Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på. Detta för att få en grund till vad som präglar verksamheternas arbete med barns sexualitet. Det fanns en vilja kring att belysa hur detta ämne lyfts från ledningshåll och hur förskolecheferna ser på detta. Två kvalitativa forskningsmetoder har följaktligen använts för att få tillstånd ett material som resultatet är baserat på. Det hela mynnade sedan ut i två olika resultatdelar som sammanfogades både i analys- och diskussions avsnitt. Resultatet visade på att förskolecheferna bekräftade det som fokusgruppen lyfte angående avsaknaden av fortbildning i ämnet. Barns sexualitet upplevdes vara lika anonymt att diskutera för såväl ledning som ute på de olika förskolorna. Detta trots att förskollärarna verkar vara medvetna om att det är en viktig del av barns utveckling. Förskolecheferna visade på att det mest såg ämnet som något som kan leda till en problematik och de ansåg att de bara behövde vara ansvariga att lösa det först då. Resultatet pekade mot att det synsätt som regerade i bemötandet av barns sexuella uttryck var erfarenhetsbaserad och normstyrd.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer.  Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk.

Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2012 – April   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform.   Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter.  Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen.    Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex. tjänstesektorn inom IT och där göra en djupare analys av vilka typer av risker bolagen utsätts för och hur de hanterar dem, en kvalitativ undersökning med intervjuer.   Uppsatsens bidrag:  Uppsatsen kan, av intressenter i branschen industri, ses som en upplysning om hur väl bolagen tillämpar reglerna kring risk- och osäkerhetsfaktorer.   Nyckelord: Risk, osäkerhetsfaktorer, ÅRL, IAS, årsredovisning. / Title: Risk and uncertainties in annual report   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Ann Forsström and Mikael Örtenvik   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2012– April   Aim: The aim of our study is to investigate the voluntary reporting of risks and uncertainties in the financial statements.   Method: We used an abductive approach and perform a qualitative as well as quantitative content analysis of selected company´s annual reports. We test five different hypothesis by multiple regression analysis. Our collected data is presented both in tabular and textual form.   Result & Conclusions: The survey shows that there is an significance in hypothesis 5: there is a correlation between a company's gearing and the number of reported risks and uncertainties. Other hypotheses have no significance and hence rejected. In evaluating the companies' annual survey, we find that there are significant differences in the reporting of risks and uncertainties among the surveyed companies.   Suggestions for future research: It would be interesting to compare the companies working in the same type of sale for example. services in IT and where to do a deeper analysis of the types of risks companies are exposed to and how they handle them, a qualitative study with interviews.   Contribution of the thesis: The essay may, by stakeholders in the business industry, seen as an enlightenment on how well companies are applying the rules on risk and uncertainties.   Key words: Risk, uncertainties, ÅRL, IAS, annual report.