Att fatta beslut i en värld som är mer föränderlig än någonsin och utfallen av klimatets förändringar ej är kända har visat sig vara svårt. Forskning har visat på att beslut som tas där utfallen är osäkra påverkas av psykologiska bakgrundsvariabler. Den ekonomiska riskforskningen har sedan 1960-talet utvecklats till att kopplas samman med psykologisk beteende forskning och visar i stor grad hur dessa två grenar hör samman. Prospektteorin har utvecklats ur detta och visar på hur attityder påverkar synen på vinster och förluster vilket är vad investerare hanterar dagligen. De psykologiska faktorerna som är bakomliggande hos investerare när de fattar beslut är många. De har ett högt självförtroende vid fattande av beslut, svängigt humör och ett överskattande av sin egen kunskap. I takt med att klimatet förändras kommer frågor rörande vilka klimatrisker och omställningsrisker detta för med sig. Världens ekonomi kommer bli påverkad av detta. Den finansiella sektorn är takt med att försöka finna ut av hur det globala politiska systemet kommer hantera dessa risker och vilka omställningar detta innebär. Detta gäller även för investerare då även de måste ha detta i åtanke. För att få en bild av hur svenska investerare ser på klimatrisker vid investeringar inom några sektorer. Vilka bakomliggande påverkningar som kan påverka ett beslut som tas under osäkerhet har en enkät studie genomförts. För att sedan kunna jämföra svenska investerares riskbild med internationella rapporter om risker i världen. Analysen kom fram till att svenska investerare har ett större fokus på klimatrisker inom sektorerna energi/kraftbolag, verkstadsindustri och transport men ser inte någon större ökning i fokus på klimatrisker inom en tioårsperiod. Bakomliggande faktorer som påverkar investerares beslutsfattande under osäkerhet är hur information är utformad, personlighet, självsäkerhet, samhällssituation och grupptillhörighet. / Decision making in an ever changing world is shown to be harder than ever when the outcomes of climate change are not known. Research has shown that the decisions taken where outcomes are uncertain are influenced by psychological background variables. Economic risk research has since the 1960s evolved to be linked with psychological and behavioral research and shows to a great degree how these two fields are related. Prospect theory has evolved from this and shows how attitudes affect the perception of gains and losses, which is what investors handles daily. The psychological factors that are underlying investor when making a decision are many. They show high confidence in decisions, are affected by mood swings and show an overestimation of their own knowledge. With the climate changing questions are being raised with regards to climate- and restructional risks. The worlds economy will be affected by this. The financial sector is trying to find out how the global political systems will manage these risks and what changes this implies. This also applies to investors - when even they must have this in mind. A survey was carried out to get a picture of how a Swedish investor might look at climate risks when investing in a few selected sectors and what underlying influences can affect a decision taken under uncertainty. One can then be able to analyze and compare a Swedish investors risk picture with international reports on risks in the world. The analysis concluded that Swedish investors have a greater focus on climate risks in the energy / power companies, engineering industry and transport but do not see any major increase in the focus on climate change risks within a decade. Underlying factors that influence investors' decision making under uncertainty is how information is designed, personality, self-confidence, social situation, and group membership.

Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige. Svaren har varit mer eller mindre entydiga om att de övergripande faktorerna som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen är vetenskaplig osäkerhet och hur denna förmedlas av internationella organisationer, att det råder en gemensam kunskapsbrist om just de effekter som kan komma att uppstå av klimatförändringarna och det finns även en lägre medvetenhet om många av riskerna. Dessutom prioriteras olika effekter och risker olika högt inom olika kommuner vilket påverkar integreringen av alla risker överlag. Jag har även genomfört en dokumentanalys för att ge ytterligare substans till de resultat jag fått fram. / Climate change is now a phenomenon we cannot ignore. It is happening here and now and there is more or less common scientific consensus that so is the case. With climate change come risks that are difficult to predict and to relate to and this affects the integration of these risks in the municipal emergency preparedness. The purpose of the study is to examine the factors that are affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness. The result is based on a number of interviews conducted with people working with municipal activities and a Municipal Council. The responses have been more or less clear that the largest factors affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness is scientific uncertainty and how this is mediated by international organizations, the fact that there is a common lack of knowledge about the effects that may arise from climate change and that there is also a lower awareness of many of the risks in general. In addition, different effects are differently prioritized which affects the integration of all risks associated with climate change. I have also conducted a document analysis to give further substance to the results I found.

The purpose of this study was to identify important factors to secure an effective climate adaptation in real estate companies. This was done through a case study of the real estate company Förbo in which we carried out a workshop, risk analyzes and interviews. The study illustrates examples of important priority bases such as vulnerable groups, previous damage and buildings with a vulnerable design, all of which real estate companies should take into account when prioritizing buildings for climate adaptation. Finally, the study showed there are a number of difficulties and opportunities for effective climate adaptation work in real estate companies. / Studien syftade till att identifiera viktiga faktorer för ett effektivt klimatanpassningsarbete i fastighetsbolag, vilket gjordes genom en fallstudie av fastighetsbolaget Förbo. Vi genomförde en workshop, riskanalyser och intervjuer som visade att det finns några viktiga prioriteringsgrunder, såsom sårbara grupper, tidigare skador och byggnader med en sårbar utformning, som fastighetsbolag bör ta hänsyn till vid prioritering av byggnader för klimatanpassning. Slutligen visade studien att det finns ett antal hinder och möjligheter för ett effektivt klimatanpassningsarbete i fastighetsbolag.

I Bolivia bedrivs ett jordbruksprogram vid namn PROAGRO (Programa de Desarrollo Agropecuario Sostenible), genom ett trilateralt samarbete mellan Bolivia, Tyskland och Sverige. Syftet med programmet är att öka resiliensen bland småskaliga jordbrukare mot klimatrisker, förbättra deras förvaltning av vattenresurser och lokala avrinningsområden samt skapa ökad hållbar avkastning från deras jordbruksproduktion. Denna uppsats syftar till att undersöka hur PROAGROs personal, småskaliga jordbrukare och andra aktörer, upplever att klimatförändringarna påverkar lantbrukarnas levebröd. Vidare syftar uppsatsen att undersöka om lantbrukarnas resiliens mot klimatrisker ökar till följd av de insatser som genomförs av PROAGRO. Undersökningen har avgränsats och fokuserar på ett specifikt avrinningsområde vid namn Kuyoj Qhocha. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med lantbrukare, personal från svenska och tyska biståndsorgan samt med lokala myndighetspersoner. Den insamlade empirin jämförs i uppsatsen med tidigare forskning och teorier relaterade till resiliens, klimatförändringar och anpassning. Resultaten av studien visar att lantbrukarna i Kuyoj Qhocha upplever variationer i klimatet, som förändrade regn- och värmecykler, vilka påverkar dem både positivt: exempelvis genom uppkomsten av nya odlingsmöjligheter och negativt: exempelvis på grund av förstörda odlingar tillföljd av torka. Deras resiliens ökar successivt, främst på grund av användandet av vattenskörds tekniker men också på grund av andra integrerade lösningar som diversifieringen av grödor och inkomster, pedagogiska verkstäder, och genom att hjälpa lantbrukarna att ansöka om ekonomiskt bistånd hos regeringen för förverkligandet av jordbruksutvecklande projekt. / In the small basin Kuyoj Qhocha, in Bolivia, an agriculture program named PROAGRO (Programa de Desarrollo Agropecuario Sostenible, Sustainable Agricultural Development Program) is being conducted. The program is carried out by a trilateral cooperation between Bolivia, Germany and Sweden and its main objectives are to increase resilience to climate risks among small-scale farmers, improve their management of water resources and local watersheds and generate increased and sustainable returns from their agricultural production. This essay aims to respond on how Kuyoj Qhocha‟s small-scale farmers and other actors involved in PROAGRO perceive that climate change is affecting the farmers‟ livelihood. It also aims to investigate if the farmers and the other actors recognize that the farmers‟ resilience to climate risks is increasing as a result of the efforts made through PROAGRO. The investigation has been made through qualitative interviews with farmers, personnel from international cooperation agencies and with officials at the local municipality. The investigation is compared with earlier research concerning climate change adaptation and social resilience. The study shows that farmers of the region are experiencing variations in climate, such as altered rain and heat cycles, affecting them both negatively: for example through destroyed plantations due to droughts, and positively: for example by the possibility to cultivate new crops. Their resilience against climate risks is gradually increasing mainly because of the usage of water harvest technologies but also through several integrated solutions such as the exploit of beneficial opportunities through the diversification of crops and income, by educational workshops and by assisting the farmers to apply for economic support from the government.

Submitted by MARCELO WILSON FURLAN MATOS ALVES null (marcelowilfma@hotmail.com) on 2016-04-22T16:48:29Z No. of bitstreams: 1 D_Desktop_3 folhas Alterações.pdf: 1745753 bytes, checksum: b26ea734a75327ecb57ea66a3a694d3a (MD5) / Approved for entry into archive by Juliano Benedito Ferreira (julianoferreira@reitoria.unesp.br) on 2016-04-26T12:47:06Z (GMT) No. of bitstreams: 1 alves_mwfm_me_bauru.pdf: 1745753 bytes, checksum: b26ea734a75327ecb57ea66a3a694d3a (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-26T12:47:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 alves_mwfm_me_bauru.pdf: 1745753 bytes, checksum: b26ea734a75327ecb57ea66a3a694d3a (MD5) Previous issue date: 2016-03-30 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O objetivo desta pesquisa é entender sob a perspectiva da teoria da contingência, como os fatores contingenciais climáticos e o gerenciamento interno organizacional realizado por um conjunto de empresas podem explicar a percepção de benefícios ao adotar práticas operacionais de baixo carbono. Para atingir este objetivo, o método de pesquisa escolhido foi entrevista, o qual foi conduzido com profissionais de seis empresas dividas em quatro setores industriais diferentes, utilizando para a análise dos dados o software NVivo a fim de entender as percepções dessas empresas estudadas. Os resultados encontrados foram: a) a percepção e o monitoramento de riscos climáticos disparam um gerenciamento interno organizacional mais estruturado pelas empresas; b) as empresas tendem a manter o modelo de gestão ambiental estabelecido para inserir fatores de mudanças climáticas em seus procedimentos; c) uma incipiente estrutura de gerenciamento interno organizacional presente nas empresas afeta suas percepções de benefícios ao adotarem práticas de baixo carbono, mesmo que diversifiquem suas ações; d) o gerenciamento de carbono sob os aspectos contingenciais pode explicar a inação das empresas neste contexto de mudança climática. Com isso, as contribuições deste trabalho consistem em fornecer à literatura evidências empíricas de como se estabelece a relação entre a percepção e o monitoramento de riscos com o gerenciamento de fatores climáticos organizacionais a partir do uso da teoria da contingência. Além disso, a pesquisa também contribui com discussões sobre a efetividade das ações em resposta aos eventos climáticos encarados pelas organizações. / The aim of this research is to understand, by the contingency theory perspective, how contingency climate factors and organizational internal factors management can explain the perception of benefits from adoption of low carbon operations practices by a set of enterprises. The research method chosen was interviews with specialists, which were made with professional of six enterprises in four different industries. The NVivo software was used to analyze data from interviews in order to understand the perceptions of those enterprises studied. The results found were: a) the perception and the monitoring of climate risks trigger organizational climate factors management better structured by enterprises; b) enterprises tend to keep the environmental management established to implant climate factors management in their procedures; c) incipient structure of climate factors management stand by in enterprises affect their perceptions of benefits when they have adopted low carbon operations practices, even they have diversified their actions; d) management carbon under contingencies aspects can explain the inaction of the enterprises in the climate change context. Therefore, this research contributes to literature through empirical evidences about how is the relationship between perception and monitoring of climate risks and organizational climate factors management by the perspective of contingency theory. Furthermore, the research contributes to discussion about the effectiveness of the actions in responding climate events faced by organizations.