This study explores the different ways in which music of the early-Tudor period can be analysed. Approaching the analysis first from a performer’s perspective, it takes the surviving works of Robert Fayrfax (1464–1521) as a case study. Fayrfax was chosen both because of the important rôle he plays within the chronology of changing style in early Tudor England, and because of the lack of a convincing analytical survey of his surviving works. Various analytical methods are developed by drawing upon three areas of investigation: (1) previous analyses of renaissance polyphony; (2) sixteenth-century music theory; and (3) hermeneutics. The basic issues and problems encountered when approaching early Tudor works from an analytical perspective are addressed in the Preface, and discussed in more detail in Chapters 1-3. These chapters form a theoretical basis for the work as a whole. Chapters 4-8 provide a detailed analytical interrogation of Fayrfax’s works, addressing five areas of investigation: the selection and development of pre-compositional material; rhythm and metre; mode and cadential planning; texture and tessitura; and motif, imitation, and free counterpoint. Whilst this study focuses specifically on the works of Robert Fayrfax, it is hoped that works by other early Tudor composers can also be examined using the analytical methods developed.

<p><p>En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.</p><p>Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.</p><p>Vår problemformulering blev således att undersöka:</p>Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?<p>Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.</p><p>Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.</p><p>Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.</p></p>

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader. Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden. Vår problemformulering blev således att undersöka: Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden. Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma. Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.

Cette thèse fournit une description et une analyse détaillée du déroulement à l’heure actuelle des funérailles chez les Éton du Sud-Cameroun en privilégiant leur dimension sonore. Elle cherche en même temps à identifier la place qu’occupent les changements apportés par la colonisation et l’évangélisation, ainsi que les changements, plus récents, impulsés par l’ouverture de morgues, le développement des mass médias et la mobilité des populations. Fondé sur des matériaux recueillis de 2009 à 2013, ce travail s’attache donc à comprendre comment des expressions traditionnelles – polyrythmies, langage tambouriné et chants – cohabitent avec des pratiques importées – chants chrétiens, musiques de variété – au sein de cérémonies structurées par un dispositif spatio-temporel particulier, une répartition spécifique des rôles entre les participants et la récurrence d’un certain type d’interaction sonore (par exemple celle d’annonce/réponse). La diversité et l’abondance des sonorités étant indicatives de la puissance et du prestige du lignage du défunt, la plupart des familles cherchent à organiser de « grands deuils » où la présence sonore du mort et des deuilleurs est clairement mise en évidence. / This thesis provides a detailed description and analysis of the successive stages of present-day funeral ceremonies among the Eton of Southern Cameroon, emphasizing their sonic aspects. At the same time, it seeks to identify the role of changes introduced by colonization and evangelization, as well as more recent innovations linked to the opening of mortuary services, the development of mass-media communication and increased population mobility. Based on materials collected from 2009 to 2013, this work focuses on understanding how traditional expressions – polyrhythm, drum language and songs – coexist with imported practices – Christian songs, contemporary musical styles – in ceremonies structured by a distinctive spatio-temporal pattern, a specific distribution of roles among participants, and the recurrence of certain forms of sound-making (for example that of announcements/responses). The variety and number of sounds are indicators of the power and prestige of the lineage of the deceased; most families seek to organize “big ceremonies” where the sonic presence of the deceased and of the bereaved parents is clearly highlighted.

The purpose of this study is to test the utility of Talcott Parsons' AGIL Model, i.e., Adaptation, Goal Attainment, Integration, and Latency (Pattern Maintenance) in evaluating the program effectiveness of a community mental health center (CMHC). The model provided a conceptual framework for the selection of appropriate variables. The dependent variable in this study is the overall evaluation of the CMHC as measured through the perception of community leaders. Fourteen hypotheses were constructed to identify and test the relationship among the AGIL criteria and the use of a selected set of independent variables. Data for this study were collected from primary and secondary sources. Secondary data were obtained from the Texas Department of Mental Health and Mental Retardation in Austin and the CMHC center in Eton. Primary data were collected through personal interviews of general community leaders and influential persons in health-related activities in the community. The selected independent variables included the scope of leadership, the attitude towards this community, socio-economic status, knowledge of the CMHC, and the commitment and involvement in the CMHC. Data indicated that Parsons' criteria for evaluating the CMHC's program were comprehensive and related to each other both positively and negatively. Among the selected independent variables, the type of leader was found to be the best predictor of program evaluation of this CMHC. Overall, generalized community leaders were more defensive and favorable to the CMHC's program compared with the specialinterest leaders. The leaders also differed in their emphasis of the AGIL criteria. The generalized community leaders were conservative in emphasizeing the evaluative criteria of adaptation, integration, and pattern maintenance; the special-interest leaders gave more emphasis to the goal attainment function of CMHC. It was concluded that Parsons' AGIL model was useful for evaluating a CMHC. The variant direction of relationship among AGIL criteria indicated differences in the perception of community leaders in the evaluation of the CMHC.