Att fatta beslut i en värld som är mer föränderlig än någonsin och utfallen av klimatets förändringar ej är kända har visat sig vara svårt. Forskning har visat på att beslut som tas där utfallen är osäkra påverkas av psykologiska bakgrundsvariabler. Den ekonomiska riskforskningen har sedan 1960-talet utvecklats till att kopplas samman med psykologisk beteende forskning och visar i stor grad hur dessa två grenar hör samman. Prospektteorin har utvecklats ur detta och visar på hur attityder påverkar synen på vinster och förluster vilket är vad investerare hanterar dagligen. De psykologiska faktorerna som är bakomliggande hos investerare när de fattar beslut är många. De har ett högt självförtroende vid fattande av beslut, svängigt humör och ett överskattande av sin egen kunskap. I takt med att klimatet förändras kommer frågor rörande vilka klimatrisker och omställningsrisker detta för med sig. Världens ekonomi kommer bli påverkad av detta. Den finansiella sektorn är takt med att försöka finna ut av hur det globala politiska systemet kommer hantera dessa risker och vilka omställningar detta innebär. Detta gäller även för investerare då även de måste ha detta i åtanke. För att få en bild av hur svenska investerare ser på klimatrisker vid investeringar inom några sektorer. Vilka bakomliggande påverkningar som kan påverka ett beslut som tas under osäkerhet har en enkät studie genomförts. För att sedan kunna jämföra svenska investerares riskbild med internationella rapporter om risker i världen. Analysen kom fram till att svenska investerare har ett större fokus på klimatrisker inom sektorerna energi/kraftbolag, verkstadsindustri och transport men ser inte någon större ökning i fokus på klimatrisker inom en tioårsperiod. Bakomliggande faktorer som påverkar investerares beslutsfattande under osäkerhet är hur information är utformad, personlighet, självsäkerhet, samhällssituation och grupptillhörighet. / Decision making in an ever changing world is shown to be harder than ever when the outcomes of climate change are not known. Research has shown that the decisions taken where outcomes are uncertain are influenced by psychological background variables. Economic risk research has since the 1960s evolved to be linked with psychological and behavioral research and shows to a great degree how these two fields are related. Prospect theory has evolved from this and shows how attitudes affect the perception of gains and losses, which is what investors handles daily. The psychological factors that are underlying investor when making a decision are many. They show high confidence in decisions, are affected by mood swings and show an overestimation of their own knowledge. With the climate changing questions are being raised with regards to climate- and restructional risks. The worlds economy will be affected by this. The financial sector is trying to find out how the global political systems will manage these risks and what changes this implies. This also applies to investors - when even they must have this in mind. A survey was carried out to get a picture of how a Swedish investor might look at climate risks when investing in a few selected sectors and what underlying influences can affect a decision taken under uncertainty. One can then be able to analyze and compare a Swedish investors risk picture with international reports on risks in the world. The analysis concluded that Swedish investors have a greater focus on climate risks in the energy / power companies, engineering industry and transport but do not see any major increase in the focus on climate change risks within a decade. Underlying factors that influence investors' decision making under uncertainty is how information is designed, personality, self-confidence, social situation, and group membership.

Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige. Svaren har varit mer eller mindre entydiga om att de övergripande faktorerna som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen är vetenskaplig osäkerhet och hur denna förmedlas av internationella organisationer, att det råder en gemensam kunskapsbrist om just de effekter som kan komma att uppstå av klimatförändringarna och det finns även en lägre medvetenhet om många av riskerna. Dessutom prioriteras olika effekter och risker olika högt inom olika kommuner vilket påverkar integreringen av alla risker överlag. Jag har även genomfört en dokumentanalys för att ge ytterligare substans till de resultat jag fått fram. / Climate change is now a phenomenon we cannot ignore. It is happening here and now and there is more or less common scientific consensus that so is the case. With climate change come risks that are difficult to predict and to relate to and this affects the integration of these risks in the municipal emergency preparedness. The purpose of the study is to examine the factors that are affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness. The result is based on a number of interviews conducted with people working with municipal activities and a Municipal Council. The responses have been more or less clear that the largest factors affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness is scientific uncertainty and how this is mediated by international organizations, the fact that there is a common lack of knowledge about the effects that may arise from climate change and that there is also a lower awareness of many of the risks in general. In addition, different effects are differently prioritized which affects the integration of all risks associated with climate change. I have also conducted a document analysis to give further substance to the results I found.

Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

The purpose of this study was to identify important factors to secure an effective climate adaptation in real estate companies. This was done through a case study of the real estate company Förbo in which we carried out a workshop, risk analyzes and interviews. The study illustrates examples of important priority bases such as vulnerable groups, previous damage and buildings with a vulnerable design, all of which real estate companies should take into account when prioritizing buildings for climate adaptation. Finally, the study showed there are a number of difficulties and opportunities for effective climate adaptation work in real estate companies. / Studien syftade till att identifiera viktiga faktorer för ett effektivt klimatanpassningsarbete i fastighetsbolag, vilket gjordes genom en fallstudie av fastighetsbolaget Förbo. Vi genomförde en workshop, riskanalyser och intervjuer som visade att det finns några viktiga prioriteringsgrunder, såsom sårbara grupper, tidigare skador och byggnader med en sårbar utformning, som fastighetsbolag bör ta hänsyn till vid prioritering av byggnader för klimatanpassning. Slutligen visade studien att det finns ett antal hinder och möjligheter för ett effektivt klimatanpassningsarbete i fastighetsbolag.

The climate issue is becoming increasingly relevant, and with that, the EU's greentaxonomy has been designed to support investors in defining environmentally sustainableinvestments. To meet the taxonomy, the business must contribute significantly to at leastone of the six environmental objectives, not significantly harm the remainingenvironmental objectives, and meet minimum requirements for social sustainability.  Environmental certification systems are used to measure a building's environmentalsustainability, but as the taxonomy becomes more relevant, the question arises of howthese systems can be used in taxonomy work or if they become irrelevant. In addition,industry professionals experience the requirements of the taxonomy as unclear. Thepurpose of the report is therefore to analyze difficulties, develop solutions, and investigatehow environmental certification systems for existing buildings relate to the taxonomy.Miljöbyggnad iDrift, BREEAM In-Use, and LEED O + M have been investigated using aliterature review, interviews, and a case study. The main challenges with the EU-taxonomy were found to be the large margin forinterpretation left to affected organizations, due to a lack of clarifications. Another centraldifficulty was that the taxonomy's purpose as a common language fails, partly due tocountries using different systems to measure the sustainability of a building, making itdifficult to compare sustainability on a global scale. Proposed solutions included acommon certification system, demonstrating green potential, and authorities needing totake greater responsibility in providing assistance. An important conclusion of the thesisis that buildings that are certified with the analyzed systems of this report are notautomatically taxonomy-aligned, even though these systems play a continued significantrole in the sustainability work.