had a more cooperative culture, efficient way of working and more resources to adapt the education to the students’ backgrounds, preconditions and needs. </p>