Global ETD Search

1	Armlängdsprincipen i lånetransaktioner : Bidrar den svenska tolkningen av armlängdsprincipen till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln? Deniz, Nathalie January 2012 (has links) Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående. Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln. Enligt de krav som uppställs i uppsatsen anses inte rättssäkerheten vara upprätthållen. Då OECD:s riktlinjer tillmäts rättskällevärde inom svensk rätt anses detta för det första bero på att den svenska tolkningen avviker från riktlinjerna. För det andra anses inte skatteverket och de svenska domstolorna, i egenskap av svenska rättstillämpare,ha redovisat sina tolkningar på ett sätt som gör det möjligt för företagen attförutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Då de svenska skatteavtalen följer OECD:s modellavtal och är införlivade med svensk rätt anses slutligen föreliggaen risk till avsteg från legalitetsprincipen, vilken förutsätts följas för att rättssäkerheten ska vara upprätthållen. Armlängdsprincipen korrigeringsregeln OECD:s riktlinjer internprissättning av lån rättssäkerhet legalitetsprincipen
2	Utveckling av hållbarhetsarbetet på Villeroy & Boch Gustavsberg AB i Vårgårda samt en lönsamhetsanalys / Development of the work at Villeroy & Boch Gustavsberg AB in Vårgårda towards sustainability and an analysis of profitability Lundgren, Marie January 2008 (has links) Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa. Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv. Hur företaget arbetar för en ekonomisk hållbar utveckling har också utvärderats på en övergripande nivå, uteslutande baserad på valda delar i GRI:s direktiv. Gustavsberg AB i Vårgårda har länge och engagerat arbetat för att minska företagets negativa miljöpåverkan. Det har lett till betydande vinster i miljöprestanda. Flera nyckeltal till exempel som kontinuerligt följs upp visar på minskad förbrukning. Inte minst har miljöarbetet lett till utveckling av produkterna. Beräkningen som gjordes i detta arbete med avseende på två av nyckeltalen, vatten och propan, visade att kostnadsbesparingar kunnat göras, exklusive de investeringar företaget gjort för att minska förbrukningen. Utvärderingen visade att Gustavsberg AB i Vårgårda förutom miljöarbetet också enligt det sociala och ekonomiska perspektivet bidrar till en hållbar utveckling. Förbättringar är dock möjliga att göra. Speciellt kan företagets sociala bidrag utvecklas. Men framförallt kan företaget behöva värdera värdet i en hållbarhetsinriktad strategi och se till alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet bör behandlas som en del i affärsverksamheten i strävan mot ökad försäljning och minskade kostnader samt ett ansvarsfullt företagande. / <p>Uppsatsnivå: D</p> global reporting initiative global compacts tio principer hållbar utveckling oecd:s riktlinjer Engineering and Technology Teknik och teknologier
3	Corporate social responsibility and human rights; : An examination of the Swedish National Contact Point of the OECD and other possible alternatives. Patring, Kristina January 2012 (has links) This thesis firstly attempts to provide a theoretical basis for how the complex cases related to corporate misbehaviour in relation to human rights respect should be handled. Secondly, it attempts to critically examine how well the Swedish National Contact Point (SNCP) functionsin relation to its goals through the usage of elite interviews. Thirdly and finally it also explores the interest of concerned stakeholders in finding other non-judicial conflictmanagement mechanisms for cases within the CSR – human rights nexus at other mediation institutions such as the Stockholm Chamber of Commerce (SCC) and/or the InternationalChamber of Commerce (ICC). The thesis argues that it is possible and advisable to apply Dworkin’s idea of hard cases to the conflictual cases appearing within CSR-human rights nexus in Sweden. It directs criticism towards the usage of opaque social pressure currently applied when hard cases within the CSR-human rights nexus are to be solved. It argues that usage of such pressure both makes it hard to follow up on decisions made and makes it questionable whether victims of human rights abuses related to corporate conduct are provided with effective access to remedy. It suggests that Dworkin’s general principles of equal respect and concern is a least common denominator for the demands placed on conflict management mechanisms within the CSRhuman rights nexus by both relevant soft law instruments and respondents in the elite interviews carried out for the thesis. As a result of the interview survey the thesis draws the conclusion that the SNCP to a major extent seems to have failed in the fulfilment of its goals and the expectations placed upon it as stipulated by the OECD 2000 guidelines. What is more the SNCP seems little equipped to meet the requirements of the 2011 version of the OECD guidelines and the UN Guiding Principles unless some sincere and large scale efforts are made by the Swedish government and other concerned parties in the SNC’s regeneration. The thesis found the interest among concerned stakeholders for alternative conflict management mechanisms at the SCC and the ICC to be generally low. Respondents generally thought that the challenges for such private institutions to procure the confidence of both sides in a conflict would be too difficult for them to overcome. Corporate Social Responsibility Human Rights UN Guiding Principles non-judicial grievance mechanisms OECD National Contact Points Mediation Sweden Stockholm Chamber of Commerce Företagsansvar Mänskliga rättigheter FN:s riktlinjer för företagsansvar icke-juridiska tvistemålslösningar OECD:s kontaktpunkter medling Stockholms handelskammer Social Sciences Interdisciplinary
4	Internprissättning och tullvärde : Det är bättre att förekomma än att förekommas / Transfer Pricing and Customs Value : Prevention is Better than Cure Söderberg, Anna January 2015 (has links) Globaliseringen bidrar till en ökad världshandel och medför även ett växande antal gränsöverskridande koncerninterna transaktioner inom multinationella företag. Prissättningen av transaktioner vilka vidtas mellan närstående företag måste ske i enlighet med armlängdsprincipen som om transaktionerna vidtagits mellan två oberoende företag. Skattemyndigheterna kan justera internpriserna i slutet av beskattningsåret i de fall de anser att internprissättningen avviker från armlängdsprincipen och marknadsmässiga villkor. Utöver inkomstbeskattning åläggs företagen att betala tullavgifter i samband med transaktioner vidtagna med närstående företag etablerade utanför EU. I likhet med skattemyndigheterna granskar tullmyndigheterna företagens importpriser i syfte att säkerställa att parternas närståenderelation inte påverkat prissättningen. Båda myndigheterna arbetar således för samma mål, att upprätthålla prissättningens förenlighet med marknadsmässiga villkor. Skatte- och tullmyndigheterna tillämpar dock olika prissättningsmetoder i syfte att uppnå målet. Inkomstskatten baseras på företagens totala inkomster, relaterade till transaktionerna och tullavgiften beräknas baserat på varje specifik transaktion och vara. Det faktum att myndigheterna inkluderar olika tillgångar i de respektive beskattningsunderlagen kan medföra att de bedömer värdet av samma transaktion olika. Varierande bedömningar av samma pris kan vidare medföra krav på olika prisjusteringar i syfte att uppnå marknadsmässig prissättning. Prisjusteringar kan leda till onödiga skattetillägg och liknande straffavgifter. Det föreligger svårigheter för multinationella företag att bestämma transaktionspriser som uppfyller båda myndigheternas i syfte att undvika straffavgifter. Problematiken är ännu relativt ouppmärksammad av företag i världen. I amerikansk praxis framkommer att möjligheterna är små för företag att förlita sig på dokumentation upprättad för internprissättning, i syfte att styrka tullavgifter och tullvärde. Det är således betydelsefullt att företag upprättar dokumentationer för både internprissättning och tullvärde för att undvika straffavgifter. Dokumentationen utgör huvudsakligt bevis och ligger till grund för bedömningen av huruvida företagen uppfyllt bevisbördan avseende prisernas förenlighet med marknadsmässiga villkor. Företagen bör etablera en öppen kommunikation med de respektive myndigheterna i syfte att minimera risker för missförstånd eventuella framtida prisjusteringar. Det är bättre att förekomma än att förekommas. / The ‘arm’s length principle’ is fundamental to transfer pricing and cross-border intercompany transactions. The principle states that the prices charged for transactions of goods between related parties must be the same as if the parties were unrelated. Simply, the price needs to equal market values. If the Tax Authority finds the pricing to be inconsistent with the arm’s length principle, the price may be adjusted. In relation to cross-border intercompany transactions outside of the EU, companies have to pay customs duty and regard customs values. The Customs Authorities work to ensure that the price has not been influenced by the intercompany relationship. Thus, the Tax and Customs Authorities share the same goal, which is to ensure that the transaction price is consistent with market values. However, the methods of pursuing the goal differ. The Tax Authorities determine the amount of income tax based on the company’s total revenues deriving from cross-border intragroup transactions. The Customs Authorities on the contrary determine the amount of taxable income based on the value of every specific imported product. The authorities usually consider different values and assets when determining the amount of taxable income. Therefore the same transaction price may be evaluated differently by the Tax and Customs authorities. Price adjustments may be made if the transaction price is considered to differ in relation to market values. Thus, the companies may be obligated to pay tax surcharges or similar monetary penalties. The authorities’ different assessments of the same transaction price may result in difficulties for multinational enterprises in their efforts of meeting both requirements. The problem is regarded in varying degrees in different countries. In American precedent the court has determined the opportunities to be low for companies to depend on transfer pricing documentation when supporting customs value. It is important for companies to keep detailed documentation of both transfer pricing and customs valuation. The documentation serve as vital evidence when proving the compatibility of transaction prices with market values. Companies should also establish good communications with the authorities in order to prepare them for potential future price adjustments. Prevention is better than cure. Transfer pricing customs value prevention better than cure arm’s length principle cross-border intercompany transactions cross-border intercompany transactions intercompany transactions market value market China USA Sweden Swedish tax authority pricing unrelated adjusted customs duty customs duty Customs Authorities intercompany relationship income tax methods taxable income imported products import price adjustments transaction price tax surcharge tax surcharges monetary penalties american precedent documentation transfer pricing documentation future communication customs declaration Tullvärde internprissättning globalisering transaktioner koncernintern gränsöverskridande handel prissättning multinationella multinationell företag multinationellt företag armlängdsprincipen närstående företag närstående företag närstående bolag bolag oberoende företag oberoende skattemyndigheten skattemyndighet internpris koncern bolagskoncern marknadsmässig marknadsmässiga villkor inkomstbeskattning tullavgift tullavgifter tullmyndighet tullmyndigheter importpris importpriser närståenderelation prissättningsmetod prissättningsmetoder transaktion transaktioner beskattningsunderlag prisjustering prisjusteringar skattetillägg straffavgift straffavgifter ouppmärksammat problem dokumentation bevisbörda kommunikation förekomma förekommas internprissättningar OECD svensk lagstiftning kinesisk lagstiftning amerikansk lagstiftning WTO GATT marknadsprismetoden CUP-metoden återförsäljningsprismetoden RPM-metoden kostnadsplusmetoden CPM-metoden nettomarginalmetoden TNMM-metoden vinstfördelningsmetoden PSM-metoden transaktionsvärde transaktionsvärdet identiska varor liknande varor försäljningspris produktionsvärde rimliga medel dokumentationskrav OECD:s riktlinjer riktlinjer jämförelse bevisbörda Kina USA amerikansk CVA amerikanska marknaden svenska marknaden kinesiska marknaden förhållandet mellan ökad samverkan dokumentationspolicy dokumentationskrav kostnader importdeklaration preliminär preliminär importdeklaration

1

Page generated in 0.0332 seconds