Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området.

Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2012 – April   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform.   Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter.  Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen.    Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex. tjänstesektorn inom IT och där göra en djupare analys av vilka typer av risker bolagen utsätts för och hur de hanterar dem, en kvalitativ undersökning med intervjuer.   Uppsatsens bidrag:  Uppsatsen kan, av intressenter i branschen industri, ses som en upplysning om hur väl bolagen tillämpar reglerna kring risk- och osäkerhetsfaktorer.   Nyckelord: Risk, osäkerhetsfaktorer, ÅRL, IAS, årsredovisning. / Title: Risk and uncertainties in annual report   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Ann Forsström and Mikael Örtenvik   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2012– April   Aim: The aim of our study is to investigate the voluntary reporting of risks and uncertainties in the financial statements.   Method: We used an abductive approach and perform a qualitative as well as quantitative content analysis of selected company´s annual reports. We test five different hypothesis by multiple regression analysis. Our collected data is presented both in tabular and textual form.   Result & Conclusions: The survey shows that there is an significance in hypothesis 5: there is a correlation between a company's gearing and the number of reported risks and uncertainties. Other hypotheses have no significance and hence rejected. In evaluating the companies' annual survey, we find that there are significant differences in the reporting of risks and uncertainties among the surveyed companies.   Suggestions for future research: It would be interesting to compare the companies working in the same type of sale for example. services in IT and where to do a deeper analysis of the types of risks companies are exposed to and how they handle them, a qualitative study with interviews.   Contribution of the thesis: The essay may, by stakeholders in the business industry, seen as an enlightenment on how well companies are applying the rules on risk and uncertainties.   Key words: Risk, uncertainties, ÅRL, IAS, annual report.

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen. Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar. Hos de företag som faktiskt har möjlighet att tillämpa K2 är de största förenklingarna att reglerna är samlade på ett och samma ställe, att det inte tillåter några avvikelser och att valmöjligheterna är begränsade. K2 kan ge intressenterna en sämre redovisning men det är priset företagen får betala för att uppnå förenkling.

<p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för – och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra. Vilka motiv går att hitta till de val företagen gör och vilka problem går att finna med vald värderingsmetod, är två av fler viktiga frågor vi ställer oss i uppsatsen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva och förklara motiven bakom de val av värderingsmetoder som företagen gör vid värdering av sina förvaltningsfastigheter.</p><p><strong>Avgränsningar:</strong> Uppsatsen behandlar förvaltningsfastigheter och de värderingsmetoder som används vid fastighetsvärdering. När vi talar om de olika värderingsmetoder företagen använder så avser vi anskaffningsvärde respektive verkligt värde.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen består av en kvalitativ samt en kvantitativ undersökning. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning där vi studerade ett flertal onoterade företags årsredovisningar. Denna undersökning ledde fram till att två stycken intervjuer genomfördes samt att två stycken frågeformulär besvarades. Dessa ingick sedan i vår kvalitativa studie. Den insamlade informationen tolkades och relaterades därefter till de teorier vi använt oss av och mynnar på så vis ut i en analys.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> De flesta onoterade företag redovisar fortfarande enligt ÅRL & BFN och redovisar därmed sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde. Studien påvisar att det handlar om ett flertal faktorer som spelar in när det kommer till de val företagen gör vid värderingen. En viktig slutsats är att värdering till verkligt värde rent teoretiskt är uppskattat hos företagen men att det ännu inte uppnått full genomslagskraft. Vi tror att vi mer och mer är på väg mot en fastighetsvärdering till ett verkligt värde.</p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong> Värdeförändringar som uppkommer vid värdering till verkligt värde leder till oerhörda fluktuationer i resultatet. Ett förslag till vidare forskning vore att utvärdera möjligheten att förlägga värdeförändringarna som en egen post, mot det egna kapitalet. Skulle det lösa den svårighet som idag uppstår vid värdering till ett verkligt värde? Vi anser att det därför vore intressant att få en detaljerad genomgång om hur en sådan förändring skulle påverka företagen och dess intressenter.</p><p> </p>

<p>Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige.</p><p>Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning.</p><p>Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning.</p><p>Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS. Därför presenteras en granskning av IFRS/IAS-standarder som är utvalda mot bakgrund av att de behandlar de om­råden som berörs av beskattning.</p><p>Granskningen och den efterföljande analysen leder till slutsatsen att IFRS/IAS och ÅRL skiljer sig principiellt när det gäller avvägningen mellan validitet och verifierbarhet då IFRS/IAS betonar den förra medan ÅRL betonar den senare. Vidare framkommer det att en implementering av IFRS/IAS, utan undantag eller tillägg, skulle få flertalet konsekvenser för sambandet mellan redovisning och beskattning. Bland annat skulle redovisningen kunna komma att leda till att den svenska dubbelbeskattningen av vinstmedel går förlorad. Slutligen dras slutsatsen att IFRS/IAS inte utgör en bra grund för beskattning inom Sverige eftersom komplikationer uppkommer inom flera områden på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.</p>

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter. Ämne:  Företagsekonomi/Redovisning Nivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum:  2010-06-04 Handledare:  Leif Carlsson Problemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar? Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar. Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis. Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning

Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige. Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning. Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning. Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS. Därför presenteras en granskning av IFRS/IAS-standarder som är utvalda mot bakgrund av att de behandlar de om­råden som berörs av beskattning. Granskningen och den efterföljande analysen leder till slutsatsen att IFRS/IAS och ÅRL skiljer sig principiellt när det gäller avvägningen mellan validitet och verifierbarhet då IFRS/IAS betonar den förra medan ÅRL betonar den senare. Vidare framkommer det att en implementering av IFRS/IAS, utan undantag eller tillägg, skulle få flertalet konsekvenser för sambandet mellan redovisning och beskattning. Bland annat skulle redovisningen kunna komma att leda till att den svenska dubbelbeskattningen av vinstmedel går förlorad. Slutligen dras slutsatsen att IFRS/IAS inte utgör en bra grund för beskattning inom Sverige eftersom komplikationer uppkommer inom flera områden på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund och problem: Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för – och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra. Vilka motiv går att hitta till de val företagen gör och vilka problem går att finna med vald värderingsmetod, är två av fler viktiga frågor vi ställer oss i uppsatsen. Syfte: Syftet är att beskriva och förklara motiven bakom de val av värderingsmetoder som företagen gör vid värdering av sina förvaltningsfastigheter. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar förvaltningsfastigheter och de värderingsmetoder som används vid fastighetsvärdering. När vi talar om de olika värderingsmetoder företagen använder så avser vi anskaffningsvärde respektive verkligt värde. Metod: Uppsatsen består av en kvalitativ samt en kvantitativ undersökning. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning där vi studerade ett flertal onoterade företags årsredovisningar. Denna undersökning ledde fram till att två stycken intervjuer genomfördes samt att två stycken frågeformulär besvarades. Dessa ingick sedan i vår kvalitativa studie. Den insamlade informationen tolkades och relaterades därefter till de teorier vi använt oss av och mynnar på så vis ut i en analys. Resultat och slutsatser: De flesta onoterade företag redovisar fortfarande enligt ÅRL &amp; BFN och redovisar därmed sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde. Studien påvisar att det handlar om ett flertal faktorer som spelar in när det kommer till de val företagen gör vid värderingen. En viktig slutsats är att värdering till verkligt värde rent teoretiskt är uppskattat hos företagen men att det ännu inte uppnått full genomslagskraft. Vi tror att vi mer och mer är på väg mot en fastighetsvärdering till ett verkligt värde. Förslag till vidare forskning: Värdeförändringar som uppkommer vid värdering till verkligt värde leder till oerhörda fluktuationer i resultatet. Ett förslag till vidare forskning vore att utvärdera möjligheten att förlägga värdeförändringarna som en egen post, mot det egna kapitalet. Skulle det lösa den svårighet som idag uppstår vid värdering till ett verkligt värde? Vi anser att det därför vore intressant att få en detaljerad genomgång om hur en sådan förändring skulle påverka företagen och dess intressenter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3. I studien kommer vi fram till att fastighetsbolagens val av avskrivningstider främst har påverkats av tre faktorer. Tvingande krafter, i form av lagar och direktiv från aktörer de är beroende av. Imiterande krafter, vilket ofta tar sig uttryck i hänvisning till hur andra större företag tidigare gjort. Samt normativa krafter, de normativa krafterna innebär i de flesta fall att man har diskussioner med revisorer om vad som kan anses vara en skälig avskrivningstid.Tvingande krafters påverkan leder till att de undersökta fastighetsbolagen bestämmer en avskrivningstid som faller inom ramarna för vad forskningen anser är rekommenderade avskrivningstider för olika typer av byggnader. De fastighetsbolag som påverkats av imiterande krafter samt normativa krafter har istället bestämt en avskrivningstid på ett sätt som kan ses som orimligt i förhållande till vad forskning anser vara rimligt.

Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations.