Forskningsfrågor: Hur har innehållet i hållbarhetsrapporterna förändrats mellan åren 2015 och 2020?Har lagändringen påverkat innehållet i hållbarhetsrapporterna och kan förändringarna förklaras utifrån legitimitetsteori och/eller intressentteori? Syfte: Syftet är att få en bättre förståelse vad effekten av nya lagkrav och förväntningar har på innehållet i hållbarhetsrapporter. Genom att undersöka innehållet i hållbarhetsrapporter kan vi också utvärdera hur företag kommunicerar om sitt hållbarhetsarbete i sin rapport. Metod: Metoden för att genomföra undersökning var en innehållsanalys där modellen CONI användes för att analysera innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Slutsats: Undersökning visar på att förändringar i hållbarhetsrapporter finns 2020 jämfört med 2015. Samtliga kategorier som ÅRL efterfrågar har ökat i omfattning sedan NFRD trädde i kraft. Dock kan inte denna undersökning konstatera ett samband som tyder på att NFRD med säkerhet bidragit till förändringen. Undersökning kan bara konstatera att förändring skett. / Research questions: How has the content of sustainability reports changed between 2015 and 2020? Has the legal change affected the content of sustainability reports, and can the changes be explained based on legitimacy theory and/or stakeholder theory? Purpose: The purpose is to gain a better understanding of the impact that new legal requirements and expectations have on the content of sustainability reports. By examining the content of sustainability reports, we can also evaluate how companies communicate about their sustainability efforts in their report. Method: The method used to conduct the study was a content analysis, where the CONI model was used to analyze the content of companies’ sustainability reports. Conclusion: The study reveals that there are changes in sustainability reports in 2020 compared to 2015. All categories requested by ÅRL have increased in scope since the Non-Financial Reporting Directive came into force. However, this study can not establish a correlation that definitively indicates that NFRD has contributed to the change. The study can only confirm that a change has occurred.

Fokuset på hållbarhet har ökat och allmänheten har blivit alltmer medveten om konsekvenserna av företagens handlingar. Tidigare reglering har brister och Corporate Social Reporting Directive (CSRD) medför därmed att ett nytt ramverk för hållbarhetsrapportering ska implementeras. Kring miljöfrågor har energiföretagen ett ökat tryck och står nu i fokus med att hantera aktuella miljöproblem. Studiens syfte är att undersöka hur CSRD påverkar hur svenska energiföretag hållbarhetsredovisar framöver, samt hur utmaningar och möjligheter kan påverka deras hållbarhetsredovisning på kort och lång sikt. I studien undersöks denna påverkan genom institutionell teori och legitimitetsteorin. En kvalitativ metod användes för datainsamling genom intervjuer med personer som uppfyller urvalskriterierna. Resultatet visar att energiföretagen verkar vara väl förberedda, dock påverkas hållbarhetsredovisningen. Moderbolagen övertar den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen och ansvaret verkar bli större och mer tvångsmässigt, medan dotterbolagens egen rapportering simplifieras och blir som frivilliga initiativ. Dessutom verkar inte utmaningarna och möjligheterna fokuseras på och ge någon särskild påverkan.

Ekonomisk tillväxt kan ge upphov till bland annat klimatförändringar och sociala ojämlikheter, och innebär ett hot mot EU:s och världens fortsatta överlevnad. EU har därav framfört en tydlig strategi för hållbar utveckling i sin så kallade gröna giv, som syftar till att bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast år 2050. Som ett led i detta har EU antagit en ny standard för hållbarhetsrapportering, vid namn Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), genom vilket nuvarande direktiv Non Financial Reporting Directive (NFRD) revideras och skärps med ökade krav på kvalitet, jämförbarhet och transparens.  En nyckelkomponent i CSRD är dubbel väsentlighetsanalys, som innebär att företag ska identifiera både vilka hållbarhetsaspekter ett företaget påverkar och påverkas av och ämnar ge en heltäckande bild av företags hållbarhetsprestation. Analysen beskrivs dock vara utmanande och innebär stora förändringar jämfört med hur företag tidigare har arbetat med väsentlighetsanalyser. Därav syftar denna studie till att utforska implementering och praxis bakom dubbel väsentlighetsanalys inom företagssektorn. Studien är av kvalitativt slag och har genomförts genom kombination av en litteraturstudie samt en intervjustudie med respondenter som besitter erfarenhet inom CSRD och dubbel väsentlighetsanalys.  Studiens resultat visar på att dubbel väsentlighetsanalys genomgående kommer att innebära en stor utmaning för de företag som omfattas. Flertalet nya begrepp och parametrar introduceras i vilket många företag kan komma att stå inför ett kunskapsglapp. Att dessutom ta hänsyn till intressenter och bedömning av både påverkan, risker och möjligheter genom hela företags värdekedjor är både tidskrävande och komplext, och en övning få företag genomfört sedan tidigare. Det fanns en bred konsensus om att rådande riktlinjer är otillräckliga i många avseenden, och i kombination med en viss tidspress förutsågs att åtminstone första rapporteringsåret kommer att utgöras av rapporter av varierande kvalitet. Det är dock essentiellt att säkerställa att rapporteringen framåt hamnar på en god nivå, dels för att säkerställa värden som bättre underlag för beslutsfattande och jämförelser, dels i ett större perspektiv – att CSRD faktiskt ska bidra till en hållbar utveckling. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av dubbel väsentlighetsanlys kommer att kräva framförhållning och medvetenhet om att analysen inte kan genomföras av en enda person, utan kräver samarbete och nyttjande av både intern och extern kunskap. / Economic growth can give rise to, among other things, climate change and social inequalities, posing a threat to the continued survival of the EU and the world. Consequently, the EU has outlined a strategy for sustainable development through its so called Green Deal, aiming to pave the way for a green transition in the EU with the ultimate goal of achieving climate neutrality by year 2050. As part of this initiative, the EU has adopted a new standard for sustainability reporting, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive revises and strengthens the existing Non Financial Reporting Directive (NFRD) by imposing increased requirements for quality, comparability, and transparency. A key component of CSRD is the double materiality assessment, which requires companies to consider how their actions impact both people and the planet, but also how sustainability issues can affect their financial wellbeing, aiming to provide a comprehensive picture of a company's sustainability performance. However, the analysis is described as challenging and involves significant changes compared to how companies have previously conducted materiality assessments. Therefore, this study aims to explore the implementation and practices behind double materiality within the corporate sector. The study is qualitative in nature and has been conducted through a combination of a literature review and an interview study with respondents with experience in CSRD and double materiality assessment. The study's findings indicate that the double materiality assessment will consistently pose significant challenges for companies covered by CSRD. Several new concepts and parameters are introduced, potentially causing a knowledge gap for many companies. Additionally, considering stakeholders and assessing impacts, risks, and opportunities throughout the entire value chains of companies is both time-consuming and complex, and is an exercise that few companies have undertaken previously. There was broad consensus that current guidelines are inadequate in many aspects, and coupled with time pressure, it was anticipated that at least the first reporting year is to consist of reports of varying quality. However, it is essential to ensure that reporting improves over time, both to provide better basis for decision-making and comparisons and, on a broader scale, to ensure that CSRD actually contributes to sustainable development. The conclusion drawn is that the implementation of a double materiality assessment will require foresight and awareness that the assessment cannot be carried out by a single individual but demands collaboration and the utilization of both internal and external knowledge.

The thesis investigates the view and knowledge among large versus small and medium sized enterprises (SME) regarding the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). To enable a broad collection of data the study carries out semi-structured interviews and surveys on companies and stakeholders within the Swedish energy sector, as well as a literature review. The aim of the thesis is to identify the expected strengths, weaknesses, opportunities and threats and the knowledge base within the Swedish energy sector. Furthermore, the aim is to analyze potential consequences of implementation and to suggest potential mitigations where possible. The results indicate that large companies and SMEs to a great extent identify the same challenges and possibilities. However, large companies on average have a higher knowledge level than SMEs. The potential reasons behind this include differences in reporting time frame, level of engagement among sustainability responsible roles, lack of specific ESRS and difficulty in applying the directive. The greatest challenges relate to information dissemination in general and internally, information and data collection along the value chain, implementation for SMEs, increasing the knowledge level among companies and the structure of the directive. The potential solutions include different types of systemic structuring, collaborative efforts and extended responsibilities for stakeholders and authorities. Overall, the directive will entail positive changes and implement CSR as a statutory aspect, however, the directive still requires improvement to fully reach its’ desired potential. / I avhandlingen undersöks synen på och kunskapen om implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) bland stora kontra små och medelstora företag (SME) i den svenska energisektorn. För att möjliggöra en bred insamling av data grundas studien på semistrukturerade intervjuer och enkäter hos företag, intervjuer med intressenter och en litteraturstudie. Syftet med avhandlingen är att identifiera förväntade styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt kartlägga kunskapsbasen inom den svenska energisektorn. Vidare är syftet att analysera potentiella konsekvenser av implementeringen och föreslå potentiella åtgärder där det är möjligt. Resultaten visar att företag oavsett storlek i stor utsträckning identifierar samma utmaningar och möjligheter. Inom stora företagen finns dock i genomsnitt en högre kunskapsnivå än hos de små och medelstora företagen. De potentiella orsakerna till detta är bland annat skillnader i tidsramar för rapportering, graden av engagemang hos hållbarhetsansvariga, brist på specifika ESRS och svårigheter att tillämpa direktivet. De största utmaningarna gäller informationsspridning externt och internt, information och datainsamling inom värdekedjan, genomförande för små och medelstora företag, ökad kunskapsnivå bland företag och direktivets struktur. De potentiella lösningarna inkluderar olika typer av systemstrukturering, insatser och ansvarskrav för berörda parter och myndigheter. På det hela taget kommer direktivet att medföra positiva förändringar och göra företagens hållbarhetsansvar till en lagstadgad aspekt, men direktivet behöver fortfarande förbättras för att fullt ut nå sin önskade potential.

Att företag agerar etiskt är av stor betydelse i dagens företagande för att fortsätta vara relevanta på marknaden. Därav finns det ett krav på företag inom EU som uppfyller vissa kriterier att upprätta en hållbarhetsredovisning varje år, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU. Syftet är att företag ska delge information till sina intressenter och omgivningen för att visa hur de agerar hållbart från de tre perspektiven miljö, socialt och styrning samt för att redovisa konsekvenserna som företags verksamheter orsakar kopplade till hållbarhet. Denna studie avser att undersöka mängden hållbara ord i EU-företags hållbarhetsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågan om huvudfokuset i hållbarhetsrapporter skiljer sig åt mellan branscher. Tre branscher, transport, mode och bank, valdes ut utifrån tidigare studier i syfte att besvara forskningsfrågan. Sammanlagt 45 företag inkluderades i studien där 15 företag tillhörde vardera bransch. De hållbara orden har valts ut med inspiration från bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/95/EU) som i sin tur kopplades till de tre kategorierna inom ESG (Environmental, Social, Governance). För varje gång ett företag nämnde ett av orden i sin hållbarhetsredovisning fick företaget, och därmed även branschen som företaget tillhör, ett poäng inom den kategorin som ordet tillhör.  För att besvara studiens forskningsfråga grundar sig hypoteser och slutsatser på tidigare forskning och teorier som förklarar hållbarhetsredovisning. Legitimitetsteorin, intressentteorin samt signaleringsteorin och Habermas kommunikationsteori har använts för att förstå hållbarhetsredovisning och därmed hur företag redovisar hållbara aspekter.  Studien använde Kruskal-Wallis testet som analyseringsmetod för att testa hypoteserna. De statistiska testerna kom fram till att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna vid rapportering av miljöaspekter och styrningsaspekter. Däremot visar testerna att en signifikant skillnad finns vid rapportering av sociala aspekter, närmare bestämt att modebranschen rapporterar mer om sociala aspekter jämfört med bankbranschen. Dock kunde ingen skillnad säkerställas mellan mode- och transportbranschen samt bank- och transportbranschen vid rapportering av sociala aspekter.  Slutsatsen är att branschers huvudfokus till mestadels inte skiljer sig åt i hållbarhetsredovisningar, vilket inte följer tidigare forskning. Studien bidrar till kunskap och förståelse från ett annat perspektiv jämfört med vad tidigare forskning har kommit fram till samt hur branscher borde rapportera om relevant information och förhåller sig till varandra gällande rapportering av de tre kategorierna i ESG.

Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations.

The relationship between a firm’s ESG performance and information asymmetry is a well-covered research area, however, few studies have been conducted on the markets covered by EU regulation and the NFRD. This thesis aims to fill the research gap by examining the relationship between ESG performance and information asymmetry in firms listed on Nasdaq Stockholm, to provide evidence from the EU’s regulatory landscape. The study uses both fixed effects and random effects models to examine the relationship and aims to clarify the effect following the implementation of NFRD in the EU. The results suggest a negative relationship between ESG performance and information asymmetry when employing bid-ask spread as a proxy for information asymmetry. Additionally, trading volume and volatility are examined as proxies for information asymmetry, yet these show no support for a negative relationship. Further, the effect of NFRD does not show consistent results, thus not substantiating any robust evidence across the proxies. However, when employing bid-ask spread as a proxy for information asymmetry the results show implications of a stronger relationship after the implementation of NFRD.

Införandet av NFRD syftade till att reglera hur information sammanställs i hållbarhetsredovisningar och därmed bidra till ökad kvalitet. Tidigare forskare är dock oeniga huruvida direktivet medfört positiva effekter. Studien ämnar att undersöka hur 15 svenska industriföretags kvalitet på hållbarhetsredovisningar utvecklats efter införandet av NFRD, och om det finns ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och hållbarhetsprestanda. Detta undersöks genom att använda en mognadsmatris som bedömer kvaliteten på hållbarhetsredovisningar, samt ESG-poäng vilka används som proxy för hållbarhetsprestanda. Ett t-test och ett chi-två-test tillämpas för att testa om kvaliteten på hållbarhetsredovisningar signifikant har ökat över tid och om det finns ett samband mellan kvalitet och prestanda. Studiens resultat bekräftar både att kvaliteten har ökat och att det existerar ett samband mellan de två studerade variablerna. Det kan alltså konstateras att NFRD har haft en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, och att företag med högkvalitativ redovisning tenderar att ha högre hållbarhetsprestanda.

The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data.  [1]Directive 2014/95/EU.