Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för bolag under förutsättning att minst två av följande kriterier är uppfyllda två räkenskapsår i rad: En omsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor Tillgångar som inte överstiger 1,5 miljoner kronor Max tre anställda i medeltal Anledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att små bolag ska ha möjlighet att lägga pengar på verksamhetens ändamål och intresse istället för att lägga denna summa på revision. Trots detta väljer ändå en del små bolag att använda sig av en revisor. Denna uppsats syftar till att ge en förklaring till varför små bolag väljer att använda sig av en revisor trots att detta inte är något de behöver ha. Skillnader mellan bolag startade före revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer också att belysas. Eftersom en revisors roll kan se olika ut i olika bolag kommer även detta att undersökas och därmed försöka urskilja om en revisor i ett litet bolag är mer samhällsorienterad eller internt ägarorienterad, det vill säga om revisorn huvudsakligen agerar i ett bolags interna ägares intressen eller i externa intressenters intressen. Undersökningen visar att de tre främsta motiven till varför små bolag väljer att använda en revisor är trygghet, konsultation och intressenters anspråk. Den enda skillnaden vi kan se mellan bolag startade innan respektive efter revisionspliktens avskaffande är att yngre bolag bryr sig mer om intressenten det allmänna och att göra rätt för sig i samhället. Revisorns roll i små aktiebolag är främst internt ägarorienterad där revisorn anlitas i ägarens eget intresse och bidrar till trygghet.

<p>Bakgrund: Det verkar som om inte en enda dag går förbi utan att det är något i media beträffande företag och deras olika aktiviteter som berör samhället som helhet eller enskilda individer. På senare år har både media och allmänheten kritiserat företag för att ha verksamhet som påverkar såväl individer som hela orter och kommuner negativt. Pudelns kärna i sammanhanget är den klassiska debatten kring företags etiska och sociala skyldigheter samt vems intressen företag egentligen existerar för att tillgodose. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att finna huruvida det under de senaste 30 åren har skett en förändring, eller flera förändringar, avseende "shareholder" versus "stakeholder"-värdeorientering i svenska storföretags årsredovisningar. Vidare belyses och förklaras våra rön utifrån ett historiskt perspektiv. </p><p>Resultat: Vi upptäcker två trender i årsredovisningarna. Den första trenden uppvisar en starkare orientering mot att skapa shareholder-värde, medan den andra trenden tyder på en orientering mot att skapa stakeholder-värde. Denna förändring i värdeorientering förefaller inträffa någon gång mellan 1984 och 1990. De två trenderna och förändringen i värdeorientering kan till stor del belysas och förklaras av den historiska kontexten.</p> / <p>Background: It seems as not a single day goes by nowadays without there being something in the news concerning companies and their various activities, which affect society as a whole or single individuals or both. In recent years, both media and the public have debated and criticized companies for undertaking activities that negatively affect everything from single individuals to populations of entire towns and municipalities. What these debated issues and other similar events boil down to is the classical question and debate of the extent to which companies have a moral and social responsibility and whose interests companies exist to serve.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find out whether there has been a shift, or several shifts, in terms of shareholder versus stakeholder value orientation in annual reports of large Swedish companies during the past 30 years. Moreover, the findings are elucidated and explained from a historical perspective.</p><p>Results: We detect two trends in the annual reports. The first is a stronger orientation towards the shareholder value perspective, followed by a second trend towards the stakeholder value perspective. The shift in orientation seems to occur sometime between 1984 and 1990. The two trends and the shift can to a large extent be explained and elucidated by the historical context.</p>

Tidigare forskning diskuterar utvecklingen av hållbarhetsredovisningar och hur intressenter på olika sätt engageras i utvecklingen samt innehållet i redovisningen. Det diskuteras även kring betydelsen av intressenters påverkan. Freemans (1984) definition av intressentbegreppet ligger till grund för tidigare forsknings utveckling inom ämnet. Intressentbegreppet är brett och olika forskare har olika definitioner, detta har lett till att begreppet problematiserats.Syftet med studien är att lyfta fram hur hållbarhetsredovisningar förändrats över tid och hur företag engagerar sina intressenter i redovisningarna. Resultatet ska bidra till ökad kunskap om företags sätt att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar. För att besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en innehållsanalys där vi analyserat information från hållbarhetsredovisningar och hemsidor samt en ordanalys.Studien omfattar tre olika företags hållbarhetsredovisningar från 2008 och 2013 och information från deras hemsidor som behandlar intressenter och deras hållbarhetsarbete. Den innefattar även GRIs riktlinjer som ligger till grund till företagens hållbarhetsredovisningar. Resultatet visar att två av företagen som ingår i studien har utvecklat sin kommunikation med sina intressenter under de analyserade åren, detta blir tydligt genom antalet gånger deras olika intressentgrupper framkommer i ordanalysen i 2008 respektive 2013 års redovisningar. Företagen har identifierat sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt och även förklarat hur de engagerar dem i sitt hållbarhetsarbete. / Former research discusses the development of sustainability reporting and the way stakeholders are being engaged in the development and the content of the reports. The importance of stakeholders influence is also discussed. Freeman´s (1984) definition of the stakeholder concept sets the foundation for former research within the subject. The stakeholder concept is broad and different researchers define the concept differently, which results in a problematization of the concept.The purpose of this study is to enhance the development of sustainability reporting over time and how companies engage their stakeholders in the reports. The result will contribute to higher knowledge about the company’s ways to engage their stakeholders in their sustainability reports. To answer our purpose and research questions we´ve used a content analysis where we analyzed information from sustainability reports, websites and carried out a word analysis.The study includes three different companies’ sustainability reports from 2008 and 2013 and information from their websites which includes stakeholders and their sustainability work. The study also includes GRI´s guidelines which sets the foundation for the company’s sustainability reports. The result shows that two of the companies that are included in the study have developed their communication with their stakeholders during the years that were analyzed. This becomes clear by the amount of times their different stakeholder groups are mentioned through a word analysis in the reports from 2008 and 2013. The companies have identified their stakeholders in their sustainability reports in different ways and also described how they engage them in their sustainability work.

2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan. / 2013 is the first year that all four major Swedish banks voluntarily choose to establish separate sustainability reports. The purpose of this study is to find out for whom the major Swedish banks sustainability reports, relating to 2012, is most relevant. The empirical part consists of a qualitative cross-sectional study evaluating each sustainability report and in summary shows an overall picture of the phenomenon. The empirical data are analyzed with support from theories and research studies related to the subject sustainability reports. The analysis results in a conclusion that indicates that sustainability reports are most relevant to the major banks self-interest as a management tool that enhance corporate culture.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången. De fördelar som upptäcktes var deneffektiva spridningsmöjligheten sociala medier bidrar till, möjligheten till dialog och uppdaterakrisinformation kontinuerligt och den avlastning det innebär för organisationer att använda socialamedier vid krisförmedling. De nackdelar som kunde skönjas var den ryktesspridning somorganisationer kan falla offer för, resursåtgången sociala medier kan kräva under pågående kris ochatt möta intressenters missnöje på sociala medier. De framgångsfaktorer för lyckad användning avsociala medier vid kriskommunikation var att upprätthålla en god relation med intressenter,organisationens förmedlingen av krisinformation samt intressenters tillit och organisationenstrovärdighet.

Samamnfattning Titel: Strategiskt samarbete. En studie av hur och varför Kungliga Djurgårdens intressenter samarbetar Författare: Richard Bauer Handledare: Leif Marcusson Examinator: Frederic Bill Kurs: 17HT-2FE95E-Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15hp Syfte och forskningsfrågor Studien syftar till att skapa förståelse för de orsakslogiska faktorer som skapar, upprätthåller samt utvecklar samarbete mellan intressenter. Genom att låta informanterna ge sin syn på samarbete kan de orsakslogiska faktorer som stödjer samarbetsprocessen och skapar samarbete identifieras, analyseras och diskuteras. Huvudfrågeställning: Hur och varför samarbetar KDI strategiskt? Delfrågeställningar: Vilka former av samarbete finns? Vilka drivkrafter finns för det strategiska samarbetet? Vad minskar drivkrafterna i samarbetet? Metod Kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet producerades genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna är chefer för offentliga och privata verksamheter inom besöksnäringen på Djurgården i Stockholm. Varje informant intervjuades personligen. Slutsatser Ur studiens samlade data framkommer att samarbete är en underskattad möjlighet som kan skapa betydande värde. Samarbete sker ofta av en tillfällighet men kan också omvandlas till en process vilken systematiskt startas, utvecklas och levererar värde. Det som hindrar är när det saknas förtroende för andra intressenter och för att samarbetsprocesen kan levererera större värde för interessenterna än summan av vad de enskilt kan producera. Nyckelord Intressent, Freeman, Covey, Axelrod, Binmore, vinna-vinna, synergi, spelteori, samarbete, samverka, nätverk

Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

Många politiska event har som syfte att vara en öppen mötesplats för alla, vilket gör att denna typ av event kan anses som komplexa. Dessa komplexa event har många aktörer, både offentliga och privata, som har en påverkan eller påverkas av att vara en del av ett politiskt event. Med teoretisk term benämns dessa aktörer som intressenter. Om dessa event ska vara framgångsrika kan det vara viktigt för de som organiserar eventet att vara medvetna om vilka som är deras intressenter och hur de bemöter dem. Syftet med studien var att undersöka vilka intressenter som politiska event har samt hur dessa bemöts. Detta gjorde vi genom en flerfallstudie där de fall som undersöktes var de största politiska eventen som ingår i nätverket Democracy Festivals: Almedalsveckan i Sverige, Arendalsuka i Norge, Folkemødet i Danmark och SuomiAreena i Finland. Genom fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från samtliga event fick vi en förståelse för vilka intressenter som finns och hur dessa bemöts. Även sekundärdata samlades in för att kunna få en förståelse över respektive events organisationsstruktur. Den data som samlades in analyserades samt jämfördes med tidigare forskning och med följande modeller: intressentmodellen, Salience modellen och en modell för olika sätt att bemöta intressenter. Det vi kom fram till är att politiska event har många intressenter då dessa är samhällsengagerade event som är öppna för alla. De identifierade intressenterna är i stort sett samma i varje event. Politiska partier, politiker, näringslivet och besökare identifierades bland annat och ses som viktiga intressenter i dessa komplexa event. Det framgår även att alla intressenter som identifierats av organisatörerna har olika inflytande över respektive event och att de bemöts olika beroende på deras grad av inflytande. Detta trots att majoriteten av respondenterna uppger att de gör sitt bästa för att försöka bemöta alla intressenter lika. De flesta intressenter bemöts liknande i respektive event. De intressenter som inte bemöts på samma sätt var sponsorer och media vilket kan kopplas till organisationsstrukturen. Men i och med att bemötandet inte ter sig lika i samtliga event går det inte att säga att en intressent ska bemötas på ett specifikt sätt. I tidigare studier framgår det att landets kultur och politiska struktur påverkar hur intressenter bemöts. Detta kan vara en förklaring till att bemötandet ser olika ut i eventen då urvalet för denna studie är fyra event från fyra olika länder. / Many political events aim to be an open meeting place for everyone, which means that this type of event can be considered as complex. These complex events have many stakeholders. It can be of relevance for those who organize the event to be aware of who their stakeholders are and how they treat them if these events want to be successful. The purpose of the study was to investigate which stakeholders’ political events have and how these are treated. A multi-case study was used to examine the largest political events included in the network Democracy Festivals: Almedalsveckan in Sweden, Arendasuka in Norway, Folkemødet in Denmark, and SuomiAreena in Finland.  The conclusion of the study is that political events have many stakeholders. The identified stakeholders are basically the same in each event. Some stakeholders that were identified as important stakeholders in these complex events were: political parties, politicians, local businesses, and visitors. It also appears that all stakeholders identified by the organizers have different influences over each event and that they are treated differently depending on their degree of influence. Since the treatment does not look the same in all events, it is not possible to say that a stakeholder should be treated in a specific way.

Företag låter publicera ofta helt frivillig information kring sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter och det samhälle de verkar inom. Denna information innehåller ofta en stor mängd visuellt material och detta material kan innehålla en hel del information som företaget vill förmedla. Därmed är det av stor vikt att förstå hur och varför detta visuella material används. Då byggbranschen skapar stora belastningar på både miljön och människa har vi valt att studera svenska byggföretags hållbarhetsredovisning.   Syftet med denna uppsats är att identifiera och granska de bilder byggföretagen använder i sin hållbarhetsrapportering som ett kommunikationsverktyg genom deras webbplatser och årsrapport. Därmed bidra till tidigare forskning med ytterligare insikt i hur företag förmedlar budskap i syfte att vinna legitimitet.   Vi har valt att analysera det visuella materialets lingvistiska, denotativa och konnotativa delar för att försöka tolka bilden som helhet och därmed förstå dess budskap. Genom detta har vi funnit att dessa byggföretag gärna använder ett positivt perspektiv på de motiv som ofta associeras med hållbarhet. Vår slutsats blev därmed att dessa byggföretag använder det visuella materialet framförallt genom fyra identifierbara strategier. Dessa är att påverka samhällets uppfattningar om företaget, att på ett självberömmande vis betona det samhälleliga ansvar det tagit, att omdirigera uppmärksamheten från ett problem till andra ämnen eller att informera om ändringar företaget gjort. Även om vi inte kan bevisa det så är det troligt att strategierna används som ett sätt att proaktivt möta de förväntningar företagets olika intressentgrupper har på miljöinitiativ.   Företagen ligger bakom en stor del av den miljöförstöring vi har idag och som samhälle samt intressent finns det en förväntan på dessa företag att ta sitt ansvar. Därmed ger vår studie en aspekt i hur intressenter och det samhälle företaget verkar inom kan tolka den frivilliga informationen detta företag ger ut, i syftet att avgöra om de ska stödja eller motarbeta företagets mål. / Organizations often publish completely voluntary information about their sustainability work to stakeholders and to society. This information often contains a large amount of visual material and may contain a lot of information that the company wants to convey. Therefore, it is of great importance to understand how and why the visual material is used. Since the construction industry creates a lot of tension on both the environment and humans, we have chosen to study sustainability reporting from Swedish construction companies.   The purpose of this paper is to identify and review the images that construction companies use in their sustainability reporting as a communication tool through their websites and annual report. This contributes to previous research with further insight into how companies convey messages in order to gain legitimacy.     We have chosen to analyze the linguistic, denotative and connotative parts of the visual material to try to interpret the picture and thereby understand the underlying message. Through this, we have found that the construction companies in this paper like to use a positive perspective on the themes that are often associated with sustainability. Our conclusion was that these construction companies use the visual material mainly through four strategies. These are to influence society's perceptions of the company, to emphasize in a self-praising manner the social responsibility it has taken, to redirect attention from one problem to other subjects or to inform about changes the company has made. Even though we cannot prove it, it seems very likely that the strategies are used to proactively meet the expectations of various stakeholder groups on environmental initiatives.     The companies are behind a large part of the environmental degradation we have today, and society and stakeholder have an expectation for these companies to take responsibility for this. Thus, our study provides an aspect in how stakeholders and society can interpret the voluntary information this company issues, in order to determine whether they should support or counteract the company's goals.