<p>Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats.</p><p>De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval.</p><p>För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.</p><p> </p>

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats. De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval. För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet.I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. / Uppsatsnivå: D

Syfte: “Studiens syfte är att undersöka vad som förklarar svenska onoterade företags benägenhet att lämna in sin årsredovisning i ett tidigt eller sent skede”.   Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata samlats in från databasen Retriever. För att uppnå studiens syfte används multivariata regressionsanalyser med lead time och i tid/sen som beroende variabler och lönsamhet, ålder, storlek, revision, skuldsättning, bokslutsmånad samt bransch som oberoende variabler.   Resultat och Slutsats: Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan lead time och lönsamhet. Sambandet mellan lead time och företagets bokslutsmånad var positivt och signifikant. Företagens val att ha revisor visade sig även det ha ett positivt signifikant samband med lead time, vilket innebär att företag med revisor kommer att lämna in sin årsredovisning senare än företag utan revisor. Det finns däremot inget som tyder på att ha en revisor eller inte påverkar huruvida företag lämnar i tid eller inte.   Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring aktualitet dels genom att utföra studien i Sverige och dels genom att studera onoterade företag. Detta har medfört att en variabel som inte tidigare har studerats, företagets val att ha revisor eller inte, har kunnat inkluderas. Studien bidrar även till de senaste årens debatt kring tidsgränsen för hur sent årsredovisningar ska få lämnas in.   Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera om årsredovisningars aktualitet förändrades i och med avskaffandet av revisionsplikten. Det hade även varit intressant att utföra en liknande studie med longitudinell design där flera år undersöks för att kunna fastställa orsaksriktningen mellan variablerna. / Aim: “The aim of this study is to examine what explains Swedish unlisted companies’ tendency to file their annual reports in an early or late period”.   Method: In this quantitative study secondary data is obtained from the database Retriever. To achieve the aim of this study multivariate regression analyses are used with lead time and in time/late as the dependent variables and profitability, age, size, audit, leverage, fiscal year-end and sector as independent variables.   Results and Conclusions: The results show a negative relationship between lead time and profitability. The relationship between lead time and company fiscal year-end was positive and significant. If a company have chosen to have an auditor is shown to have a positive significant relationship with lead time, this mean that companies with an auditor will file their annual reports later than companies without an auditor. There is on the other hand no indications that having an auditor or not will affect whether the company file on time or not.   Contributions: This study has contributed to the field of research of timeliness partly by performing the study in Sweden and partly by studying unlisted companies. This resulted in the inclusion of a variable that takes into account if the company has an auditor or not, which has not been studied before. The study also contributes to previous years debate about the time allowed for companies to file their annual reports.   Suggestions for future research: A suggestion for future research is to study if the timeliness of annual reports changed as a result of the abolition of the audit obligation. It would also be interesting to conduct a similar study with a longitudinal design where more than one year is reviewed so that the causal direction of the variables can be determined.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. / Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom bland annatnyemissioner. Därmed skulle det vara intressant att se hur de noterade och onoteradeföretagens kapitalstruktur skiljer sig åt.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några branschspecifika skillnader i valet av redovisningsmetod hos svenska onoterade företag i fyra olika branscher. De fyra branscherna är bank-, finans- och försäkringsverksamhet, bygg-, design- och inredningsverksamhet, fastighetsverksamhet samt partihandel. Studien har utifrån bland annat institutionell teori, positiv teori och tidigare forskning format två hypoteser; H1: Majoriteten av företagen i urvalet kommer att tillämpa IFRS, och H2: Företag inom samma bransch kommer välja samma redovisningspraxis. Undersökningen genomförs inledningsvis med en kvantitativ metod genom att analysera företagens årsredovisningar från år 2020 för att se om de tillämpar IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Därefter tillämpas en kvalitativ metod som ett komplement till resultatet från den kvantitativa datainsamlingen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 15 respondenter från urvalet i de fyra olika branscherna. Resultatet visar att majoriteten av företagen tillämpar K3 och endast ett fåtal företag tillämpar IFRS. Det kvalitativa resultatet visar att majoriteten av respondenterna väljer att tillämpa K3 då den är lättare än IFRS samt att företagen inte har några planer på en börsnotering eller internationalisering. Därmed finns det inga starka incitament att frivilligt tillämpa IFRS före K3. Resultaten kan kopplas till institutionell teori såsom tvingande isomorfism då flera respondenter upplever ett tvång från moderbolag och banker att de egentligen bör tillämpa IFRS. Man kan även koppla resultaten till mimetisk isomorfism då vissa företag ser till vad andra företag i samma bransch tillämpar för redovisningsmetoder. Det går däremot inte att göra någon koppling till normativ isomorfism, positiv redovisningsteori eller tidigare forskning för denna studies urval. / This study aims to investigate whether there are any industry-specific differences in the choice of accounting method among Swedish unlisted companies in four different industries. The four industries are “banking, finance and insurance”, “construction, design and interior design”, “real estate” and “wholesale”. Based on institutional theory, positive theory and previous research, the study has formed two hypotheses; H1: Most of the companies in the sample will apply IFRS, and H2: Companies in the same industry will choose the same accounting practices. The survey is initially carried out using a quantitative method by analyzing the companies' annual reports from 2020 to see if they apply IFRS or K3 in their consolidated accounts. Then a qualitative method is applied as a complement to the result from the quantitative data collection. Semi-structured interviews were conducted with 15 respondents from the sample in the four different industries. The results show that most companies apply K3 and only a few companies apply IFRS. The qualitative result shows that most of the respondents choose to apply K3 as it is lighter than IFRS and that the companies have no plans for a stock exchange listing or internationalization. Thus, there are no strong incentives to voluntarily apply IFRS before K3. The results can be linked to institutional theory such as compelling isomorphism as several respondents experience a compulsion from parent companies and banks that they should apply IFRS. One can also link the results to mimetic isomorphism as some companies look at what other companies in the same industry apply for accounting methods. However, it is not possible to make any connection to normative isomorphism, positive accounting theory or previous research for the selection of this study.

Inledning: Mer än hälften av revisionsbyråernas intäkter härrör från icke revisionsnära tjänster och det är de befintliga klienterna som köper flest tjänster. Det finns anledning att tro att klienter inte alltid uppfattar revisorers försök till korsförsäljning som just korsförsäljning utan att de istället uppfattar det som information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning samt vilka faktorer som påverkar uppfattningen. Metod: Studien genomförs med en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign används. En kombination av kvantitativ enkätdata och kvalitativ intervjudata ligger till grund för studien. Webbaserade enkäter besvaras av privata företag i Östergötland och intervjuer genomförs med revisorer verksamma i Östergötland. Slutsats: Studien indikerar att klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning som både information och korsförsäljning. Den faktor som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som information är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull. De faktorer som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull, revisorn uppfattas som uppriktig och kompetent samt klientens kön, där män uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning i större utsträckning än kvinnor. Dessutom påverkar klienters uppfattningar avseende revisorn om den interaktiva marknadsföringen till övervägande del uppfattas som information snarare än försäljning. / Introduction: More than half of the revenues of the auditing firms are derived from the sales of non-audit services and it is the existing clients who purchase most of the services. There are reasons to assume that clients do not always perceive the CPA’s attempt to cross-sell as cross-selling, but rather perceive it as information.  Purpose: The purpose of this study is to explore how clients perceive interactive marketing through cross-selling by CPAs and which factors that has an impact on the perceptions.          Method: The study is conducted with a deductive approach and a cross-sectional design. A combination of quantitative and qualitative data are the basis for this study. The main data in the study is quantitative survey data collected from unlisted companies located in Östergötland. The study is supplemented with interviews with CPAs. Conclusion: The study indicates that clients perceive interactive marketing, through cross-selling, by CPAs as both information and cross-selling. There are factors that affect clients’ perceptions. The factor that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as information is if the service presented by the CPA is perceived as important. The factors that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as cross-selling is if the service presented by the CPA is perceived as important, clients’ perceptions of the CPA as sincere and competent and the clients’ gender, where men perceives the interactive marketing by CPAs as cross-selling to a larger extent than women. Clients’ perceptions regarding the CPA affect if the interactive marketing is predominantly perceived as information rather than cross-selling.