<p>Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområdeninnefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuergenomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationermed olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg ochforskning) samt av olika storlek.Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår teorier ominsamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teoriersom behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning övervad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn.Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den internakontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning,kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidaretillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsrådsnyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relateradetill internkontroll i insamlingsorganisationer.Resultat: I de fyra organisationerna som vi har gjort intervjuer i finnsen utvecklad internkontroll. Däremot är en del områden mindre utveckladeän andra och kan behöva förbättras. Bland annat kan dokumentationen ochkommunikationen av internkontrollen förbättras väsentligt i alla fyraorganisationer. Kontinuerliga utvärderingar av internkontrollen görs itvå organisationer, men i de övriga två organisationer görs ingenkontinuerlig utvärdering för tillfället. FRIIs kvalitetskod, som blirobligatorisk från och med verksamhetsåret 2009, ses i mångt och mycket somlösningen på dessa tillkortakommanden utav respondenterna själva.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><strong><p>Problemformulering:</p></strong><p> </p></strong><em>Hur fungerar den interna kontrollen i svenska insamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?</em><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><strong><strong><p> </p></strong><p> </p><strong><strong><p> </p></strong><p> </p></strong>I den teoretiska referensramen ingår teorier om insamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teorier som behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning över vad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn. Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den interna kontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidare tillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds nyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relaterade till internkontroll i insamlingsorganisationer.</strong>Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grund antogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av en semistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördes var dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa en förståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning av internkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområden innefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuer genomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg och forskning) samt av olika storlek.</strong>Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenska insamlingsorganisationer samt att se hur den kan utvecklas och förbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skulle kunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning av internkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdrag påverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernas synvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationer som är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.</p><p> </p>

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområdeninnefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuergenomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationermed olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg ochforskning) samt av olika storlek.Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår teorier ominsamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teoriersom behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning övervad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn.Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den internakontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning,kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidaretillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsrådsnyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relateradetill internkontroll i insamlingsorganisationer.Resultat: I de fyra organisationerna som vi har gjort intervjuer i finnsen utvecklad internkontroll. Däremot är en del områden mindre utveckladeän andra och kan behöva förbättras. Bland annat kan dokumentationen ochkommunikationen av internkontrollen förbättras väsentligt i alla fyraorganisationer. Kontinuerliga utvärderingar av internkontrollen görs itvå organisationer, men i de övriga två organisationer görs ingenkontinuerlig utvärdering för tillfället. FRIIs kvalitetskod, som blirobligatorisk från och med verksamhetsåret 2009, ses i mångt och mycket somlösningen på dessa tillkortakommanden utav respondenterna själva.                                         Problemformulering:   Hur fungerar den interna kontrollen i svenska insamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte:           I den teoretiska referensramen ingår teorier om insamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teorier som behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning över vad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn. Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den interna kontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidare tillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds nyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relaterade till internkontroll i insamlingsorganisationer.Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grund antogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av en semistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördes var dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa en förståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning av internkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområden innefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuer genomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg och forskning) samt av olika storlek.Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenska insamlingsorganisationer samt att se hur den kan utvecklas och förbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skulle kunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning av internkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdrag påverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernas synvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationer som är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.

Insamlingsbranschen har under de senaste åren påverkats av medieskandaler som skakat förtroendet. Skandalerna har tillsammans med en ökad professionalisering av branschen resulterat i ökade krav på kontroll av organisationernas verksamhet för att upprätthålla förtroende. Forskningen kring insamlingsorganisationer är relativt begränsad inom området, varvid denna studie avser skapa förståelse över hur insamlingsorganisationer kontrolleras för att stärka förtroende hos allmänhet och givare. En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med insamlingsorganisationer och branschorganisationer som sedan har analyserats utifrån redan befintlig litteratur kring studiens undersökningsvariabler. Resultaten tyder på att insamlingsorganisationer kontrolleras av intern kontroll och externa aktörer, där den externa kontrollen består av extern revision, självreglering genom branschorganisationer och viss påverkan från granskande branschorganisationer. Den interna kontrollen består av styrelse, internrevision, granskning, uppföljning och riskutvärdering. Genom kontroll skapar organisationerna transparens, ärlighet och uppvisar ansvarighet mot allmänheten vilket anses stärka förtroende.

<p>Den 1 januari 2001 trädde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL även började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrån, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansågs väsentligt att ta upp i årsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjärde person i Sverige uppgett att de har lågt eller inget förtroende för att de insamlade medlen används på rätt sätt.</p><p>ÅRL är en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sådant syfte blir inte lagen helt kompatibel. Detta ledde till att organisationen FRII upprättade föreskrifter och riktlinjer, för insamlingsorganisationer, som ett komplement till ÅRL. Vårt syfte blev att beskriva i vilken omfattning insamlingsorganisationer åskådliggör hur de insamlade medlen har använts, i sina årsredovisningar. Genom att jämföra årsredovisningar från olika år avsåg vi att identifiera om införandet av lagen 2001 kan ha gett upphov till skillnader eller likheter i hur årsredovisningarna är utformade när det gäller information om vart de insamlade medlen har gått. Vårt urval baserades på en sammanställning av FRII över de tio insamlingsorganisationer som samlat in mest pengar under 2007. Dessa blev senare nio då vi inte lyckades få tillgång till rätt material från den tionde organisationen. Vi valde att studera årsredovisningar från 1998 <em>eller </em>1999 samt 2000 och 2007.</p><p>Med stöd i våra valda teorier, agentteorin och institutionell teori, och det analysverktyg vi konstruerat kom vi fram till att insamlingsorganisationerna i stor omfattning i årsredovisningarna åskådliggör hur de insamlade medlen har använts och att det istället skulle kunna vara så att det är givaren som brister i att ta del av den befintliga informationen. Tydligt var att FRII:s mall med de styrande riktlinjerna har haft en stark påverkan på årsredovisningarnas utformanden och att likformigheten är större idag än tidigare. Däremot visade det sig inte att lagändringen har lett till att insamlingsorganisationerna specificerar, hur de insamlade medlen använts, i större uträckning. I vissa fall har de till och med blivit sämre. </p>

Den 1 januari 2001 trädde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL även började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrån, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansågs väsentligt att ta upp i årsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjärde person i Sverige uppgett att de har lågt eller inget förtroende för att de insamlade medlen används på rätt sätt. ÅRL är en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sådant syfte blir inte lagen helt kompatibel. Detta ledde till att organisationen FRII upprättade föreskrifter och riktlinjer, för insamlingsorganisationer, som ett komplement till ÅRL. Vårt syfte blev att beskriva i vilken omfattning insamlingsorganisationer åskådliggör hur de insamlade medlen har använts, i sina årsredovisningar. Genom att jämföra årsredovisningar från olika år avsåg vi att identifiera om införandet av lagen 2001 kan ha gett upphov till skillnader eller likheter i hur årsredovisningarna är utformade när det gäller information om vart de insamlade medlen har gått. Vårt urval baserades på en sammanställning av FRII över de tio insamlingsorganisationer som samlat in mest pengar under 2007. Dessa blev senare nio då vi inte lyckades få tillgång till rätt material från den tionde organisationen. Vi valde att studera årsredovisningar från 1998 eller 1999 samt 2000 och 2007. Med stöd i våra valda teorier, agentteorin och institutionell teori, och det analysverktyg vi konstruerat kom vi fram till att insamlingsorganisationerna i stor omfattning i årsredovisningarna åskådliggör hur de insamlade medlen har använts och att det istället skulle kunna vara så att det är givaren som brister i att ta del av den befintliga informationen. Tydligt var att FRII:s mall med de styrande riktlinjerna har haft en stark påverkan på årsredovisningarnas utformanden och att likformigheten är större idag än tidigare. Däremot visade det sig inte att lagändringen har lett till att insamlingsorganisationerna specificerar, hur de insamlade medlen använts, i större uträckning. I vissa fall har de till och med blivit sämre.