Global ETD Search

61	Betaltjänstdirektivets inverkan på svensk rätt och dess processuella och institutionella autonomi Zenunovic, Alma January 2013 (has links) Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende. Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi. Payment Services Directive Swedish payment service law procedural rules the principle of good governance lag om betaltjänster förvaltningsprocessuella regler principen om god förvaltning processuell och institutionell autonomi beslutsprocessen.
62	Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk : - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag / The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk : A quantitative study that examines Nordic companies Johannesson, Gustav, Westport, Martin January 2018 (has links) Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk. / Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk. Corporate Social Performance (CSP) Environmental Social & Governance (ESG) Financial risk Nordic market Socially Responsible Investing Stock volatility Corporate Social Performance (CSP) Miljömässiga Finansiell risk Nordiska marknaden Socialt ansvarsfulla investeringar Volatilitet Business Administration Företagsekonomi
63	Accepterat pris : En analys av samarbeten inom fastighetsmäklarbranschen och dess prissättning Billstam, Sofie, Gustafsson, Madeleine January 2012 (has links) ABSTRACT Title: Level: Author: Supervisor: Date: Aim: Method: Accepted price – An Analysis of Cooperation in the Real Estate Markets and its Pricing. Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Madeleine Gustafsson and Sofie Billstam Jonas Kågström 2012 - May The aim with this final assignment is to investigate if the introduction and the cooperation of accepted price was necessary to generate a more stable real estate market with marketable listing prices in Stockholm. The introduction of accepted price led to a cooperation with some of the most important real estate firms in Stockholm. This cooperation was opposed by a number of companies on the real estate market. This fact inspired to examine similarities and differences of being and not being part of the cooperation and thereafter comment on the outcome. The aim is to compare the pricing between companies within the cooperation of accepted price and external companies and the advantages and disadvantages of entering and not entering a collaboration. The main questions to be answered are: - Is the cooperation necessary to regulate listing prices to a marketable level? - What are the effects of higher listing prices on the Swedish real estate market? - What´s the best possible method when pricing listing price? - What are the advantages and disadvantages of entering and not entering a collaboration? The final assignment has been implemented in an abductive way. The essay is mainly based on secondary data in form of journals, websites, literature and qualitative empirical data collected trough three interviews with Erik Carlborg, Mats Uddare and Fastighetsmäklarnämnden. Quantitative empirical data has been collected trough a questionnaire sent to real estate agents working at Svensk Fastighetsförmedling in Stockholm. Theory and empirical evidence has been analyzed and linked together in the analysis chapter, where the essayists’ thoughts and opinions have been presented. Result & Conclusions: Suggestions for future research: Contribution of the thesis: Key words: The result of the study demonstrates that cooperation between competitors in the same industry in this case is positive since it does not involve a "win-lose situation". How a listing price is set can be affected by numerous factors. To conclude, it is important to keep the price at a marketable level in order to keep the real estate market stable. What the pricing is called is less significant. The pricing should only be called price. The study is delimited to two companies, Svensk Fastighetsförmedling and Karlsson&Uddare, and can therefore not represent the entire real estate market in Stockholm. The study has been limited to brokers at Svensk Fastighetsförmedling in order to compare the brokers’ views with the views of the management within the company. Since the accepted price is relatively new on the Swedish market, there is also a limitation in comparing similarities and differences over time. Suggestions for future research may therefore be to examine how the accepted price has affected the market for a longer period of time, and how the cooperation of accepted price is progressing. A larger study may also be performed where more firms and brokers could be included in order to generalize to the entire industry. This essay contributes whit the brokers’ opinion about the introduction of accepted price, which has not been examined earlier. In addition to this, the essay contributes with an analysis about cooperations and pricing, which are the main parts with accepted price. It also shows the advantages and disadvantages of being and not being part of the cooperation. Accepted price, Listing price, Time on market, competing cooperations, Svensk Fastighetsförmedling, Karlsson & Uddare. Accepted price Listing price Time on market competing cooperations Svensk Fastighetsförmedling Karlsson & Uddare. Accepterat pris Utgångspris Tid på marknaden Konkurrerande samarbeten Svensk Fastighetsförmedling Karlsson & Uddare. Business Administration Företagsekonomi
64	Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden Fransson, Daniel January 2004 (has links) <p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p> Business and economics marknadskanaler strategisk utveckling värdekedjor industriell försäljning vertikal integration industriella nätverk interaktion bindningar industriella inköpsprocesser återförsäljarkedjor träindustrin bygghandeln byggvaruhuskedjor byggmaterial gör det själv marknaden GDS-marknaden dynamisk industriell miljö strukturella förändringar leverantörsrelationer byggsystem affärsutveckling trävaror systemförsäljning systemintegratör Bauhaus Beijer Byggmaterial Byggtrygg Coop Hornbach Interpares K-Rauta Optimera market channels marketing channels strategic development mega-retailers category-killers value chains industrial networks interaction purchase processes retailers forest industry supplier relations building systems business development supplier development do it yourself DIY-retailers building material building merchant wood products system integrator system sales. Ekonomi Business and economics Ekonomi
65	Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden Fransson, Daniel January 2004 (has links) Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas. Business and economics marknadskanaler strategisk utveckling värdekedjor industriell försäljning vertikal integration industriella nätverk interaktion bindningar industriella inköpsprocesser återförsäljarkedjor träindustrin bygghandeln byggvaruhuskedjor byggmaterial gör det själv marknaden GDS-marknaden dynamisk industriell miljö strukturella förändringar leverantörsrelationer byggsystem affärsutveckling trävaror systemförsäljning systemintegratör Bauhaus Beijer Byggmaterial Byggtrygg Coop Hornbach Interpares K-Rauta Optimera market channels marketing channels strategic development mega-retailers category-killers value chains industrial networks interaction purchase processes retailers forest industry supplier relations building systems business development supplier development do it yourself DIY-retailers building material building merchant wood products system integrator system sales. Ekonomi Business and economics Ekonomi
66	Assessing the Operational Value Creation by the Private Equity Industry in the Nordics / Utvärdering av Private Equity Industrins Påverkan på Operationell Effektivitet i Nordiska Portföljbolag Wuilmart, Adam, Harrysson, Erik January 2020 (has links) More and more capital is being directed towards the private equity industry. As a result, private equity owned firms make up an increasingly large share of the economy. Therefore, it is becoming more important to understand the nature of how the operational performance of firms change under private equity ownership. This study looked at how the operational efficiency in terms of EBIT-margin changed over a three-year period after a private equity acquisition in the Nordic market. The study found that companies which had an initial positive EBIT margin behaved differently from companies with an initial negative EBIT margin and therefore two separate models where created. It was found that in the case where the company had a positive EBIT margin before being bought by a private equity firm saw an average decrease in EBIT margin of 1.14% units. In the case of a firm with initial negative EBIT-margin a private equity acquisition led to an average increase in EBIT margin by 1.99% units compared to the reference data. This study thus shows that private equity ownership affects the operational efficiency of companies. Moreover, it shows that one should make a distinction between PE ownership in profitable growth cases and turn-around cases of inefficient companies and that the impact of PE ownership in terms of effect on operational profitability can be vastly different depending on the nature of the acquisition in this regard. / Private Equity industrin ser ökande inströmning av investeringskapital, vilket resulterat i att en allt större del av ekonomin utgörs av private equity-ägda företag. Därmed ökar vikten av att förstå hur private equity firmor påverkar sina portföljbolag under ägandeperioden. Denna studie undersöker hur EBIT-marginalen i företag förändrats över en treårsperiod efter att företagen blivit förvärvade av ett nordiskt private equity-bolag. Studien hittade en signifikant skillnad mellan hur företag med initialt positiv, respektive negativ EBIT-marginal påverkades under treårsperioden och två separata modeller skapades för att utvärdera effekten. Resultaten påvisade med signifikans att företag med initial positiv EBIT-marginal minskade sin EBIT-marginal med 1.14% relativt jämförbara företag efter ett private equity förvärv. För företag med initialt negativ EBIT-marginal påvisades med signifikans en ökning av EBIT-marginalen med 1.99% relativt jämförbara företag efter ett private equity förvärv. Studien påvisar därmed att private equity ägande har en påverkan på operationell lönsamhet och att den skiljer sig markant beroende på ifall företaget initialt är operativt lönsamt eller ej. Private Equity Operational Value Creation Linear Regression Nordic Market EBIT Margin Operational Efficiency Management Industrial Engineering Turnaround Applied mathematics Riskkapital Private Equity Operationell effektivitet Linjär regression Operationellt värdeskapande Nordiska marknaden EBIT-marginal Management Tillämpad matematik Industriell ekonomi Probability Theory and Statistics Sannolikhetsteori och statistik
67	Internprissättning och tullvärde : Det är bättre att förekomma än att förekommas / Transfer Pricing and Customs Value : Prevention is Better than Cure Söderberg, Anna January 2015 (has links) Globaliseringen bidrar till en ökad världshandel och medför även ett växande antal gränsöverskridande koncerninterna transaktioner inom multinationella företag. Prissättningen av transaktioner vilka vidtas mellan närstående företag måste ske i enlighet med armlängdsprincipen som om transaktionerna vidtagits mellan två oberoende företag. Skattemyndigheterna kan justera internpriserna i slutet av beskattningsåret i de fall de anser att internprissättningen avviker från armlängdsprincipen och marknadsmässiga villkor. Utöver inkomstbeskattning åläggs företagen att betala tullavgifter i samband med transaktioner vidtagna med närstående företag etablerade utanför EU. I likhet med skattemyndigheterna granskar tullmyndigheterna företagens importpriser i syfte att säkerställa att parternas närståenderelation inte påverkat prissättningen. Båda myndigheterna arbetar således för samma mål, att upprätthålla prissättningens förenlighet med marknadsmässiga villkor. Skatte- och tullmyndigheterna tillämpar dock olika prissättningsmetoder i syfte att uppnå målet. Inkomstskatten baseras på företagens totala inkomster, relaterade till transaktionerna och tullavgiften beräknas baserat på varje specifik transaktion och vara. Det faktum att myndigheterna inkluderar olika tillgångar i de respektive beskattningsunderlagen kan medföra att de bedömer värdet av samma transaktion olika. Varierande bedömningar av samma pris kan vidare medföra krav på olika prisjusteringar i syfte att uppnå marknadsmässig prissättning. Prisjusteringar kan leda till onödiga skattetillägg och liknande straffavgifter. Det föreligger svårigheter för multinationella företag att bestämma transaktionspriser som uppfyller båda myndigheternas i syfte att undvika straffavgifter. Problematiken är ännu relativt ouppmärksammad av företag i världen. I amerikansk praxis framkommer att möjligheterna är små för företag att förlita sig på dokumentation upprättad för internprissättning, i syfte att styrka tullavgifter och tullvärde. Det är således betydelsefullt att företag upprättar dokumentationer för både internprissättning och tullvärde för att undvika straffavgifter. Dokumentationen utgör huvudsakligt bevis och ligger till grund för bedömningen av huruvida företagen uppfyllt bevisbördan avseende prisernas förenlighet med marknadsmässiga villkor. Företagen bör etablera en öppen kommunikation med de respektive myndigheterna i syfte att minimera risker för missförstånd eventuella framtida prisjusteringar. Det är bättre att förekomma än att förekommas. / The ‘arm’s length principle’ is fundamental to transfer pricing and cross-border intercompany transactions. The principle states that the prices charged for transactions of goods between related parties must be the same as if the parties were unrelated. Simply, the price needs to equal market values. If the Tax Authority finds the pricing to be inconsistent with the arm’s length principle, the price may be adjusted. In relation to cross-border intercompany transactions outside of the EU, companies have to pay customs duty and regard customs values. The Customs Authorities work to ensure that the price has not been influenced by the intercompany relationship. Thus, the Tax and Customs Authorities share the same goal, which is to ensure that the transaction price is consistent with market values. However, the methods of pursuing the goal differ. The Tax Authorities determine the amount of income tax based on the company’s total revenues deriving from cross-border intragroup transactions. The Customs Authorities on the contrary determine the amount of taxable income based on the value of every specific imported product. The authorities usually consider different values and assets when determining the amount of taxable income. Therefore the same transaction price may be evaluated differently by the Tax and Customs authorities. Price adjustments may be made if the transaction price is considered to differ in relation to market values. Thus, the companies may be obligated to pay tax surcharges or similar monetary penalties. The authorities’ different assessments of the same transaction price may result in difficulties for multinational enterprises in their efforts of meeting both requirements. The problem is regarded in varying degrees in different countries. In American precedent the court has determined the opportunities to be low for companies to depend on transfer pricing documentation when supporting customs value. It is important for companies to keep detailed documentation of both transfer pricing and customs valuation. The documentation serve as vital evidence when proving the compatibility of transaction prices with market values. Companies should also establish good communications with the authorities in order to prepare them for potential future price adjustments. Prevention is better than cure. Transfer pricing customs value prevention better than cure arm’s length principle cross-border intercompany transactions cross-border intercompany transactions intercompany transactions market value market China USA Sweden Swedish tax authority pricing unrelated adjusted customs duty customs duty Customs Authorities intercompany relationship income tax methods taxable income imported products import price adjustments transaction price tax surcharge tax surcharges monetary penalties american precedent documentation transfer pricing documentation future communication customs declaration Tullvärde internprissättning globalisering transaktioner koncernintern gränsöverskridande handel prissättning multinationella multinationell företag multinationellt företag armlängdsprincipen närstående företag närstående företag närstående bolag bolag oberoende företag oberoende skattemyndigheten skattemyndighet internpris koncern bolagskoncern marknadsmässig marknadsmässiga villkor inkomstbeskattning tullavgift tullavgifter tullmyndighet tullmyndigheter importpris importpriser närståenderelation prissättningsmetod prissättningsmetoder transaktion transaktioner beskattningsunderlag prisjustering prisjusteringar skattetillägg straffavgift straffavgifter ouppmärksammat problem dokumentation bevisbörda kommunikation förekomma förekommas internprissättningar OECD svensk lagstiftning kinesisk lagstiftning amerikansk lagstiftning WTO GATT marknadsprismetoden CUP-metoden återförsäljningsprismetoden RPM-metoden kostnadsplusmetoden CPM-metoden nettomarginalmetoden TNMM-metoden vinstfördelningsmetoden PSM-metoden transaktionsvärde transaktionsvärdet identiska varor liknande varor försäljningspris produktionsvärde rimliga medel dokumentationskrav OECD:s riktlinjer riktlinjer jämförelse bevisbörda Kina USA amerikansk CVA amerikanska marknaden svenska marknaden kinesiska marknaden förhållandet mellan ökad samverkan dokumentationspolicy dokumentationskrav kostnader importdeklaration preliminär preliminär importdeklaration
68	Consumption in life transition : How do unemployed consumers behave in the marketplace? Sihvo, Cecilia, Mesanovic, Diana January 2010 (has links) Background: We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest. Purpose: The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption. Method: This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping. Results: By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace. / Bakgrund: Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion. Metod: Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping. Resultat: Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället. life transition consumer identity consumption social class the self- concept the extended self resistance consumer resistance escaping the market desires consumer desire purchase decision consumer decision experience impulse buying consumer involvement methods preparations temptations collecting information priorities everyday life resistance reversed habitual decision making livsförändring konsument identitet konsumtion samhällsklass självuppfattning utökat ego motstånd konsument motstånd fly från marknaden begär konsument begär köpbeslut konsument beslut upplevelse spontanköp konsument involvering metoder förberedelser frestelser samla information prioriteringar vardags motstånd omvänt rutin besluts genomförande Business studies Företagsekonomi
69	Consumption in life transition : How do unemployed consumers behave in the marketplace? Sihvo, Cecilia, Mesanovic, Diana January 2010 (has links) <p><strong>Background:</strong> We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Results:</strong> By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.</p> life transition consumer identity consumption social class the self- concept the extended self resistance consumer resistance escaping the market desires consumer desire purchase decision consumer decision experience impulse buying consumer involvement methods preparations temptations collecting information priorities everyday life resistance reversed habitual decision making livsförändring konsument identitet konsumtion samhällsklass självuppfattning utökat ego motstånd konsument motstånd fly från marknaden begär konsument begär köpbeslut konsument beslut upplevelse spontanköp konsument involvering metoder förberedelser frestelser samla information prioriteringar vardags motstånd omvänt rutin besluts genomförande Business studies Företagsekonomi
70	Vitt snus på den inre marknaden : - en undersökning av vitt snus, snusförbudet och den fria rörligheten av varor. / Nicotine Pouches on the internal market : - nicotine pouches, the snus ban and the free movement of goods. Andersson, Klara January 2024 (has links) Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut. Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail. This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation. Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE. Snus EU internal market Nicotine pouches tobacco policy tobacco-free generation free movement of goods trade barriers exemption harmonisation harmonisation measure article 34 TFEU article 36 TFEU EU EU-rätt snus snusförbudet vitt snus tobakssnus tobakspolitik tobaksdirektiv tobaksfri generation Sverige fri rörlighet av varor tobaksfria nikotinprodukter nikotin inre marknaden harmonisering harmoniseringsåtgärder artikel 114 FEUF marknadsintegration direktiv 2001/37/EG EU-rättslig metod direktiv 2014/40/EU ömsesidigt erkännande EU-domstolen handelshinder kvantitativa restriktioner åtgärder med motsvarande verkan importrestriktioner exportrestriktioner Dassonville handelsregler marknadstillträde artikel 34 FEUF artikel 36 FEUF motiverade handelshinder försiktighetsprincipen undantag tobak för användning i munnen Swedish Match folkhälsa proportionalitetsprincipen likabehandlingsprincipen primärrätt effet utile Law and Society Juridik och samhälle

Search results