No description available.

No description available.

<p>Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.</p><p>Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.</p><p>Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.</p><p>Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts. Resultatet visar att förändringar i omgivningen och inom organisationen har påverkat hur både kommunerna och Arlanda ser på flygplatsens roll i samhället, hur man kommunicerar med varandra och relationen mot att bli mer utvecklande.</p><p></p>

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer. Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog. Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen. Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts. Resultatet visar att förändringar i omgivningen och inom organisationen har påverkat hur både kommunerna och Arlanda ser på flygplatsens roll i samhället, hur man kommunicerar med varandra och relationen mot att bli mer utvecklande. 

No description available.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag noterade på Large cap-listan har blivit bättre på att uppfylla informationskraven som preciseras i IAS 36 mellan år 2006 och år 2012. Studien omfattar de företag på Large cap-listan som innehar goodwillposter i år 2006 och 2012 års årsredovisningar, exklusive företag som tillhör branschen Healthcare. Resultatet från undersökningen påvisar en förbättring mellan de två undersökta åren för samtliga branscher. Det betyder att intressenter som vill läsa företagens finanisella rapporter har mer och bättre information om goodwill att tillgå.

Datum: 2 juni 2022  Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Sara Alhaj Khalifa, Shahad Jasem and Sara Özgun Bari   Titel: Hållbarhetsredovisningen påverkan på intressenternas förtroende - En kvalitativ forskning av intressenternas påverkan på bankerna Handledare: Aija Voitkane  Forskningsfråga: 1. Hur fångar banker intressenternas informationsbehov?  2. Hur hanterar banker intressenternas informationsbehov i hållbarhetsrapporter? 3. Hur följer banker upp sin hållbarhetsrapportering med hänsyn till intressenternas informationsbehov?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur banker tillgodoser primära intressenters informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metodik. Kvalitativ forskning är en forskningsstrategi som omfattar fler ord än kvantifiering vid insamling av data. Kvalitativ har ett induktivt synsätt där sambandet mellan teori och praktik är i fokus.                        Slutsats: Studien visar utifrån att bankerna hade många likheter samtgemensamma mönster i dess arbete gentemot intressenterna utifrån hållbarhetsredovisningen. Studien visar att bankerna alltmer jobbar för att tillgodoser sina intressenter och tar emot kritik från dem för att kunna utvecklas och uppfylla dess krav. Bankerna jobbar på olika sätt men strävar efter samma mål i slutändan.

Forskningsfrågor: Hur har innehållet i hållbarhetsrapporterna förändrats mellan åren 2015 och 2020?Har lagändringen påverkat innehållet i hållbarhetsrapporterna och kan förändringarna förklaras utifrån legitimitetsteori och/eller intressentteori? Syfte: Syftet är att få en bättre förståelse vad effekten av nya lagkrav och förväntningar har på innehållet i hållbarhetsrapporter. Genom att undersöka innehållet i hållbarhetsrapporter kan vi också utvärdera hur företag kommunicerar om sitt hållbarhetsarbete i sin rapport. Metod: Metoden för att genomföra undersökning var en innehållsanalys där modellen CONI användes för att analysera innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Slutsats: Undersökning visar på att förändringar i hållbarhetsrapporter finns 2020 jämfört med 2015. Samtliga kategorier som ÅRL efterfrågar har ökat i omfattning sedan NFRD trädde i kraft. Dock kan inte denna undersökning konstatera ett samband som tyder på att NFRD med säkerhet bidragit till förändringen. Undersökning kan bara konstatera att förändring skett. / Research questions: How has the content of sustainability reports changed between 2015 and 2020? Has the legal change affected the content of sustainability reports, and can the changes be explained based on legitimacy theory and/or stakeholder theory? Purpose: The purpose is to gain a better understanding of the impact that new legal requirements and expectations have on the content of sustainability reports. By examining the content of sustainability reports, we can also evaluate how companies communicate about their sustainability efforts in their report. Method: The method used to conduct the study was a content analysis, where the CONI model was used to analyze the content of companies’ sustainability reports. Conclusion: The study reveals that there are changes in sustainability reports in 2020 compared to 2015. All categories requested by ÅRL have increased in scope since the Non-Financial Reporting Directive came into force. However, this study can not establish a correlation that definitively indicates that NFRD has contributed to the change. The study can only confirm that a change has occurred.

<p>I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40. Uppsatsen avgränsar sig till ett intressentperspektiv.</p><p>Undersökningen grundas på primärdata i form av intervjuer som genomförts med fyra kreditanalytiker från tre stora svenska kreditinstitut samt med en aktieanalytiker. Samtliga intervjuade har specialinriktning mot fastighetsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna tas dels i intressentteorin med kreditgivaren som risktagare, dels i Modigliani-Millers teori om belåningens effekter i företag.</p><p>Slutsatsen är att IAS 40 inte har fått någon konsekvens av betydelse vid kreditbedömning av fastighetsbolag i Sverige. Detta beror framförallt på att kreditgivarnas värderingsmetoder huvudsakligen är likviditetsrelaterade och därmed inte påverkas av värdeförändringar i fastighetsbolagens tillgångsmassa.</p>

Sustainability reports can be seen as a relatively new concept today. The purpose of the report is to present the company’s responsibility towards society. In other words, one can say that the company takes stands for the environmental, economic and social impact that their business have. It’s still optional for companies in Sweden to constitute a sustainability report. However, this will change in 2017 when sustainability reporting will become mandatory due to a new law. There are no specific guidelines that must be followed in the reporting, but the most common framework to use in building the report has been established by GRI. This study is a case study where Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) is the main focus. Södra is a forest product industry. Our purpose is to examine how the knowledge of sustainability is spread among the employees and how it applies.  Södra is a corporate group which mostly focuses on three business areas: forest, wood and pulp industries. To examine what information the employees actually has received, the enterprise’s sustinability report was studied and interviews with employees were operated. With 98 responses from the survey and nine interviews with employees without connection, we came to the conclusion that there is a major knowledge of Södra’s work with sustainability among employees. On the other hand does the implementation of sustainability vary regarding company unit and job task, along with the topical sustainability category. Södra has traditionally worked mainly with the categories in relation to environment and the social and economical sustainability have not been as highly prioritized. This is noticed by the employees since they primarily associate sustainability with environment.