No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.</p>

<p>Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum:</p><p>1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna?</p><p>2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns?</p><p>3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,.</p><p>Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet.</p><p>I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.</p>

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum: 1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna? 2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns? 3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,. Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet. I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.

Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008. I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet. Äldre föräldrar kan under hela tidsperioden konstateras föda barn med tätare intervall än yngre föräldrar. Vi undersöker huruvida orsaken till 2000-talets nedgång kan bero på att det blir allt vanligare med äldre föräldrar. Detta gör vi med hjälp av regressioner som skattas med OLS. Resultaten visar på att föräldrarnas ålder kan förklara en del, men inte hela, den nedåtgående trend vi ser i början på 2000-talet.

No description available.

No description available.