Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka om lärare prioriterar elevers muntliga deltagande eller elevers välmående i undervisningen. Även lärares strategier och metoder skulle kunna undersökas samt vilket resultat de får för kommunikationsängsliga elevers lärande och välmående.

Alla barn ska enligt svensk skollag ges likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Det är förskolan och skolan som ska utvecklas och utformas för att kunna möta olikheterna hos alla barn, inte barnen som ska förändras för att passa in i skolväsendets verksamheter. Tidigare forskning och rapporter indikerar att det finns barn i förskolan och skolan vars behov av stöd inte uppmärksammas i tillräckligt stor utsträckning. Det är de barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna, som inte tydligt syns, hörs eller märks i de pedagogiska verksamheterna. Ett barn kan betraktas som tystlåtet och tillbakadraget av många olika anledningar. Tidigare forskning pekar dock på att många utav dessa barn beskrivs som blyga, även om det inte alls eller bara till viss del handlar om blyghet. Alla barn är olika och har varierande förutsättningar och behov, således även barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Forskning inom området menar att ett oupptäckt och/eller oförstått stödbehov kan leda till att barnet utvecklar psykisk ohälsa. Det kan således även påverka barnets möjligheter till lärande, utveckling och socialisation. Denna studies syfte är att belysa specialpedagogers syn på barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna i förskolan och skolan, samt deras behov av stöd.   Denna studies resultat grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan och skolan i olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar hur skillnader i specialpedagogernas uppdrag kan komma att skapa såväl möjligheter som hinder i det specialpedagogiska arbetet i realtion till barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Betydelsen av att i det förebyggande arbetet ges möjlighet att delta och observera i verksamheterna lyfts fram. Specialpedagogerna anser att detta ger möjligheter för dem att se, uppmärksamma och fråga efter barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Ett åtgärdsfokuserat specialpedagogiskt uppdrag innebär istället svårigheter i detta arbete, då det är ovanligt att barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna lyfts fram utav pedagogerna i skolväsendets verksamheter. Specialpedagogerna poängterar att alla barn är olika, således också barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Det är barnets bästa och barnets välmående som är det mest betydelsefulla i arbetet med barnen. Men vad detta innebär påverkas av rådande perspektiv, synsätt och normer. En av slutsatserna i denna studie är att barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna behöver uppmärksammas mer i skolväsendets verksamheter för att alla barn ska ges möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse. Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet. Det är även av stor vikt att arbeta aktivt som förskollärare med att stärka barnets självkänsla, då det är en bristande självkänsla som blygsel grundar sig i. Resultatet visar även på att ett arbete i mindre grupper där de blyga barnen görs delaktiga samt aktiva liksom där deras intresse lyfts fram är av central roll.

Bakgrund: Studien bygger på pedagogers arbete med blyga barn i förskolans verksamhet. Under vår utbildning till förskollärare har vi saknat att ta del av området men även för att fördjupa oss hur tidigare forskning beskriver arbetet kring blyga barn. Skolverket (2016 s 12) menar att barnen ska "utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation". Tystlåtna barn har lättare för att försvinna i mängden och därmed funderar vi på om blyga barn får en chans till att leva upp till läroplansmålet eller förblir osynliga. Syfte: Vårt syfte är att få en bredare förståelse för hur pedagoger arbetar med blyga barn i förskolan. Metod: Fem verksamma pedagoger intervjuades i fyra olika förskolor. Vi kontaktade varje förskolechef via telefon där vi kort beskrev vår studie. Varje intervju spelades in för att i efterhand transkriberas från tal till skrift, detta för att underlätta vår analysprocess. Vi granskade, jämförde och letade sedan efter likheter och skillnader mellan intervjuerna. Resultat: Det visade sig att blyghet är ett vanligt förekommande fenomen i förskolan och att det är pedagogens viktiga roll att ständigt bemöta och stötta blyga barn. Det framgår hur pedagoger upptäcker blyga barn samt hur de arbetar genom flera olika sätt för att stötta dessa barn.

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares främjande arbete med barn som leker ensamma och inte ingår i kamratrelationer i förskolan samt vilka åtgärdande insatser som tillsätts. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt oss av samtalsintervjuer med förskollärare för att få en konkret inblick i förskollärares tankar och reflektioner över ämnet. Samt undersöka ifall respondenterna har kännedom om bakomliggande orsaker till barns problematik med sociala interaktioner såsom blyghet, social fobi eller andra kända diagnoser. Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till det livslånga lärandet och bygga kompetenta samhällsmedlemmar (Lpfö 18, s.7). Bakgrunden i studien kommer från ett samhällsenligt problem där vi fokuserar på individer som besitter en problematik med sin sociala kompetens. Därför ser vi vikten av att denna problematik upptäcks i tidig ålder och arbetas med redan i förskolan. I vår studie har vi kunnat urskilja pedagoger som är uppmärksamma och planerar verksamheten så att barnen får jobba med sin problematik. Resultatet i studien visar även på att det i en barngrupp normalt finns 1-2 barn som uppvisar drag av blyghet eller social fobi. Pedagogerna i vår studie jobbar överlag aktivt med att stärka barnens sociala kompetens och lägger upp arbetet så att barnen ska ha möjlighet att öva på det sociala samspelet. I frågan om det finns någon känd bakomliggande orsak till barnens problematik fann vi ett blandat resultat där olika sorters diagnoser samt ärftlighet var grunden i barnens problematik.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger pratar om blyga barn i förskolans verksamhet, samt att ta reda på hur pedagoger uttrycker att de arbetar för att se till att de blyga barnen får den delaktighet de har rätt till. Tidigare forskning visar på att det finns brister i arbetet med blyga barns delaktighet i förskolans verksamhet. Målet med vår uppsats var att genom enkätstudier hitta en bredd i hur pedagoger i Sverige såg på samma ämne. Med hjälp av Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv har vi analyserat de datamaterial vi samlat in. Resultatet av datamaterialet visade att det fanns en stor variation i hur pedagoger såg och arbetade med blyga barn i förskolans verksamhet. När respondenterna beskrev blyghet och vad det innebär att vara blyg, gjorde de flesta detta utifrån vad som kan ses som ett kompensatoriskt perspektiv, dvs. de såg blyghet som en brist och ett personlighetsdrag som individen behöver förändra för att må bra och kunna vara en aktiv del av samhället. Samtidigt beskrev en övervägande del av respondenterna att de arbetar med strategier som går mer i linje med ett kritiskt perspektiv på blyghet, dvs. de såg blyghet som en konsekvens av omgivningen och miljöns utformning, och att det också är där förändringen ska ske. På så sätt kan vi se att det utformas ett dilemmaperspektiv, dvs. att det inte går att se ur enbart ett perspektiv. Studien visar att hur man förhåller sig till blyghet och blyga barn är en komplex fråga, som inte har en tydlig lösning. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Sammanfattning I samband med starten på vårt examensarbete blev vi nyfikna på barnböcker med blyga och intro­verta huvudpersoner utifrån ett normperspektiv. Vi blev då tipsade om Emma AdBåges sommarprat (Sommar i P1 2020). I sitt sommarprat berättar AdBåge om rätten att få vara och leka som man vill och beskriver att hon var dålig på att vara barn, om man med barn menar att man ska vilja leka mycket och med många andra barn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka hur blyga och introverta karaktärer porträtteras i bilderböcker. En narrativ analys med en fördjupande inne­hålls­analys har genomförts utifrån ett urval av tio samtida bilderböcker. Innehålls­analysen visar att osäkerhet är något som framträder i samband med att vara blyg och introvert. Resultatet av studien synliggör normen om att tycka om att vara tillsammans, normen om att lika barn leka bäst och normen om familjen. Vi sätter resultatet i för­hållan­de till ett normkritiskt perspektiv. Vi anser att nio bilderböcker i studien kan användas som redskap inom normkritisk pedagogik, då de förmedlar att det är tillåtet att vara blyg och introvert och att de på så sätt kan medverka till att vidga existerande normer. Genom att medvetet använda bilderböcker som ett redskap inom normkritisk pedagogik kan pedagoger möta barn med respekt utifrån deras individuella sätt att vara och främja inkludering. Vi ser vår studie som ett bidrag till den normkritiska pedagogiken i förskolan då vi kopplar samman hur barnlitteratur kan används i sampel med läroplanen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare bemöter tysta barn i förskolans verksamhet. Studien grundas på en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyseras med hjälp av den sociokulturella teorin och tre begrepp som synliggörs inom den, vilka är: Social interaktion, mediering och scaffolding. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver att faktorer såsom blyghet, självkänsla och ett bristande språk kan bidra till barnets tysthet. Förskollärarna i studien lyfter även fram att den psykosociala och fysiska miljön är områden som behöver utvecklas för att främja det tysta barnet. Förskollärarnas resonemang är att det är fördelaktigt att arbeta i mindre grupper. De belyser även att ett arbetssätt med olika artefakter som stöd är gynnsamt för det tysta barnets deltagande i verksamheten, två av dessa är TAKK och bildstöd. Förskollärarna i studien uttrycker att de bemöter det tysta barnet genom stödjande uppmuntran och vägledande närvaro, men deras resonemang är samtidigt att det tysta barnet får för lite uppmärksamhet i verksamheten. För att synliggöra det tysta barnets intresse och behov beskriver förskollärarna att det tysta barnet används som ett verktyg för att främja en balanserad barngrupp, genom att hen placeras som en kil mellan högljudda och aktiva barn. Under arbetet med studien har aspekter synliggjorts beträffande resultatet och metoden. I resultatdiskussionen synliggörs aspekter som har påverkat resultatet. Aspekter belyses i metoddiskussionen samt utgår där från den valda metoden och dess trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet.

No description available.