Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande. Dettycks råda en misstro mot den informella problemlösningen som försvårar dess arbete.Dessutom hade SOLVIT kunnat genomföras ännu bättre om den hade tagits på ett större allvari vissa stater.

No description available.

<p>Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. </p><p>I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. </p><p>Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext. </p>

Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext.

När friskolereformen i Sverige infördes 1992 blev marknaden för gymnasial utbildning konkurrenssatt. Med nya möjligheter för friskolor att bedriva gymnasial utbildningsverksamhet var statens förhoppningar att elevers preferenser bättre kunde bemötas och att resursanvändningen effektiviserades. Frågor som besvaras i uppsatsen är vad som kännetecknar marknaden, vilka strategier gymnasieskolor använder sig av, effekter av asymmetrisk information samt vilka faktorer som påverkar variationsgrad och vad optimal variationsgrad kan tänkas vara.Marknaden för gymnasial utbildning kartläggs utifrån SCP-modellen för att få en översiktlig bild över marknaden och dess kännetecken. Salops cirkel appliceras och närmare diskuteras det kring asymmetrisk information, variation och strategier på gymnasiemarknaden.Sammanfattningsvis konstateras det att marknaden kännetecknas av monopolistisk konkurrens där det är svårt att förutspå gymnasieskolors beteende. Vidare karaktäriseras marknaden av att den är fullständigt subventionerad i form av skolpeng med anledningen att utbildning har positiva effekter på samhället. De strategier som används på marknaden är marknadsföring, uppköp, betygsinflation, gratisprodukter samt forskning och utveckling. Då det råder informationsbrist på marknaden medför det att elever inte gör informativa val, vilket innebär att det blir svårare för individer att uppnå sin fulla potential. Vidare medför informationsbristen etableringshinder på marknaden och att möjligheterna att konkurrera med kvalitet försvagas. De faktorer som påverkar variationen på marknaden konstaterades vara individers preferenser, substitutionsbenägenhet, konkurrens och stordriftsfördelar. / When friskolereformen in Sweden was introduced in 1992, the market for secondary education became a competitive market. With new opportunities for schools to pursue secondary education business, the Swedish government hoped that students' preferences could be better met and that the use of resources would be more efficient. Questions answered in this paper is what characterizes the market, which strategies secondary schools uses, effects of asymmetric information and the factors that affect the degree of variation, and what the optimal degree of variation might be.The market for secondary education is mapped based on the SCP-model to get an overview of the market and its characteristics. Salop circle will be applied and detailed discussion about asymmetric information, variety and strategies on the secondary market will be made.In summary, it is noted that the market is characterized by monopolistic competition where it is difficult to predict the secondary schools' incentives. Furthermore, the market is characterized by being fully subsidized in the form of skolpeng with the reason that the positive impact of education on society. The strategies used in the market are marketing, acquisitions, grade inflation, complimentary products and research and development. As there is a lack of information on the market means that students do not make informative choices, which means that it becomes more difficult for individuals to achieve their full potential. Furthermore, the lack of information barriers to entry in the market and the opportunities to compete with quality weakens. The factors that affect the variation in the market were found to be individual preferences, the substitution tendencies, competition and economies of scale.

<p>Abstract</p><p>Title: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .</p><p>Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?</p><p>Minor Thesis in Political Science, January 2008</p><p>Author : Markus Gustafsson</p><p>Tutor : Lennart Bergfeldt</p><p>Växjö University</p><p>This essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:</p><p>• What is europeanization?</p><p>• How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?</p><p>• Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?</p><p>The method in this essay has been a qulitative study of litterature. The theory has been europenization and its effects on domestic politics. To conduct the analyse an analyticalmodell have been used.</p><p>My conclusion shows rather clearly that a process of europeanization has been affecting the Swedish alcohol policy. Swedish authorities have been reluctant to change their alcohol policy in the liberal manner that was requested by the European Union, due to consideration for the public health. Traditionally, Swedish authorities have been forced by European Union law to accept significant changes.</p><p>Keywords : Europeanization, Swedish Alcohol policy, The European Union, The Internal Market</p>

Turism är ett fenomen som existerar i hela världen och som förändras och utvecklas kontinuerlig, en marknad som har växt snabbast i hela världen de senaste åren är den kinesiska marknaden. Förutsättningar för att turism ska uppstå på en destination grundas bland annat på att det finns en sevärdhet som är attraktiv. Syftet med studien är att bidra med insikter om hur den kinesiska marknaden bör bearbetas av och inom de värmländska turistorganisationerna för att attrahera, genom att undersöka hur turistorganisationer i Sverige arbetar med attraktion, marknadsutveckling och segmentering för att attrahera den kinesiska marknaden. Frågeställningarna i studien behandlar vilken kunskap turistorganisationer har om den kinesiska marknaden och hur turistorganisationer arbetar för att attrahera kinesiska besökare. Slutligen rör den sista frågeställningen om vilka verktyg som är användbara med destinationsutveckling och marknadsföring för att attrahera den kinesiska målgruppen till Värmland. Studiens undersökning baseras på en kvalitativ metod med utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteori. I teorin har vi utgått efter fyra teman; attraktivitet och upplevelser i en destination, marknadsföring av destinationen, segmentering och exportmognad. Studien består av sju halvstrukturerade intervjuer med turistorganisationer, resultatet presenteras i empirikapitlet “Sju turistorganisationer i blickfånget” där även informanternas svar jämförs utifrån olika teman. Resultatet av intervjuerna analyseras med tidigare forskning, bland annat analyseras attraktion och upplevelser i en destination, marknadsföring, segmentering och exportmognad i samband med den kinesiska marknaden. Studiens syfte och frågeställningar besvaras i slutsats, där vi bland annat har kommit fram till att det är viktigt att ha kunskap om den kinesiska marknaden, anpassa upplevelser som har en trygghet och får samtidigt vara delaktiga. Likaså är det viktigt att samarbeta för att enklare nå ut till den kinesiska marknaden. / Tourism is a phenomenon that exists throughout the world and which is changing and developing continuously, a market that has grown fast in the world in recent years is the Chinese market. Condition for tourism to occur on a destination are based, among other things, on the presence of an attractive attraction. The purpose of the study is to provide insight into how the Chinese market should be processed by and within the tourism organizations in Värmland to attract, by examining how tourist organizations in Sweden work with attraction, market development and segmentation to attract the Chinese market. The questions in the study deal with knowledge from the tourist organizations about the Chinese market and how tourist organizations work to attract Chinese visitors. Finally, the last question concerns which tools are useful with destination development and marketing to attract the Chinese market to Värmland. The study is based on a qualitative method based on hermeneutical theory. In theory we have dealt with four themes; attractiveness and experiences in a destination, marketing of the destination, segmentation and export maturity. The study consists of seven semi-structured interviews with tourist organizations. The result is presented in empirin, where the informants´ answers are also compared based on different themes. The results of the interviews are analyzed with previous research, including analyzing attraction and experience in a destination, marketing, segmentation and export maturity associated with the Chinese market. The purpose and questions of the study are answered in the end, where we have, among other things, come to the conclusion that it is important to have knowledge of the Chinese market, to adapt experiences that are secure and at the same time be involved. Similarly, it is important to work together to make it easier for the Chinese market.

Det har länge studerats kring vad som får människor att agera som dem gör på den finansiella marknaden. Sociala medier har vuxit fram till att bli en betydande faktor som påverkar börsrörelser på grund av sitt stora inflytande på mängder av investerare. En yngre generation som bättre hanterar sociala medier har tagit sig in på marknaden och studier visar att många av dessa förlorar pengar på att följa tips rakt av från sociala medier. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur den nya generationen på marknaden resonerar i sina investeringsbeslut som baseras på tips de läst på den sociala plattformen Twitter. Resultatet har tagits fram genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken småsparare. Utifrån intervjusvaren visade det sig att Twitter kunde trigga samtliga beteenden i studiens analysmodell. Resultatet visar att huvudsakligen två faktorer ligger till grund för Twitters påverkan på individers beteende på den finansiella marknaden. Den första är erfarenheten som individen har av investeringar på börsen. Den andra är individens riskbenägenhet.

Förtätning är idag en vanligt förekommande princip om den rumsliga organiseringen inom den fysiska planeringen, inte minst inom översiktsplaneringen. Det finns dock en debatt om förtätning som inte är särskilt positiv inställd till den principen. Undersökningar av ungas boendepreferenser samt ökningen av småhuspriserna antyder tillsammans att förtätning och den täta staden inte nödvändigtvis är det som medborgarna främst efterfrågar. Gällande denna diskrepans mellan vad för samhällen som planeras och vad som tenderar att efterfrågas, är vidhållandet till förtätning som princip om den rumsliga organiseringen ett uttryck för en förtätningsdoktrin eller ett stigberoende?    Detta arbete syftade till att undersöka hur svenska kommuner förhåller sig till förtätning, medborgarnas boendepreferenser och marknaden i översiktsplaneringen. Undersökningens teori utgjordes av stigberoende och planeringsdoktriner utgjorde undersökningens centrala begrepp. Undersökningen utformades som en fallstudie där Linköping kommun, Malmö stad och Sundsvall kommun utgjorde fallen. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer var undersökningens datainsamlingsmetoder och kvalitativ innehållsanalys var dess analysmetod. Empirin i undersökningen utgjordes av respektive kommuns aktuella översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram samt intervjuer med översiktsplanerare från respektive kommun.    Undersökningen visade att det varken gick att påstå att det finns förtätningsdoktriner eller stigberoende i de tre kommunerna, alla kriterier uppfylldes inte. Det fanns dock tendenser till stigberoende i Linköping kommun och Malmö stad.  Undersökningen visade ytterligare att även om kommunerna hade positiva förhållningssätt till förtätning som princip, uppmärksammade två kommuner utmaningar kring principen. Det fanns även en tveksamhet bland två kommuner gällande huruvida förtätning alltid är den bästa principen. Kommunerna hade ambitioner att möta medborgarnas preferenser men hade av olika skäl svårt att möta dessa. Informanterna från kommunerna hade inlyssnande förhållningssätt till medborgarnas preferenser men de hade samtidigt svårt att beskriva vad medborgarna efterfrågar. Kommunerna förhöll sig inte direkt till marknaden och bostadspriserna. Det fanns dock en medvetenhet om prisläget, även om dess del översiktsplaneringen inte var särskilt framträdande. En bristande koppling mellan bostadsförsörjningsprogrammen och översiktsplaneringen tenderade att finnas,  följande kunde tolkas bidra till de svårigheter kommunerna hade gällande sina ambitioner att möta medborgarnas efterfrågan och behov.

This thesis in Art History and Visual Science is about values to graffiti and graffiti artist Banksy. I have studied values relating to Banksy´s graffiti images through which context they are placed in and where they are located. I have selected two different images of Banksy as an example on the basis of a transnational phenomenon, where the images that circulate in the public arena by street art and other images and imported into the galleries and consumption market. My conclusion is that the values of the images are based on the context in which each room have its surroundings and that therefore the impression will increase. The public space context, signal availability and the white cube context indicates art, and the commercial context signals goods and items that can be bought. Therefore the values for the images are based on the context in which each room says to the environment and the surrounding impressions accruing to the picture. Hence, when Banksy's images circulate in these three rooms they are received and valued based on which place the pictures are in, based on context and the background ideas you have for the expression.