Begreppet konkurrensklausul används för att beskriva en klausul som hindrar arbetstagaren från att bedriva konkurrerande verksamhet. I denna uppsats kommer konkurrensklausuler i anställningsavtal att behandlas, dessa klausuler är ämnade att begränsa en arbetstagare från att konkurrera med den tidigare arbetsgivaren genom att direkt alternativt indirekt bedriva konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos ett konkurrerande företag. I samband med konkurrensklausuler aktualiseras följaktligen såväl arbetsrätt som avtalsrätt. Då avtalsfrihet råder är dessa klausuler tillåtna ur ett avtalsrättsligt perspektiv. Huruvida de sedermera anses som skäliga beror på innehållet och de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall vilka måste beaktas vid en eventuell domstolsprövning. Det finns endast två lagrum i dagsläget som reglerar oskäligheten rörande konkurrensklausuler, 36 samt 38 §§ AvtL. År 1969 träffade dock Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) samt Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsledarförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) en överenskommelse, vilken har legat till grund för domstolarnas bedömning av om innehållet i en konkurrensklausul skall anses vara skäligt eller ej. Överenskommelsen har således legat till grund för den praxis som finns på området och den har dessutom getts så pass stort inflytande att den har tillämpats av domstol vid bedömningar av konkurrensklausuler för parter som själva inte ingått överenskommelsen. Överenskommelsen reglerar och fastställer tidsramar, ersättning för konkurrensklausuler och omständigheter som lagrummen inte berör. Numera har överenskommelsen sagts upp och ersatts av ett nytt avtal som trädde i kraft den 1 december 2015, då det ännu inte skett några avgöranden med grund i det nya avtalet är det svårt att tolka avtalets framtida innebörd. Slutligen kan sägas att konkurrensklausuler är en negativ avtalsförpliktelse där arbetstagaren åtar sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet i framtiden. En konkurrensklausul hämmar alltid arbetstagarens frihet att fritt kunna disponera sin arbetskraft. Frågan är ifall klausulerna hämmar arbetstagaren i för stor omfattning eller om de är skäliga och krävs för att företagen skall kunna skydda sina företagshemligheter samt kundkrets? Vems intressen väger tyngst i slutändan och är området kring konkurrensklausuler i anställningsavtal tillräckligt transparent? / <p>#</p>

Bakgrund och problem: Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet. Vår frågeställning lyder: Vilken syn har företag och intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; intressenternas och företagens. Slutsats: Vår slutsats är att intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är. Den generella uppfattningen kring en användbar hållbarhetsredovisning är att den ska kunna användas som beslutsunderlag, uppslagsverk samt kommunikationsverktyg. Vidare framkom det att intressenter och företag har skilda uppfattningar kring transparensen i en hållbarhetsredovisning. Detta påverkar användningen då intressenter vill använda redovisningen som ett beslutsunderlag. Vi har även funnit två motiv till en hållbarhetsredovisning; den kan göras för internt och externt bruk. Användningen påverkas genom att företag som gör redovisningen för internt bruk inte för dialoger med externa intressenter i samma utsträckning, och som följd blir inte hållbarhetsredovisningen användbar för alla.

För hyresgäster och fastighetsägare har möjligheten att genomföra ombildning av hyresrätt till bostadsrätt varit både komplex och attraktiv. Trenden i lagstiftningen har varit att främja intresset till ombildningsmöjligheten och det är vanligtvis hyresgästerna som anses vara skyddsvärda. Frågan om förbud mot ombildningar för att minska antalet sådana har väckts i den politiska debatten under senaste åren. Regeringen menar att ett förbud inte är vägen att gå och att frågan om ombildningar är en kommunal angelägenhet. Vid ombildningsförfarandet uppstår flertalet praktiska, ekonomiska och juridiska problem. Samtidigt måste intresset för ombildningen vara väl förankrad hos hyresgästmedlemmarna för att en ombildning ska vara möjlig. Därför har jag genomför en undersökning av gällande rätt för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Jag har även undersökt ett hypotetiskt genomförande av en ombildning för att kunna redogöra för de problem och ställningstaganden som uppstår i sammanhanget. Undersökningen har varit en rättsvetenskaplig sådan med en explorativ ansats. Min frågeställning för undersökningen var enligt följande: Hur går hyresgäster och fastighetsägare praktiskt tillväga vid en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt och vilka juridiska, praktiska och ekonomiska problem kan bli aktuella i det sammanhanget? Jag kommer fram till att de praktiska och ekonomiska delarna av att ombilda en hyresrätt till en bostadsrätt har betydelse för det juridiska ombildningsförfarandet. Dessutom att kommunikationen mellan fastighetsägare, ombildningskonsult och hyresgäster har avgörande betydelse för huruvida en ombildning går att genomföra i praktiken.

<p>I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information. Eftersom upplysningarna är relevanta för att få en ökad transparens så är det lättare för aktieägare att bilda sig en klar uppfattning om risken med att investera i det engelska bolaget.</p>

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information. Eftersom upplysningarna är relevanta för att få en ökad transparens så är det lättare för aktieägare att bilda sig en klar uppfattning om risken med att investera i det engelska bolaget.

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten. En fallstudie av Fida International har genomförts där tre intervjuer har gjorts på Fida International. Intervjuerna har kompletterats med en intervju på Aspectus Ltd samt olika dokument. Uppsatsen kom fram till att transparens är en viktig del av Fida Internationals verksamhet samt att Fida International använder sig av flera kanaler i sitt arbete för att öka öppenheten men att skapandet av transparensen inte är problemfritt.

Insamlingsbranschen har under de senaste åren påverkats av medieskandaler som skakat förtroendet. Skandalerna har tillsammans med en ökad professionalisering av branschen resulterat i ökade krav på kontroll av organisationernas verksamhet för att upprätthålla förtroende. Forskningen kring insamlingsorganisationer är relativt begränsad inom området, varvid denna studie avser skapa förståelse över hur insamlingsorganisationer kontrolleras för att stärka förtroende hos allmänhet och givare. En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med insamlingsorganisationer och branschorganisationer som sedan har analyserats utifrån redan befintlig litteratur kring studiens undersökningsvariabler. Resultaten tyder på att insamlingsorganisationer kontrolleras av intern kontroll och externa aktörer, där den externa kontrollen består av extern revision, självreglering genom branschorganisationer och viss påverkan från granskande branschorganisationer. Den interna kontrollen består av styrelse, internrevision, granskning, uppföljning och riskutvärdering. Genom kontroll skapar organisationerna transparens, ärlighet och uppvisar ansvarighet mot allmänheten vilket anses stärka förtroende.

In a world where globalization and cross-border collaborations is a part of everyday life a greater focus is directed on sustainability and corporate responsibility regarding economic, environmental and social factors. Concepts such as CSR and ESG are used when defining corporate sustainability initiatives and business analysis based on factors other than financial ratios. CSR and sustainability work often involves taking initiatives beyond what the law requires. This study is based on a quantitative methology and estimates of 50 companys tax records. The result of the study shows how complex the tax system is in reference to the lack of transparency, the level of classified information makes it impossible to see the extent to which a company is tax planning. The purpose of this thesis is to study correlations and patterns in reference to tax planning of companies that consumers ranks as sustainable. Since the building of societies, their survival and development through for example education is largely funded by taxes, tax planning can be a contrast to the responsibilities corporations claim to take when they strongly emphasizes the company's work on CSR related matters and sustainability issues, thus can doubt of corporate messages occur. / Globalisering och gränsöverskridande samarbeten gör att hållbarhet och ansvarstagande ställs i fokus gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Begrepp som CSR och ESG används i samband med att definiera företags hållbarhetsarbete och företagsanalys utifrån andra faktorer än finansiella nyckeltal. CSR och hållbarhetsarbete innebär ofta ett initiativtagande utöver det lagen kräver. Studien bygger på en kvantitativ metod i form av beräkningar på 50 företags skatteposter. Resultatet av undersökningen visar på hur komplext skattesystemet är främst i relation till den bristande transparens som genom sekretess gör det omöjligt att se i vilken omfattning ett företag skatteplanerar. Syftet med studien är att studera samband och mönster avseende skatteplanering hos företag som av konsumenter rankas som hållbara. Mycket av samhällenas uppbyggnad, fortlevnad och utveckling finansieras av skattemedel, något som företagare också nyttjar och använder sig av genom skattefinansierade institutioner och funktioner i samhället. Därav blir en omfattande skatteplanering en motsats till det ansvar man påstår sig ta.

Frågan om att redovisa aktierelaterade ersättningar som en kostnad har varit mycket omdebatterad, speciellt redovisning av personaloptioner, som är en av det mest diskutabla redovisningsfrågorna i vår nutidshistoria. Från och med 1 januari, år 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det har även blivit allt vanligare att börsbolagen byter från optionsprogram till aktieprogram, visade en undersökning från revisions- och en konsultbolaget KPMG under år 2010. Vidare utförde NASDAX OMX Stockholm 2011 en granskning där de såg tendenser till att den finansiella informationen och efterlevnaden av IFRS hade förbättrats de senaste åren. Studiens syfte är att undersöka hur de börsnoterade företagen på den svenska marknaden upplyst om aktierelaterad ersättning år 2014 och om de blivit mer transparenta sedan år 2007. Ett ytterligare syfte är att ta reda på hur företagens användning av incitamentsprogram har förändrats. För att besvara vår problemformulering, det vill säga om de börsnoterade företagen i Sverige har blivit mer transparenta sedan år 2007 och följer upplysningskraven som anges i IFRS 2, granskade vi de 73 företagens årsredovisningar som var noterade på Large Cap år 2014, samt samma 73 företag år 2007, det vill säga totalt 146 årsredovisningar. Resultatet visade att användningen av optionsprogrammen har minskat från år 2007 till år 2014, vi såg även en markant ökning av användandet av aktieprogram till år 2014. Skillnaderna på vilket av åren som företagen var mer transparent skiljde sig åt beroende på vilket av upplysningskraven vi undersökte, men totalt sett kunde vi se att företagen år 2014 har blivit en aning mer transparent sedan år 2007. Något som skulle vara intressant att bygga vidare denna studie på är att undersöka hur det ser ut i ett annat land avseende transparens och upplysningskrav, och jämföra med Sverige. Då Sverige i genomsnitt är mer transparenta än andra länder kunde det vara spännande att se en jämförelse med ett annat land som anses vara transparent.

Problembakgrund: På grund av ett ökat intresse för hållbarhet blir det allt viktigare för organisationer att beakta dessa aspekter. Fler och fler ansluter sig frivilligt till olika ramverk som kräver upprättande av hållbarhetsredovisning, för att kommunicera det arbete företaget gör för att agera ansvarsfullt. Flertalet av dessa ramverk innefattar kriterium om att transparent redovisa för verksamhetens olika delar. Hur detta kriterium efterlevs bör kunna påverkas av den verksamhet som bedrivs, och vilka intressenter som förekommer. Organisationer bör därför också möta olika utmaningar utifrån denna aspekt. Centrala frågeställningar: • Vilka teoretiska egenskaper finns i begreppet transparens? • Hur påverkas transparens i de olika AP-fondernas rapportering utifrån vilken investeringsstrategi som används? • Vilka egenskaper för transparens är relevanta för AP-fondernas rapportering? Syfte: Studiens syfte är dels att undersöka vilka olika egenskaper som begreppet transparens kan sägas bestå av. Ytterligare ett syfte är att undersöka om transparens inom rapporteringen påverkas utifrån att de svenska AP-fonderna använder sig av olika investeringsstrategier. Alla sex statliga pensionsfonder kommer analyseras. Vi ämnar även undersöka vilka transparens-egenskaper som kan vara av särskild betydelse för APfondernas rapportering. Teori: Den teoretiska referensramen konstrueras främst utifrån tidigare forskning om begreppet transparens. Här klarläggs egenskaper inom begreppet som sedan står som grund inom den fortsatta analysen av AP-fonderna. Metod: Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt i kombination med en konstruktionistisk verklighetssyn. Studien är konstruerad utifrån tre steg. En inledande innehållsanalys av tidigare forskning skapar ett teoretisk ramverk utifrån begreppet transparens. Inom det andra steget upprättas tre propositioner med antaganden om effekten av investeringsstrategier på transparens. Det tredje steget utvärderar slutligen riktigheten i dessa propositioner. Slutsats: Resultatet av denna studie identifierar nio aspekter som tidigare forskning hävdar beskriver begreppet transparens. Dessa är jämförbarhet, pålitlighet, tillgänglighet, relevans, precision, frekvens, ansvar, begriplighet samt helhet. Studien visar även på att valet av investeringsstrategi kan påverka möjligheten att upprätta en redovisning som av intressenter uppfattas som transparent. Utifrån hur strategin är utformad kan effekten på transparens bli både positiv och negativ. Transparens inom urvalsbaserade strategier verkar generellt vara svårare att upprätta. Att skapa en transparent redovisning utifrån uteslutningsstrategin verkar i regel enklare.