Withdrawn behavior broadly describes individuals who are isolated from their peer group. Though not a clinical disorder, withdrawn behavior is a construct involved in many psychological problems, and it is likely the behavioral manifestation of distinct motivations and developmental processes. Additionally, withdrawn behavior is often used interchangeably with other psychological constructs, including shyness, social disinterest, and peer exclusion, making accurate classification difficult. In an effort to better understand the classification and developmental course of withdrawn behavior in youth, the current study used latent class analysis (LCA) and latent transition analysis (LTA) to identify distinct subclasses of withdrawn youth and to examine how these youth transition between classes over child and adolescent development. Furthermore, the current study investigated one potential predictor of class transition, sports participation. Results yielded the same two withdrawn classes across time and gender. The majority of youth fell within Class 1, which represented a low symptom class. Class 2 represented a shy/secretive class. For girls, the interpretation of Class 2 changed at Time 3 (e.g., ages 14-17 years), such that the majority of girls in the shy/secretive class also exhibited depressed mood. The majority of youth remained in the same class across time points. Although sports participation did not predict transitions between withdrawn classes, class membership at Time 2 (e.g., ages 10-13 years) predicted sports participation at Time 3, for boys. Taken together, these findings further clarify the nosology and developmental course of withdrawn behavior and the relation between withdrawn behavior and sports participation. It is recommended that future studies identify predictors of class transition and investigate whether withdrawn classes predict diagnostic trajectories.

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

No description available.

Pedagogue’s approach to the definition of shyness and shy children The aim of the study is to investigate the pedagogue’s approach and the definition of shyness and shy children, how their approach could affect the children’s learning and development. The study analyzes how the pedagogue’s meets the children and how they are applied to improve the children’s learning and development. The theoretical perspective of the study is based on Daniel Stern’s Developmental psychology. The methods used in the study was observing children in group and qualitative methods with interviews of the pedagogues. The result indicates that the pedagogues has some awareness about the definition of shyness and the shy children. It has to be a bigger awareness about what signals you tend to give the children even though you do not have that in mind.  The pedagogue’s had good working strategies and approached the work the same way. They also insisted about working with children in smaller groups and worked on trying to prevent children from having low self-esteem.

No description available.

Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare resonerar om barn som anses blyga och inte tar en självklar plats samt hur dessa barn konstrueras i förskolans sociala miljö. Det finns sparsamt med forskning kring detta då fokuset brukar ligga på de mer utmanande barnen. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av förskollärares resonemang om blyga barn. Vår frågeställning: Hur resonerar förskollärare om sitt arbetssätt, bemötande och förhållningssätt till de barn som anses blyga i förskolan? Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna kring ämnet. Genom att ta del av hur förskollärarna framställde blyghet kunde vi skapa oss en uppfattning om hur bemötandet av barnen såg ut. Vi kan konstatera att förskollärarnas resonemang och förhållningssätt till de barn som anses blyga spelar in i hur de konstruerar hela verksamheten på förskolan. Det vi kan konstatera är att förskollärarna konstruerar hela tiden men att de behöver ha i åtanke att det inte endast handlar om förhållningssättet utan även vad de lägger i sina värderingar och normer. / The purpose of the study is to highlight how preschool teachers reason about children who are considered shy and do not take an obvious place and how these children are constructed in the preschool's social environment. There is scant research on this as the focus is usually on the more challenging children. Through semi-structured interviews, we have taken part in preschool teachers' reasoning about shy children. Our question: How do preschool teachers reason about their way of working, treatment and approach to the children who are considered shy in preschool? The results of the study show that there is an awareness among the preschool teachers about the subject. By taking part in how the preschool teachers portrayed shyness, we were able to form an idea of how the treatment of the children looked. We can state that the preschool teachers' reasoning and approach to the children who are considered shy play a role in how they construct the entire activity at the preschool. What we can establish is that the preschool teachers construct all the time, but that they need to keep in mind that it is not only about the approach but also what they put into their values and norms.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogers perspektiv på blyga barn i förskolan. Studien är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom enkätbaserade intervjuer via internet. Enkäten och missivbrevet skickades ut till 74 förskolerektorer och därefter till 101 förskolor. Data som inkom blev kategoriserade och analyserade med hjälp av det teoretiska ramverket, Bowlbys anknytningsteori samt Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet tar upp de olika definitonerna som pedagoger har på blyghet och inkludering, synen på hur pedagogerna upplever barn i kompisrelationer och lek samt hur pedgogen ser på sin egen roll och ett inkluderande arbetssätt för blyga barn i förskolan. Resutatet visar att pedagoger har olika definitioner av blyghet och inkludering och även att det finns svårigheter för blyga barn att få kompisar och att komma in i lek med jämmnåriga. Resultatet visar vidare på att pedagoger ser sin roll som en ledare genom gruppindelning och aktiv hjälp kan arbeta för ett inkludernade av blyga barn i förskolans verksamhet.

The purpose of this study is to make visible whether, and in these cases how, the children who do not take up so much space gain speaking space and influence in preschool and kindergarten. The goal is to answer the questions about what thoughts preschool teachers have about influence, the children I call the quiet children and what strategies preschool teachers have for including these children. The qualitative survey was conducted with the help of semi-structured interviews where six preschool teachers were interviewed to make visible how they work. The interviews were transcribed, and the results were categorized according to the research questions. The results have been analyzed and interpreted with the help of Vygotsky's sociocultural theory and with a phenomenographic approach, and in the discussion, I have commented on previous research. It appears that the preschool teachers have a greater awareness of including the quiet children than I before the survey had feared in my hypotheses. Preschool teachers do see the problems that exist, and with different strategies they do what they can to see, hear and support these children. Something that also emerges is the strengths that preschool teachers see in the quiet children. Further research could be done by visiting the teaching activities to make observations of what it looks like in reality. / Denna undersökning har som syfte att synliggöra om, och i sådana fall hur, de barn som inte tar så mycket plats får talutrymme och inflytande i förskolan. Målet är att besvara frågorna om vad förskollärarna har för tankar kring inflytande, de barn jag kallar de tysta barnen samt vad förskollärarna har för strategier för att inkludera dessa barn. Den kvalitativa undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare har intervjuats för att synliggöra hur de arbetar. Intervjuerna transkriberades och resultatet kategoriserades utefter frågeställningen. Resultaten har analyserats och tolkats med hjälp av Vygotskys sociokulturella teori samt med fenomenografisk ansats, och i diskussionen har jag jämfört med tidigare forskning.Det framkommer att förskollärarna har en större medvetenhet kring att inkludera de tysta barnen än jag innan undersökningen hade befarat i min hypotes. Förskollärarna ser problematiken som finns, och med olika strategier gör de vad de kan för att se, höra och stötta dessa barn. Något som också framkommer är vilka styrkor som förskollärarna ser hos de tysta barnen. Vidare forskning skulle kunna göras genom att besöka verksamheterna för att göra observationer av hur det ser ut i realiteten.

The purpose of this study is to investigate the significance of preschool teachers´ view of shy children in preschool, based on their perceptions and related attitudes and support for shy children in daily activities. This study is based on a qualitative hermeneutical methodological approach, where the empirical material is gathered from four focus group discussions with groups from four different preschools. There were three preschool teachers´ participating in each group. The theoretical framework consists of symbolic interactionism put together with a relational perspective, which guides the interpretation of the empirical material. The results of this study show that shyness is complex and difficult to interpret. It is a social phenomenon where perceptions, attitudes and also applied support are interlinked.Shyness in children can be perceived based on this and with regard to a subjective dimension, but where the subjective understanding of shyness is also affected by the views of others. Fundamental is the preschool teachers' awareness and sensitivity to these children in the daily activities. In order to build lasting and secure relationships in the group of children it is required to understand the entire environment. Therefore, an important conclusion is that shyness in children in preschool only can be understood by looking at the children’s social environment rather than focusing at the behavior of each individual child.

No description available.