Operationell risk inom banksektorn är ett område under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvärdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benämnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som är nära kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsområden. Ramverket är uppde-lat i fyra moduler som hanterar identifiering av risker och riskhanter-ingsstruktur, värdering av olika handlingsalternativ, hantering av riskmått och intervalluppskattningar. DEEP-metoden hanterar identifie-ring av risksituationen och rangordning av olika framtidscenarier. Beslutsverktyget DecideIT är en implementering av DELTA metoden som hanterar intervallskattningar av sannolikheter och värden tillsammans med känslighetsanalyser. Utredningen har genomförts genom litteratur-studie och eget test. Resultatet visar en ökning av ramverkets tillämp-barhet genom införandet av ett processperspektiv där en kartläggning av arbetsflödet visar att DEEP-metoden berör flera moduler inom ramverket. Vid närmare beaktan av ramverkets osäkerhetsmodul klargörs dess syfte till rangordning av alternativ för beslutstagande. Metod och beslutsverktyg inom osäkerhetsmodulen bör hantera osäker-heter, framtidscenarier och vara lättanvänt. Detta visar sig stämma för DEEP-metoden och DecideIT när tillämpbarhetstest utförs. SAFOR anses fungera som grund för helhetsförståelse. Ramverket kan sedan implementeras genom för verksamheten passande metod vilket ökar flexibiliteten mot olika typer av organisationer. Målen för studien anses vara uppfyllda. Fortsatt arbete finns i utformning av tydligare avgräns-ning mellan ramverkets moduler och testning av metoder inom dessa. / The investigation deals with a framework named A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). The aim is to concretize SAFOR and Evaluate the proposed method of Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP) in combination with the decision tool DecideIT. SAFOR deals with operational risk which is linked to the company's processes, people and systems. The framework is based on a holistic approach, which reduces overlap in risk management and consists of four modules which deal with; identification of risk and risk manage-ment structure, risk-reducing alternatives, risk measurement and interval estimates. The DEEP-method handles Identification of risk and Evalua-tion of future scenarios. DecideIT implements the DELTA-method which handles interval assessments for probabilities and values together with Sensitivity Analysis. The investigation was by Literature Studies and a test. A process perspective is proposed to increase the applicability of SAFOR. It discovered that the DEEP-method intersects the framework´s modules. Investigation of the framework´s uncertainty module reveals its aim to sort decision alternatives and that the method and decision tool applied in it should deal with uncertainties, future scenarios and be easy to use. This proved to be true for the DEEP-method and DecideIT by a test. SAFOR is suited to be a source for understanding the whole-ness and various methods can be implemented inside the framework to increase flexibility. The objective of the study is achieved but there is a need for further effort with interfaces and Testing methods within the framework.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer.  Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk.

Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.