In a world where globalization and cross-border collaborations is a part of everyday life a greater focus is directed on sustainability and corporate responsibility regarding economic, environmental and social factors. Concepts such as CSR and ESG are used when defining corporate sustainability initiatives and business analysis based on factors other than financial ratios. CSR and sustainability work often involves taking initiatives beyond what the law requires. This study is based on a quantitative methology and estimates of 50 companys tax records. The result of the study shows how complex the tax system is in reference to the lack of transparency, the level of classified information makes it impossible to see the extent to which a company is tax planning. The purpose of this thesis is to study correlations and patterns in reference to tax planning of companies that consumers ranks as sustainable. Since the building of societies, their survival and development through for example education is largely funded by taxes, tax planning can be a contrast to the responsibilities corporations claim to take when they strongly emphasizes the company's work on CSR related matters and sustainability issues, thus can doubt of corporate messages occur. / Globalisering och gränsöverskridande samarbeten gör att hållbarhet och ansvarstagande ställs i fokus gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Begrepp som CSR och ESG används i samband med att definiera företags hållbarhetsarbete och företagsanalys utifrån andra faktorer än finansiella nyckeltal. CSR och hållbarhetsarbete innebär ofta ett initiativtagande utöver det lagen kräver. Studien bygger på en kvantitativ metod i form av beräkningar på 50 företags skatteposter. Resultatet av undersökningen visar på hur komplext skattesystemet är främst i relation till den bristande transparens som genom sekretess gör det omöjligt att se i vilken omfattning ett företag skatteplanerar. Syftet med studien är att studera samband och mönster avseende skatteplanering hos företag som av konsumenter rankas som hållbara. Mycket av samhällenas uppbyggnad, fortlevnad och utveckling finansieras av skattemedel, något som företagare också nyttjar och använder sig av genom skattefinansierade institutioner och funktioner i samhället. Därav blir en omfattande skatteplanering en motsats till det ansvar man påstår sig ta.

<p>The number of firms adapting the concept of Corporate Social Responsibility is constantly growing. It is no longer enough only to supply your customers with demanded products and services since todays’ customers have an increased awareness and are demanding more transparence when it comes to the manufacturing and responsibility for society.</p><p>Along with a growing interest in social, ethical and environmental matters, many firms have received critique, consequently forcing them to start taking more responsibility for their activities. The clothing industry was among the first to get critized and therefore early in starting their work with CSR.</p><p>The purpose of this paper is to investigate how firms in the clothing industry work with CSR today, and also how they choose to communicate this work, both internally and externally. The methodology of the paper is qualitative and aims to deeply investigate four different firms, along with an additional interview with a CSR-consult from one of the leading communication-firms in Sweden.</p><p>The theoretical foundation includes a frame of reference around CSR and the communication thereof, and also a few relevant theories around CSR and business ethics.</p><p>After analyzing the empirical material the paper have reached a few conclusions. Firms in the clothing industry tend to focus their CSR-work on the social matters, such as improving the controls of their supplier-chain. Human rights tend to be the most important matter when is comes to corporate responsibility. Another important finding is that personal commitment among the management or the persons responsible for CSR-activities is connected with successful and well-developed CSR- involvement in a firm.</p><p>The difficult part of working with CSR tends to be how to communicate the work, both at an internal and external level. The internal communication seems to be deficient mainly because the firms’ lack of systems and routines to implement CSR through the whole organization. The external communication is often modest because firms fear critique and is not always certain about how much they really can guarantee.</p>

Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning. Andra menar vidare att det enda ansvar ett företag har är att vinstmaximera gentemot företagets aktieägare medan andra hävdar att ansvaret sträcker sig längre än så.   Syfte: Studien syftar till att ur ett företagsperspektiv finna svar på vilket ansvar ett företag har samt att beskriva hur företag uppfattar ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.   Metod: Studien utgår ifrån en abduktiv strategi och bygger således både på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsinriktning. Studiens problemformulering besvaras med hjälp av sex kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.   Slutsatser: Studiens kombination av de två forskningsinriktningarna har medfört att vi kan fastslå att företag idag möter ökade krav på ansvarstagande såväl miljömässigt som socialt. Vi kan även påvisa att arbetet med ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter ses som en självklarhet i arbetet med ansvarsfrågor men att tillvägagångssättet skiljer sig åt. Slutligen har vi konstaterat att det inte är företaget i sig som bär ett ansvar, utan att det största ansvaret återfinns hos företagsledningen samt att ansvaret på individnivå är en förutsättning för ett ansvarsfullt företag. Studiens tydligaste slutsats är att begreppet ansvar är nyanserat och har olika innebörder för olika företag. Trots att det talas om individansvar kan vi fastslå att företag trots detta upplever ett ansvar och den centrala frågan idag är hur långt detta ansvar sträcker sig.   Nyckelord: CSR, ansvar, företagsansvar, ansvarsskyldighet, ekonomiskt ansvar, miljöansvar, socialt ansvar, intressenter.

The number of firms adapting the concept of Corporate Social Responsibility is constantly growing. It is no longer enough only to supply your customers with demanded products and services since todays’ customers have an increased awareness and are demanding more transparence when it comes to the manufacturing and responsibility for society. Along with a growing interest in social, ethical and environmental matters, many firms have received critique, consequently forcing them to start taking more responsibility for their activities. The clothing industry was among the first to get critized and therefore early in starting their work with CSR. The purpose of this paper is to investigate how firms in the clothing industry work with CSR today, and also how they choose to communicate this work, both internally and externally. The methodology of the paper is qualitative and aims to deeply investigate four different firms, along with an additional interview with a CSR-consult from one of the leading communication-firms in Sweden. The theoretical foundation includes a frame of reference around CSR and the communication thereof, and also a few relevant theories around CSR and business ethics. After analyzing the empirical material the paper have reached a few conclusions. Firms in the clothing industry tend to focus their CSR-work on the social matters, such as improving the controls of their supplier-chain. Human rights tend to be the most important matter when is comes to corporate responsibility. Another important finding is that personal commitment among the management or the persons responsible for CSR-activities is connected with successful and well-developed CSR- involvement in a firm. The difficult part of working with CSR tends to be how to communicate the work, both at an internal and external level. The internal communication seems to be deficient mainly because the firms’ lack of systems and routines to implement CSR through the whole organization. The external communication is often modest because firms fear critique and is not always certain about how much they really can guarantee.

Att företag hållbarhetsredovisar har under 2000-talet ökat avsevärt och i takt med ökningen av företag som arbetar med hållbarhetsfrågor, så ökar också antalet företag som väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete. Lagändringar, FN-initiativ, viljan att uppnå och behålla legitimitet samt att tillfredsställa organisationens intressenter har i en större eller mindre utsträckning kommit att påverka företagen och deras rapportering kring hållbarhet. Det har under alla tider förekommit diskussioner kring företagens roll och ansvar i samhället. Företag hålls även alltmer ansvariga för hur de påverkar samhället, och hur de tolkar CSR (Corporate Social Responsibility), skiljer sig från företag till företag. Denna studies syfte är att undersöka vilka förändringar som har skett i hållbarhetsrapporteringen under det senaste decenniet hos svenska företag. Studien ämnar även söka förståelse kring vilka faktorer som kan ha kommit att påverka eventuella förändringar. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med både en induktiv och deduktiv ansats tillämpats. Studien visar att de förändringar som skett i företagens hållbarhetsrapportering snarare är relaterade till omfattning än innehåll och att företag följer de lagar och globala initiativ som finns.

<p>Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa.</p><p>Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet.</p><p>Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna.</p><p>Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor. I undersökningen har en observation av varje företags hemsida även gjorts, för att få en inblick i kommunikationen av CSR från ytterligare ett perspektiv än själva intervjupersonerna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Bland annat tas upp att samtliga kommunicerar via redan befintliga kanaler, och att det tydligt finns en skillnad mellan extern respektive intern kommunikation. Vidare att kommunikation kan ske via envägs- eller flervägskommunikation. En slutsats är just att flervägskommunikation, som i teorin är det bättre alternativet, har bättre förutsättningar på det interna planet. Extern kommunikation verkar mest ske i form av envägskommunikation, d.v.s. att företaget enbart informerar utan att involvera sina externa intressenter.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> I vår studie har vi enbart undersökt kommunikationen av CSR-arbeten från företagens perspektiv. Det vore därför intressant att undersöka hur denna kommunikation uppfattas av intressenterna. </p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien visar på att CSR fortfarande är ett nytt och otydligt begrepp. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till en bättre förståelse kring vad CSR är och hur olika företag kommunicerar detta.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>CSR, vinstdrivande företag, kommunikation, intressenter, hållbarhet, miljö, samhälle. </p><p> </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to examine how Swedish companies that are for profit do to communicate their CSR-activities. To describe this communication, the authors have chosen to look at the ways that the companies communicate, what messages they send to the stakeholders and in what terms this companies express themselves.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In this research there has been used a qualitative method. Through interviews, you will get an insight in six different companies from six different lines. An interview has also been done with CSR Sweden, which is an organisation networking to support members with issues related to CSR. To get a wider perspective of this communication, observations of the companies' homepages have been made.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>For instance, there is mentioned how all six companies send their messages through already existing communication channels. The importance of differing between external and internal communication is also revealed. One conclusion, of this study, is that communicating through a dialogue with the stakeholders seems to be happening more with the internal stakeholders, and that probably because there is better conditions for this. External communication appears to be happening mostly in a one-way direction, which means that a company does not involve external stakeholders to a degree where they get to discuss.<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> This study is entirely based on the companies perspectives. Hence it's interesting to make a research about how different stakeholders receive the messages sent from the companies.  <strong> </strong><strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong> In this study it appears that CSR, still today, is a relatively new and confusing term. Therefore we hope that our thesis will contribute to a better understanding of CSR and how different companies communicate this. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>CSR, for profit companies, communication, stakeholders, sustainability,                        environment, society.</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

<p>Humankind has always had a changing impact on its natural environment. With an ever increasing population and an ever increasing consumption of natural resources, the impact of human activity on the natural environment have become larger and larger. Nature has in turn responded with global warming and deteriorating biodiversity and all natures signals combined have created a wake-up call for society to act. The so called Brundtland report of 1987, “Our Common Future”, introduced the concept of sustainable development. Corporations have been identified as vital to bring about the necessary solutions to the complexity of environmental problems.</p><p>This thesis concentrates on small sized businesses in Sweden and their ability and possibilities to contribute to sustainable development, by using the tool of environmental management systems. The thesis deals with both obstacles to successful environmental management systems and the potential advantages of successful performance leading to environmental, financial and social benefits. The thesis also discusses the criticism of the environmental management systems and the international ISO 14001-standard.</p><p>The outcome of this thesis shows that environmental management is an important stepping stone to contribute to sustainable development. The level of positive impact that environmental management systems can generate is entirely dependent upon the level of corporate responsibility and ambition of each company. The benefits of proactive environmental management presented in this bachelor thesis are based on both literature studies and a case study of a Swedish manufacturing company.</p> / <p>Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer. Genom rättslig reglering och vidgat samhällsansvar inkluderas företag i miljöproblematiken.</p><p>Denna studie fokuserar på de svenska småföretagen och deras förutsättningar och möjligheter, att genom miljöledningssystem, närma sig en hållbar utveckling. Vidare tar studien fasta på de hinder som företagen kan möta men även vilka drivkrafter som finns för miljöledning samt de resultat ett miljöarbete kan åstadkomma, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt. Bland fördelarna med miljöledning beskrivs ekonomiska vinster, förbättrad struktur och förenklad ledning. Studien diskuterar även den kritik som miljöledning och ISO 14001-standarden erhållit.</p><p>Denna studie visar på att miljöledningssystem är ett verktyg för att bidra till en hållbar utveckling. Nyttograden för ekologiska, ekonomiska och sociala system är dock tätt sammankopplat med det ansvar som företag tar och ambitionsnivån hos miljöarbetet. Resultaten presenterade i denna c-uppsats grundar sig på bedriven litteraturstudie samt fallstudie av ett tillverkande småföretag.</p>

No description available.

<p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.</p>