En alternativ börsintroduktion genom ett Special Purpose Acquisition Company (SPAC) har på senare år blivit allt mer utbrett och omdiskuterat. Trots att tidigare forskning indikerar att SPAC underpresterar mot traditionella IPO:s på den amerikanska marknaden, ökar likväl intresset för SPAC bland privatinvesterare. Frågan är vad det kan bero på. Hur ser möjligheten att generera positiv abnormal avkastning för en privatinvesterare på den amerikanska marknaden ut i en SPAC i jämförelse med en traditionell IPO? För att möjliggöra ytterligare beslutsunderlag för framtida SPAC-investeringar undersöks dessutom betydelsen av de förvärvade företagens sektortillhörighet. Studien finner, i kontrast mot majoriteten av tidigare forskning, att privatinvesterare kan uppnå en högre positiv abnormal avkastning vid investeringar i SPAC än vid investeringar i traditionella IPO:s på 5% signifikansnivå. Resultatet visar däremot att den abnormala avkastningen hos SPAC endast kan säkerställas på 5% signifikansnivå för förvärv inom den högteknologiska sektorn, och inte för förvärv inom sjukvårds- och industrisektorn.

Cash holding of a firm has in previous studies been argued to be significant in terms of the firm's performance during a financial crisis taking place on international markets because of the financial protection that cash holding provides. Similar research taking place on the Swedish market is deficient, and more so regarding current crises. This study aims to investigate to which extent cash holding affects the firms performance based on the Covid-19 pandemic on the Swedish market, and so on to observe whether a higher percentage of cash is advantageous during this financial crisis of the Covid-19 pandemic. Special consideration has also been given to the determining factors behind companies decisions regarding the level of cash holdings based on a selection of 676 small to medium-sized companies in the IT line of business. The study assumes a quantitative research method where the numeric data has been produced and compiled based out of the Retriever Business database. Based on a bivariate analysis, this study finds a low correlation between the cash holdings and company performance, which has subsequently been analyzed on the basis of theories and previous research. Furthermore, a higher cash holding generates a faster recovery rate for companies. Thus, companies' short-term results are not affected by the level of cash holdings, but the effect becomes increasingly apparent in the long term.

Våren 2021 noterades den första SPAC:en på Nasdaq Stockholm efter att trenden slagit igenom i USA. Amerikanska studier har visat att det finns både för- och nackdelar med SPAC-investeringar och den här studien syftar till att kartlägga det nya fenomenet i Sverige. Studien tar avstamp ur ett professionellt investerarperspektiv, vilket genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet indikerar att det är investerares förtroende för SPAC:arnas sponsorer och ledning som är avgörande för investeringsbeslut. En utmärkande risk som tycks föreligga är den potentiella målkonflikten mellan parterna, vilket är i linje med agentteori. Andra risker och möjligheter har identifierats, varav flertalet i likhet med tidigare forskning. En distinktion som görs i den här studien är att investerare tycks ha större förtroende för SPAC:ens initiativtagare än vad som visats tidigare. Det har även framkommit att investerare har en försiktig syn gällande SPAC:ars framtid i Sverige.

Den indiska marknaden har länge varit attraktivt för svenska koncerner. En strategi för internationell expansion är etableringen av dotterbolag, vilket flera svenska multinationella koncerner implementerat. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska multinationella företags expansionsresa till Indien, samt vilken strategisk roll indiska dotterbolag har för koncerner idag. Teorierna som uppsatsen utgår ifrån är den reviderade Uppsalamodellen av Johanson och Vahlne (2009) samt Rugman, Verbeke och Yuans omkonceptualisering (2011) av Bartlett och Ghoshals klassificering av internationella dotterbolagsroller för multinationella företag. Studien grundar sig på en kvalitativ metod, baserat på semistrukturerade intervjuer med tre svenska multinationella företag. Företags expansionsresor till den indiska marknaden är inte nödvändigtvis stegvisa processer. Däremot tenderar företag i början av sina internationaliseringsprocesser att expandera till geografiskt närbelägna marknader. De lokala fördelar som företag identifierar på den indiska marknaden är främst kopplade till kostnadseffektivitet, teknisk kompetens, samt en signifikant kundbas. Uppsatsens slutsats visar att företag inte nödvändigtvis följer ett visst mönster i sina etableringsprocesser på den indiska marknaden, samt att dotterbolagen är av hög strategisk betydelse.

Tillsammans med e-handelns explosiva ökning under de senaste åren har lager och logistikfastigheter blivit alltmer populära bland investerare. Med den ökade uppmärksamheten för logistikfastigheter har deras avkastningskrav sjunkit, de så kallade yielderna har blivit påverkade. Yielden är den avkastningen som en tillgång producerar, prime yielden är lika med avkastningen för en tillgång av högsta kvalitet i ett bra läge. En ökad efterfrågan har inneburit att logistikfastigheters prime yielder har påverkats markant. De senaste åren har prime yielderna sjunkit i flera marknader och står för närvarande på rekordlåga nivåer. Syftet med uppsatsen är att se hur prime yielderna för logistikfastigheter skiljer sig mellan olika länder. Uppsatsen kommer undersöka vilka faktorer som ligger till grunden av varför olika länder har varierande prime yielder, samt se till hur mycket dessa faktorer påverkar marknaden. Uppsatsen kommer genom litteraturstudier och intervjuer utreda hur prime yielden skiljer sig mellan olika länder i Europa. Uppsatsen reder ut frågan för vilka faktorer som påverkar prime yielden på logistikfastigheter och vilken marknad som har bäst förutsättningar framgent. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan prime yielderna för olika länders logistikfastigheter. Undersökningen gjordes av nio länder som alla har en betydande del av den europeiska logistikmarknaden. Av dessa länder visade resultatet att det skiljer 1,4 procentenheter mellan marknaden med lägst och högst prime yield. Den främsta orsaken till vad som påverkar prime yield nivån är den ekonomiska teorin om utbud och efterfrågan. En högre efterfrågan innebär mer kapital som söker sig till en viss marknad, en effekt av detta är att yielderna på fastigheterna går ned och priserna går upp. De olika ländernas räntenivå visade ha en stor betydelse för efterfrågan då högre räntor dämpar köpkraften från investerare. Efterfrågan styrs även från vardera marknads underliggande förutsättningar vilket inkluderar logistikfastigheters hyres- och vakansnivå, utvecklingen av e-handel, infrastruktur,geografisk placering, samt politiska stabilitet. Resultatet visar att dagens efterfrågan från företag att hyra lager och logistiklokaler är väldigt hög, vilket indikerar på att ett framtida ökat utbud av logistikfastigheter i prime segmentet är av mindre betydelse för prime yielden. / Along with the explosive growth of e-commerce in recent years, warehouses and logistics properties have become increasingly more popular with investors. With the increased attention for logistics properties, their yields have fallen. The yield is the return that an asset produces, the prime yield is equal to the return for an asset of the highest quality in a good location. Increased demand on the segment has meant that the prime yields of logistics properties have been significantly affected. In recent years, prime yields have fallen in several markets and are currently at record low levels. The purpose of the thesis is to see how the prime yields for logistics properties differ between different countries. The thesis will investigate the factors that underlie why different countries have varying prime yields and see how much these factors affect the market. The thesis will, through literature studies and interviews, investigate how the prime yield differs between different countries in Europe. The thesis clarifies the question of which factors affect the prime yield on logistics properties and which market has the best conditions for the future.The results show that there are large differences between the prime yields for different countries' logistics properties. The survey was conducted of nine countries, all of which have a significant part of the European logistics market. Of these countries, the results showed that there is a difference of 1.4 percentage points between the market with the lowest and highest prime yield. The main reason for what affects the prime yield level is the economic theory of supply and demand. A higher demand means more capital seeking into a certain market, an effect of this is that the yields on the properties go down and the prices go up. The interest rates of the different countries proved to be of great importance for demand as higher interest rates dampen the purchasing power of investors. Demand is also governed by the underlying conditions of each market, which includes the rental and vacancy level of logistics properties, the development of e-commerce, infrastructure, geographical location, and political stability. The results show that the current demand from companies to rent warehouses and logistics premises is very high, which indicates that a future increase in supply of logistics properties in the prime segment is of less importance for the prime yield.

Ett varumärkes varumärkeselement kan ses som byggstenar för varumärke. När ett varumärke genomför en redesign av sina etablerade varumärkeselement väcks känslor hos konsumenten. Det är därför viktigt för ett varumärke som ska genomgå en redesign att vara medveten om hur förändringarna kan påverka konsumenten. Syftet med studien att undersöka konsekvenserna av en redesign. Studien är uppdelat i två forskningsfrågor som besvarar syftet. Första forskningsfrågan fokuserar på de känslor som väcks vid en redesign. Följt utav den andra forskningsfrågan som diskuterar om det är riskfritt för ett varumärke att göra en redesign när varumärket saknar konkurrens på marknaden. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med fem stycken semistrukturerade intervjuer. En förstudie utfördes där en enkät kring ämnet skickades ut och besvarade av ett antal personer. Under förstudien genomförde även en mediaundersökning av artiklar som kretsade kring ämnet. Materialet från förstudien ligger till grund för vidare studie och utformning av intervjufrågor. Av svaren från intervjuerna genomfördes först en transkribering där nyckelord och teman definierades. Följt utav en analys där resultat visade att intervjupersonerna blev upprörda och missnöjda av redesignen. Intervjupersonerna fortsatte att konsumera varumärkets produkt trots missnöje på grund av avsaknad av konkurrens på marknaden. Slutsatsen är att negativa känslor väcks av en redesign mot det nya varumärket och det gör att det inte är riskfritt för varumärke att göra en redesign trots att de saknar konkurrens på marknaden. / The brand elements are very important for the brand. When a brand undergoes a redesign of its established brand elements, emotions are awakened in the consumer. It is therefore important for the brand that is undergoing a redesign to be aware of how the changes can affect the consumer.The purpose of the study is to investigate the consequences of a redesign. The study is divided into two research questions that together answer the purpose. The first research question focuses on the emotions that the consumer feels during a redesign. Followed by the second research question which discusses whether it is risk-free for a brand to make a redesign when the brand lacks competition in the market.A pre-study was carried out where a questionnaire on the subject was answered by a number of people. A media survey was also carried out during the pre-study where we followed up on news outlets that had reported on the subject. The information that we gathered from the pre-study is the baseline for this report. The interview questions were also heavily influenced by the pre-study findings. The answers from the interviews were first transcripted and then keywords and themes were identified. Followed by an analysis where the results showed that the interviewees were upset and dissatisfied with the redesign. The interviewees continued to consume the brand's product despite dissatisfaction due to the lack of competition in the market.The conclusion is that negative feelings do accrue when a company presents a redesign. The negative feelings can attach to the "new brand" and this means that it is not risk-free for brands to make a redesign even though they lack competition in their field. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Forskningsproblem          Under 2006 infördes en lagändring kring att ersättning till VD måste specificeras i tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Reglerna infördes från politikernas håll för att se en mer återhållsam ersättning till VD och återupprätta de senaste årens minskade förtroende för näringslivet. Dock har åsikter riktats mot lagändringen som menar att den har motverkat sitt syfte och istället trissat upp ersättningen till VD. Syfte                                   Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningar. Metod                                Studien har en kvantitativ utgångspunkt och en poolad ansats. Två hypoteser har härletts ifrån befintlig teori och tidigare forskning. Hypoteserna testades gentemot data inhämtad ifrån 573 årsredovisningar utspritt över tre år. Slutsats                              Ett signifikant samband har identifierats som säger att ersättningen till VD har ökat sedan 2006. Resultatet styrks av tidigare forskning och de teorier som studien bygger på. Målet med lagändringen har således misslyckats. / Problem                             In 2006, a change in the law was introduced regarding disclosure about CEO compensation. The CEO compensation now had to be specified in the disclosure. The law was introduced by politicians who wanted to restrain the CEO compensation, which had affected the business community negative. However, opinions made against the change in the law claim that it is counterproductive and instead of decreasing the compensation, the law has increased the CEO compensation. Purpose                              The purpose of the study is to explain if there is a connection between the development of the CEO compensation and the requirement of disclosures. Method                              The study is based on a quantitative method and a pooled approach. Two hypotheses were derived from existing theory and previous research. The hypotheses were tested against data collected from 573 annual reports, spread over three years. Conclusion                         A significant connection was found and it says that the CEO compensation has increased since 2006. The result is supported by previous research and theories that the study is based on. The aim of the legislative change has therefore failed.

I denna studie av nyintroduktioner på börsen (IPO:er), från 2006 till 2014, på börsen Nasdaq Nordic (som består av Nasdaqs börser i Finland, Sverige, Danmark och Island) undersöker vi om avkastningen för private equity-ägda företags IPO:er på lång sikt är högre än hos de icke private equity-ägda företagens IPO:er. Vi mäter den långsiktiga avkastningen genom att använda måttet BHAR och jämföra de två grupperna sinsemellan. Vi finner att private equity- ägda företags IPO:er har en högre avkastning än de icke private equity-ägda företagens IPO:er över de båda tidsperioderna 1 och 3 år. / In this study of IPOs, from 2006 until 2014, of the Nasdaq Nordic market (main markets of Finland, Sweden, Denmark and Iceland) we are investigating whether the long-run return of private equity backed IPOs significantly differs from the return of non-private equity backed IPOs. We measure the long-run performance by using the simple BHAR and comparing the two samples. We find that private equity-backed IPOs significantly outperform non-private equity backed companies over the measured time periods, 1 and 3 years.

<p>Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ”Man in Black-fallet” då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet. EGD tog dock inte närmare ställning till vad som skall anses vara privatimport respektive import för kommersiella ändamål. Detta till trots har Man In Black-fallet nyligen använts som ledning av svensk domstol i ett mål då en privatperson via egenhändigt ordnad transportör fört in varor från en annan medlemsstat till Sverige. Länsrätten (LR) bedömde då att beskattning skulle ske enligt destinationsprincipen, med den högre svenska punkskatten som följd, trots att det var köparen som egenhändigt hade ordnat transporten. Uppsatsens syfte är att utifrån Man-in-Black-fallet och det svenska fallet undersöka vad som avses med begreppet Privatimport.</p>

<p><p>En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.</p><p>Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.</p><p>Vår problemformulering blev således att undersöka:</p>Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?<p>Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.</p><p>Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.</p><p>Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.</p></p>