Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumärken och jämföra det med vilka metoder som används av företag i praktiken genom att studera deras respektive årsredovisningar. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där en semi-strukturerad intervju blandas med data från årsredovisningar. Resultatet från intervjun ska sedan jämföras med resultaten från studerandet av årsredovisningarna. Teori: Teorin består av en kartläggning av de värderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgångar och varumärken samt en presentation av tidigare studier inom ämnet. Empiri: Resultatet visade på att flera värderingsmetoder som finns enligt teorin inte används i praktiken. Den mest förekommande värderingsmetoden är den avkastningsbaserade värderingsmetoden och då främst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumärken kan inte redovisa dessa på grund av det redovisningspraxis som råder idag.  Slutsats: Varumärket har fått en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta är det sällan varumärket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda på att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens läge.

<p>I och med att en stor del av de små och medelstora bolagen idag är uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioårsperiod kommer att gå i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra någon form av ägarskifte. Den här uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försäljning till utomstående.</p><p>Vi har valt att använda oss av en deduktiv ansats, då vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vår framställning. Vi har sedan testat den här teorin empiriskt genom intervjuer. Till vår framställning ansåg vi även att en kvalitativ metod var mest lämplig för insamlandet av vår empiri, då den ger oss större flexibilitet vid vår datainsamling.</p><p>Ett ägarskifte innebär inte bara problem av ekonomisk karaktär, utan även många viktiga frågeställningar är av mer känslomässig sort. Vem passar bäst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De här frågorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj. I familjeföretag, där fler än en familjemedlem arbetar, uppstår även lätt rivalitet och kamp om högre befattningar, vilket kan bidra till allvarliga problem i företaget.</p><p>Det är framförallt tre olika regler som är av ekonomisk betydelse för generationsskiften; slopandet av arv- och gåvoskatten, den nya 3:12-regeln och delar av de nya förmånsrättsreglerna.</p><p>I vår framställning beskrivs olika överlåtelsemetoder och företagsvärderingsmodeller vid ett generationsskifte. Vi beskriver även kortfattat finansiering vid ett ägarskifte inom en familj.</p><p>Empirin och analysen visar hur revisorer och banker som rådgivare arbetar med generationsskiften och hur de olika delarna i vår teori tillämpas i verkligheten.</p><p>I slutsatsen kom vi fram till att de två stora huvudproblemen, vid generationsskiften inom familjeföretag, är av ekonomisk och personell karaktär. Vår studie visar att det sistnämnda problemet är det mest svårhanterliga. När flera syskon är aktuella övertagare, nämns ett flertal lösningar, där det framförallt är viktigt att ett avtal har skrivits. Vi har även kommit fram till att både slopandet av arv- och gåvoskatten och införandet av den nya 3:12-regeln har underlättat för familjeföretag som står inför ett generationsskifte. Beroende på olika familjesituationer används olika överlåtelsemetoder, och beroende på olika företagsformer används antingen avkastningsvärderingsmetoden eller substansvärdemetoden.</p>

I och med att en stor del av de små och medelstora bolagen idag är uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioårsperiod kommer att gå i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra någon form av ägarskifte. Den här uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försäljning till utomstående. Vi har valt att använda oss av en deduktiv ansats, då vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vår framställning. Vi har sedan testat den här teorin empiriskt genom intervjuer. Till vår framställning ansåg vi även att en kvalitativ metod var mest lämplig för insamlandet av vår empiri, då den ger oss större flexibilitet vid vår datainsamling. Ett ägarskifte innebär inte bara problem av ekonomisk karaktär, utan även många viktiga frågeställningar är av mer känslomässig sort. Vem passar bäst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De här frågorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj. I familjeföretag, där fler än en familjemedlem arbetar, uppstår även lätt rivalitet och kamp om högre befattningar, vilket kan bidra till allvarliga problem i företaget. Det är framförallt tre olika regler som är av ekonomisk betydelse för generationsskiften; slopandet av arv- och gåvoskatten, den nya 3:12-regeln och delar av de nya förmånsrättsreglerna. I vår framställning beskrivs olika överlåtelsemetoder och företagsvärderingsmodeller vid ett generationsskifte. Vi beskriver även kortfattat finansiering vid ett ägarskifte inom en familj. Empirin och analysen visar hur revisorer och banker som rådgivare arbetar med generationsskiften och hur de olika delarna i vår teori tillämpas i verkligheten. I slutsatsen kom vi fram till att de två stora huvudproblemen, vid generationsskiften inom familjeföretag, är av ekonomisk och personell karaktär. Vår studie visar att det sistnämnda problemet är det mest svårhanterliga. När flera syskon är aktuella övertagare, nämns ett flertal lösningar, där det framförallt är viktigt att ett avtal har skrivits. Vi har även kommit fram till att både slopandet av arv- och gåvoskatten och införandet av den nya 3:12-regeln har underlättat för familjeföretag som står inför ett generationsskifte. Beroende på olika familjesituationer används olika överlåtelsemetoder, och beroende på olika företagsformer används antingen avkastningsvärderingsmetoden eller substansvärdemetoden.

När en sakskada har uppstått i form av totalskada och det föreligger grund för skadeståndsansvar, aktualiseras frågan om skadeståndets storlek i form av egendomens värde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadeståndslagen. Värdeberäkningen grundas i tre olika värderingsmetoder; dagsvärdeprincipen, försäljningsvärdeprincipen och bruksvärdeprincipen. Vid tillämpningen av dessa metoder är det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestånd. För att fastställa ändamålsenligheten hos de olika metoderna redovisas och diskuteras skadeståndets ändamål. Även de olika värderingsmetoderna redovisas och diskuteras i förhållande till den fastslagna ändamålsenligheten. Slutligen behandlas även Principles on European Tort Law, PETL, för att fungera som ett jämförelseobjekt och ge ytterligare en synvinkel. Resultatet av uppsatsen visar att ändamålsenligheten och lämpligheten av de olika värderingsmetoderna skiljer sig åt beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Generellt kan dock sägas att den skadelidandes intresse till återställande i form av återanskaffning av egendom är av stor betydelse för den skadelidande och bör därför beaktas vid skadeståndsberäkningen. Särskilt viktigt bör möjligheten till återanskaffning bli när den skadevållande gjort sig skyldig till brott, trots att det kan innebära att den skadevållandes intressen åsidosätts. Dagsvärdeprincipen tillgodoser den skadelidandes intressen, under förutsättning att avdrag för ålder och bruk samt nedsatt användbarhet och annan omständighet inte görs i alltför hög grad. Vid beräkningen får inte heller subjektiva omständigheter rörande den skadelidande medföra att egendom medges lägre värde än likartad egendom. Det borde inte heller ställas för höga krav på den skadelidande att förutse en prisökning. För försäljningsvärdeprincipen gäller att den skadelidandes intressen tillgodoses genom ersättning för beloppet som den skadelidande hade kunnat sälja egendomen för. Vid fastställandet av försäljningsvärdet ska eventuell handelsvinst inkluderas. Slutligen gäller att bruksvärdeprincipen är lämplig när egendomens skick medför ett lågt värde och den skadelidande kan återställas genom ersättning motsvarande hyra för motsvarande egendom. Av jämförelsen med PETL framkommer att det finns stora likheter mellan PETL och svensk rätt, men att det även föreligger skillnader. Den största skillnaden mellan regelverken är att värdeberäkningen enligt PETL görs enligt en konkret bedömning, medan bedömningen är abstrakt i svensk rätt. Konsekvensen av förhållandet mellan regelverken medför att det troligtvis är enklare för en skadelidande att erhålla ersättning för ett värde som motsvarar en verklig återanskaffning när skadeståndsbeloppet fastställs enligt PETL. Det finns emellertid ingenting som talar emot möjligheten att i svensk rätt göra en värdeberäkning utirån konkreta omständigheter. En sådan konkret bedömning borde således vara lämplig även inom svensk rätt.

No description available.

Det indirekta besittningsskyddet utgör ett skydd för en hyresgäst till en lokal, som först aktualiseras när hyresvärden på obefogade grunder säger upp hyresgästen. Eftersom lokalhyresgästen inte har rätt till förlängning av sitt hyreskontrakt efter avtalstidens utgång, finns skyddet för att stärka hyresgästens ställning. Syftet med det indirekta besittningsskyddet är att skydda hyresgästens ekonomiska värden som hen har skapat genom sitt arbete och sina kapitalinsatser. Lagstiftaren ville att skyddet skulle ha en preventiv effekt, vilket föranledde att hyresvärden kunde bli skadeståndsskyldig om hen sa upp hyresgästen på obefogade grunder. Det finns fyra grunder som är acceptabla för hyresvärden att tillgå och som föranleder att hyresvärden inte blir skadeståndsskyldig gentemot hyresgästen. Grunderna stadgas i 12 kap. 57 § 2 st. jordabalken (JB) och om hyresvärden vill säga upp hyresgästen och någon av grunderna föreligger, undgår hyresvärden skadeståndsskyldighet.Det intressanta är hur ersättningen bestäms när hyresvärden säger upp hyresgästen på obefogad grund. Hyresgästen har då rätt till skadestånd enligt 12 kap. 58b § JB. En del av skadeståndet utgår alltid oavsett den skada hyresgästen har åsamkats och det består av en årshyra. Om hyresgästen lider en skada som är större än en årshyra har hen rätt till det fullt ut om hen kan bevisa det. Ersättningen över årshyran vilar således på skadeståndsrättsliga principer. Hyresgästens skadestånd delas upp i flyttningskostnader, värdeminskning på dennes egendom, förlust av värdet på vissa ändringsarbeten och rörelseskada. Rörelseskadan är tämligen problematisk eftersom hyresgästen har att uppskatta rörelsens värde för att få ersättning för den fjärde ersättningsposten. Reglerna för hur hyresvärden ska uppskatta rörelsens värde baseras på expropriationsrättsliga grunder.Vid uppskattningen av hyresgästens rörelse har hen att fritt välja bland olika värderingsmetoder. Hyresgästen får välja den värderingsmetod som är mest förmånlig, men den måste samtidigt motsvara den faktiska skadan som hyresgästen har vållats. Praxis har visat vilka tillämpningssvårigheter som förekommer. Det finns en stor problematik och osäkerhet både bland hyresgästerna men även hos domstolarna. Frågan är dels vilken värderingsmetod hyresgästen bör använda, dels hur värderingsmetoderna skiljer sig i teorin och praktiken och hur det kommer sig.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet.I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. / Uppsatsnivå: D

<p>ABSTRACT</p><p>Seminar date: 2008-06-04</p><p>Subject: Bachelor thesis in Business Administration</p><p>Authors: Charlotta Lind Therese Lundin</p><p>Born: 1982 Born: 1982</p><p>Västerås Västerås</p><p>Tutor: Ulla Pettersson</p><p>Title: Company valuation- A study in which valuation methods that are</p><p>used in determining the value of producing companies and service</p><p>companies.</p><p>Problem: According to the theory there are a number of different valuation methods which can be used to determine the value of producing companies and service companies. The thesis research problem is:</p><p>- Which valuation methods does a valuator use in practice to</p><p>determine the value of producing companies and service</p><p>companies?</p><p>- Does the valuator take different types of information and</p><p>key ratios in consideration when valuating producing</p><p>companies and service companies?</p><p>Purpose: The purpose is to examine and describe which valuation methods a valuator uses to valuate producing companies and service</p><p>companies in an acquisition.</p><p>Method: In order to achieve the purpose of the thesis a quantitative survey and three qualitative interviews, made by email, has been carried out.</p><p>Conclusion: The conclusion of the thesis is that discounted cash flow and relative valuation are used to determine the value of producing</p><p>companies and service companies. The valuators choice of</p><p>valuation method is not generally affected by the nature of the</p><p>company’s operations.</p><p>Keywords: Company valuation, valuation methods, producing companies,</p><p>service companies, relative valuation, discounted cash flow</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Seminariedatum: 2008-06-04</p><p>Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi</p><p>Författare: Charlotta Lind Therese Lundin</p><p>Födelseår: 1982 Födelseår: 1982</p><p>Västerås Västerås</p><p>Handledare: Ulla Pettersson</p><p>Titel: Företagsvärdering - En studie i vilka värderingsmetoder som</p><p>används vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag.</p><p>Problem: Enligt teorin finns det en mängd olika värderingsmetoder som värderare kan använda för att värdera tillverkande företag och</p><p>tjänsteföretag.</p><p>Problemformuleringen i denna uppsats är:</p><p>- Vilka värderingsmetoder använder sig värderare av i praktiken vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag?</p><p>- Tar värderare hänsyn till olika typer av information och nyckeltal vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag?</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva vilka värderingsmetoder som en värderare använder sig av vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag i samband med företagsförvärv.</p><p>Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en kvantitativ enkätundersökning samt tre kvalitativa e-postintervjuer genomförts.</p><p>Slutsats: Uppsatsens slutsats är att det är diskonterat kassaflöde och jämförande värdering som används vid värdering av tillverkande företag och tjänsteföretag. Valet av värderingsmetod påverkas generellt sett inte av företagets verksamhet.</p><p>Nyckelord: Företagsvärdering, värderingsmetoder, tillverkande företag,</p><p>tjänsteföretag, jämförande värdering, diskonterat kassaflöde.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken.</p><p>Metod</p><p>Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor.</p><p>Slutsatser</p><p>Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands.</p><p>Methodology</p><p>The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources.</p><p>Conclusion</p><p>The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för – och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra. Vilka motiv går att hitta till de val företagen gör och vilka problem går att finna med vald värderingsmetod, är två av fler viktiga frågor vi ställer oss i uppsatsen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva och förklara motiven bakom de val av värderingsmetoder som företagen gör vid värdering av sina förvaltningsfastigheter.</p><p><strong>Avgränsningar:</strong> Uppsatsen behandlar förvaltningsfastigheter och de värderingsmetoder som används vid fastighetsvärdering. När vi talar om de olika värderingsmetoder företagen använder så avser vi anskaffningsvärde respektive verkligt värde.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen består av en kvalitativ samt en kvantitativ undersökning. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning där vi studerade ett flertal onoterade företags årsredovisningar. Denna undersökning ledde fram till att två stycken intervjuer genomfördes samt att två stycken frågeformulär besvarades. Dessa ingick sedan i vår kvalitativa studie. Den insamlade informationen tolkades och relaterades därefter till de teorier vi använt oss av och mynnar på så vis ut i en analys.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> De flesta onoterade företag redovisar fortfarande enligt ÅRL & BFN och redovisar därmed sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde. Studien påvisar att det handlar om ett flertal faktorer som spelar in när det kommer till de val företagen gör vid värderingen. En viktig slutsats är att värdering till verkligt värde rent teoretiskt är uppskattat hos företagen men att det ännu inte uppnått full genomslagskraft. Vi tror att vi mer och mer är på väg mot en fastighetsvärdering till ett verkligt värde.</p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong> Värdeförändringar som uppkommer vid värdering till verkligt värde leder till oerhörda fluktuationer i resultatet. Ett förslag till vidare forskning vore att utvärdera möjligheten att förlägga värdeförändringarna som en egen post, mot det egna kapitalet. Skulle det lösa den svårighet som idag uppstår vid värdering till ett verkligt värde? Vi anser att det därför vore intressant att få en detaljerad genomgång om hur en sådan förändring skulle påverka företagen och dess intressenter.</p><p> </p>