Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning. För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning. Utifrån Positiv redovisningsteori och Institutionell teori har hypoteser formulerats som sedan testats statistiskt för att jämföra företag som tillämpar de internationella redovisningsreglerna med företag som använder nationella redovisningsregler. På så vis kan samband mellan olika faktorer och frivillig tillämpning av IFRS undersökas. För studiens genomförande har en kvantitativ metod applicerats. Genom en dokumentstudie där årsredovisningar granskats har det varit möjligt att samla in data för företagen som sedan använts för den statistiska analysen. Resultatet av undersökningen visar att faktorerna bonus för VD kopplad till företagets vinst, utländskt ägarskap, utländska intäkter, storlek samt val av revisionsbyrå tillhörande ”the big four” förklarar och har ett samband med frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade koncernbolag. / Since 2005 it is mandatory for all companies that have shares or other securities listed on a stock exchange within the EU to prepare their consolidated accounts in accordance with IFRS. This decision was taken by the European Parliament and the Council to get a better comparability regarding the accounting in different countries and for companies to have equal access to the global capital markets. It is mainly because of the increased internationalization that a common accounting standard has been created to harmonize different countries’ accounting.  For unlisted companies that do not need to use IFRS, there is the possibility to voluntarily apply the international accounting standards instead of national accounting rules. The purpose of this study is therefore to investigate the factors that explain voluntary application of IFRS in Swedish unlisted companies. The study focuses on the organizational factors regarding conditions in the firms and environmental factors which include the firms’ external environment. Based on Positive accounting theory and Institutional theory hypotheses have been formulated which are then tested statistically to compare companies that apply international accounting standards with companies that use national accounting rules. In this way relationships between various factors and voluntary application of IFRS can be investigated.  For the performance of the study a quantitative method has been applied. By a document study where annual reports have been reviewed, it has been possible to collect data for the companies that then were used for the statistical analysis. The result of the investigation shows that the factors bonus for CEO linked to the company’s profit, foreign ownership, foreign revenues, size and the choice of auditing firm within the ”big four” explain and have a connection with the voluntary application of IFRS in Swedish unlisted group companies.

Syfte: “Studiens syfte är att undersöka vad som förklarar svenska onoterade företags benägenhet att lämna in sin årsredovisning i ett tidigt eller sent skede”.   Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata samlats in från databasen Retriever. För att uppnå studiens syfte används multivariata regressionsanalyser med lead time och i tid/sen som beroende variabler och lönsamhet, ålder, storlek, revision, skuldsättning, bokslutsmånad samt bransch som oberoende variabler.   Resultat och Slutsats: Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan lead time och lönsamhet. Sambandet mellan lead time och företagets bokslutsmånad var positivt och signifikant. Företagens val att ha revisor visade sig även det ha ett positivt signifikant samband med lead time, vilket innebär att företag med revisor kommer att lämna in sin årsredovisning senare än företag utan revisor. Det finns däremot inget som tyder på att ha en revisor eller inte påverkar huruvida företag lämnar i tid eller inte.   Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring aktualitet dels genom att utföra studien i Sverige och dels genom att studera onoterade företag. Detta har medfört att en variabel som inte tidigare har studerats, företagets val att ha revisor eller inte, har kunnat inkluderas. Studien bidrar även till de senaste årens debatt kring tidsgränsen för hur sent årsredovisningar ska få lämnas in.   Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera om årsredovisningars aktualitet förändrades i och med avskaffandet av revisionsplikten. Det hade även varit intressant att utföra en liknande studie med longitudinell design där flera år undersöks för att kunna fastställa orsaksriktningen mellan variablerna. / Aim: “The aim of this study is to examine what explains Swedish unlisted companies’ tendency to file their annual reports in an early or late period”.   Method: In this quantitative study secondary data is obtained from the database Retriever. To achieve the aim of this study multivariate regression analyses are used with lead time and in time/late as the dependent variables and profitability, age, size, audit, leverage, fiscal year-end and sector as independent variables.   Results and Conclusions: The results show a negative relationship between lead time and profitability. The relationship between lead time and company fiscal year-end was positive and significant. If a company have chosen to have an auditor is shown to have a positive significant relationship with lead time, this mean that companies with an auditor will file their annual reports later than companies without an auditor. There is on the other hand no indications that having an auditor or not will affect whether the company file on time or not.   Contributions: This study has contributed to the field of research of timeliness partly by performing the study in Sweden and partly by studying unlisted companies. This resulted in the inclusion of a variable that takes into account if the company has an auditor or not, which has not been studied before. The study also contributes to previous years debate about the time allowed for companies to file their annual reports.   Suggestions for future research: A suggestion for future research is to study if the timeliness of annual reports changed as a result of the abolition of the audit obligation. It would also be interesting to conduct a similar study with a longitudinal design where more than one year is reviewed so that the causal direction of the variables can be determined.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. / Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några branschspecifika skillnader i valet av redovisningsmetod hos svenska onoterade företag i fyra olika branscher. De fyra branscherna är bank-, finans- och försäkringsverksamhet, bygg-, design- och inredningsverksamhet, fastighetsverksamhet samt partihandel. Studien har utifrån bland annat institutionell teori, positiv teori och tidigare forskning format två hypoteser; H1: Majoriteten av företagen i urvalet kommer att tillämpa IFRS, och H2: Företag inom samma bransch kommer välja samma redovisningspraxis. Undersökningen genomförs inledningsvis med en kvantitativ metod genom att analysera företagens årsredovisningar från år 2020 för att se om de tillämpar IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Därefter tillämpas en kvalitativ metod som ett komplement till resultatet från den kvantitativa datainsamlingen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 15 respondenter från urvalet i de fyra olika branscherna. Resultatet visar att majoriteten av företagen tillämpar K3 och endast ett fåtal företag tillämpar IFRS. Det kvalitativa resultatet visar att majoriteten av respondenterna väljer att tillämpa K3 då den är lättare än IFRS samt att företagen inte har några planer på en börsnotering eller internationalisering. Därmed finns det inga starka incitament att frivilligt tillämpa IFRS före K3. Resultaten kan kopplas till institutionell teori såsom tvingande isomorfism då flera respondenter upplever ett tvång från moderbolag och banker att de egentligen bör tillämpa IFRS. Man kan även koppla resultaten till mimetisk isomorfism då vissa företag ser till vad andra företag i samma bransch tillämpar för redovisningsmetoder. Det går däremot inte att göra någon koppling till normativ isomorfism, positiv redovisningsteori eller tidigare forskning för denna studies urval. / This study aims to investigate whether there are any industry-specific differences in the choice of accounting method among Swedish unlisted companies in four different industries. The four industries are “banking, finance and insurance”, “construction, design and interior design”, “real estate” and “wholesale”. Based on institutional theory, positive theory and previous research, the study has formed two hypotheses; H1: Most of the companies in the sample will apply IFRS, and H2: Companies in the same industry will choose the same accounting practices. The survey is initially carried out using a quantitative method by analyzing the companies' annual reports from 2020 to see if they apply IFRS or K3 in their consolidated accounts. Then a qualitative method is applied as a complement to the result from the quantitative data collection. Semi-structured interviews were conducted with 15 respondents from the sample in the four different industries. The results show that most companies apply K3 and only a few companies apply IFRS. The qualitative result shows that most of the respondents choose to apply K3 as it is lighter than IFRS and that the companies have no plans for a stock exchange listing or internationalization. Thus, there are no strong incentives to voluntarily apply IFRS before K3. The results can be linked to institutional theory such as compelling isomorphism as several respondents experience a compulsion from parent companies and banks that they should apply IFRS. One can also link the results to mimetic isomorphism as some companies look at what other companies in the same industry apply for accounting methods. However, it is not possible to make any connection to normative isomorphism, positive accounting theory or previous research for the selection of this study.

Inledning: Mer än hälften av revisionsbyråernas intäkter härrör från icke revisionsnära tjänster och det är de befintliga klienterna som köper flest tjänster. Det finns anledning att tro att klienter inte alltid uppfattar revisorers försök till korsförsäljning som just korsförsäljning utan att de istället uppfattar det som information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning samt vilka faktorer som påverkar uppfattningen. Metod: Studien genomförs med en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign används. En kombination av kvantitativ enkätdata och kvalitativ intervjudata ligger till grund för studien. Webbaserade enkäter besvaras av privata företag i Östergötland och intervjuer genomförs med revisorer verksamma i Östergötland. Slutsats: Studien indikerar att klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning som både information och korsförsäljning. Den faktor som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som information är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull. De faktorer som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull, revisorn uppfattas som uppriktig och kompetent samt klientens kön, där män uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning i större utsträckning än kvinnor. Dessutom påverkar klienters uppfattningar avseende revisorn om den interaktiva marknadsföringen till övervägande del uppfattas som information snarare än försäljning. / Introduction: More than half of the revenues of the auditing firms are derived from the sales of non-audit services and it is the existing clients who purchase most of the services. There are reasons to assume that clients do not always perceive the CPA’s attempt to cross-sell as cross-selling, but rather perceive it as information.  Purpose: The purpose of this study is to explore how clients perceive interactive marketing through cross-selling by CPAs and which factors that has an impact on the perceptions.          Method: The study is conducted with a deductive approach and a cross-sectional design. A combination of quantitative and qualitative data are the basis for this study. The main data in the study is quantitative survey data collected from unlisted companies located in Östergötland. The study is supplemented with interviews with CPAs. Conclusion: The study indicates that clients perceive interactive marketing, through cross-selling, by CPAs as both information and cross-selling. There are factors that affect clients’ perceptions. The factor that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as information is if the service presented by the CPA is perceived as important. The factors that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as cross-selling is if the service presented by the CPA is perceived as important, clients’ perceptions of the CPA as sincere and competent and the clients’ gender, where men perceives the interactive marketing by CPAs as cross-selling to a larger extent than women. Clients’ perceptions regarding the CPA affect if the interactive marketing is predominantly perceived as information rather than cross-selling.

Although there have been many prior studies of the determinants of capital structure, most have investigated listed companies in countries with well-developed markets and institutions. The main objective of the present study is to extend prior research by investigating both listed and unlisted companies in Saudi Arabia where many cultural and institutional features may have an impact on financing decisions in a different manner to ‘developed’ countries. A further contribution is the application of a systematic statistical approach, using meta-analysis, to summarise the many prior empirical studies. The empirical part of the study investigates 60 listed and 403 unlisted firms over the period 2000-2004 using several regression-based archival techniques including panel data analysis. Robustness checks are carried out to investigate the potential impact of the different methods and alternative measurement proxies. The results show that, in general, companies in Saudi Arabia have substantially lower levels of debt than in many other countries. This finding is related to the very low tax regime and other environmental characteristics. Unlisted firms have more short-term debt but less long-term debt than listed firms, as found in other countries. Despite the profound institutional differences, several firm-specific factors (such as firm size, asset tangibility, profitability, and liquidity) are found to have similar impacts on capital structure decisions in Saudi Arabia as they have in prior research. However, the impact of some factors is different, most likely reflecting lower levels of agency costs in the Saudi Arabian institutional environment.

Det har länge funnits en önskan om att etablera ett globalt regelverk med redovisningsstandarder för att främja internationell handel och investeringar. Gemensamma standarder skulle bidra till större förståelse, öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av finansiella rapporter på en global nivå. År 2014 infördes bestämmelser om att större onoterade företag var tvungna att antingen adoptera K-regelverket eller att redovisa enligt frivillig IFRS. K3-regelverket står för bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning och är en nationell svensk standard. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är en global redovisningsstandard som används i cirka 170 länder. Adoptering av IFRS har ökat världen över och tidigare forskning har visat att tillämpning av IFRS leder till högre redovisningskvalitet. Syftet med studien är att undersöka om det finns gemensamma faktorer hos svenska onoterade företag som väljer att redovisa enligt frivillig IFRS. Studien kommer att utgå från 5 hypoteser som grundar sig i egenskaper hos företag vi tror påverkar i vilken utsträckning ett företag redovisar enligt frivillig IFRS eller inte. Hypoteserna är baserade på tidigare forskning och teori. Studien har genomförts med ett urval på 149 företag där 93 redovisade enligt frivillig IFRS och 56 företag redovisade enligt K3-regelverket. Genom logistisk regressionsanalys undersökte vi påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Studiens resultat visar att ett företags storlek är en faktor som påverkar valet av att adoptera frivillig IFRS. I de andra faktorerna som vi undersökte vilka var lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad samt om företaget använde sig av någon av big 4 redovisningsbyrå, kunde vi inte finna något samband kopplat till att redovisa enligt frivillig IFRS. / There has long been a desire to establish a global regulatory framework with accounting standards to promote international trade and investment. Common standards would contribute to greater understanding, increased transparency, quality, and comparability of financial reports at a global level. In 2014, provisions were introduced requiring larger unlisted companies to either adopt the K-standard or to report according to voluntary IFRS. The K3 standard represents the Swedish Accounting Standards Board's general advice on annual and consolidated financial reporting and is a national Swedish standard. IFRS stands for International Financial Reporting Standards and is a global accounting standard used in approximately 170 countries. The adoption of IFRS has increased worldwide, and previous research has shown that the application of IFRS leads to higher accounting quality. The purpose of the study is to investigate whether there are common factors among Swedish unlisted companies that choose to report according to voluntary IFRS. The study will be based on 5 hypotheses that are based on characteristics of companies that we believe affect to what extent a company reports according to voluntary IFRS or not. The hypotheses are based on previous research and theory. The study was conducted with a sample of 149 companies, of which 93 reported according to voluntary IFRS and 56 companies reported according to the K3 standard. Logistic regression analysis was used to examine the impact of company-specific characteristics on the choice of accounting standard. The study's results show that a company's size is a factor that influences the choice to adopt voluntary IFRS. In the other factors we investigated, which were profitability, growth, leverage, and whether the company used any of the big 4 accounting firms, we could not find any relationship linked to reporting according to voluntary IFRS.

Bakgrund och problem: Det finns många olika aspekter som avgör om ett bolag ska börsnoteras eller inte vilket gör det till ett komplext beslut. Det uppstår därmed olika effekter inom bolagens lönsamhet, tillväxt och finansiella struktur beroende på om de är noterade eller onoterade samt vilken sektor de är verksamma i. Vidare kan noterade bolag utsättas för strängare regler och krav på marknaden jämfört med onoterade bolag vilket leder till olika konsekvenser. Att vara eller icke vara ett noterat bolag är därför betydelsefullt för att få en bättre förståelse av marknaden.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan olika nyckeltal inom lönsamhet, tillväxt och finansiell struktur genom att jämföra svenska Small Cap-bolag med motsvarande onoterade bolag inom samma sektor.   Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt synsätt genomförs där 3 hypoteser utformas utifrån teorin. Dessa hypoteser utgår ifrån att noterade bolag har en högre lönsamhet, tillväxt och bättre finansiell struktur jämfört med onoterade bolag. Studiens empiriska material består av 25 noterade svenska Small Cap-bolag som matchas med 25 onoterade “tvillingbolag” som är motsvariga inom storlek och sektor. Bolagen jämförs under tidsperioden 2009-2015 och studeras både över samtliga tidsperioder samt inom tre olika tidsperioder för att finna möjliga skillnader mellan de noterade och onoterade bolagen. Både t-tester och multipla regressioner utförs för att tyda möjliga skillnader och samband.   Slutsats: Studien finner signifikanta skillnader mellan noterade och onoterade bolag inom deras finansiella struktur under olika tidsperioder. Det kan dock inte tydas några signifikanta skillnader mellan bolagens lönsamhet och tillväxt. Det framkommer även bevis på att tillväxt och finansiell struktur skiljer sig mellan sektorerna. En anledning till att inga signifikanta skillnader kan påvisas mellan lönsamhet, tillväxt och förändring i kassalikviditet kan vara för att skillnaderna mellan de noterade och onoterade bolagen har minskat genom åren, i jämförelse med tidigare studier. / Background and problem: There are many different aspects that determine whether a company should be listed or not, which makes it a complex decision. Thus, there are different effects within the companies' profitability, growth and financial structure depending on whether they are listed or unlisted, and the sector in which they operate. Furthermore, listed companies may be subject to stricter rules and requirements in the market compared to unlisted companies, resulting in different consequences. To be or not to be a listed company is therefore important for a better understanding of the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are differences between various key ratios in profitability, growth and financial structure by comparing Swedish small cap companies with corresponding unlisted companies within the same sector. Method: A quantitative study with a deductive approach is implemented where 3 hypotheses are constructed from the theory. These hypotheses assume that listed companies have higher profitability, growth and better financial structure than unlisted companies. The empirical material of the study consists of 25 listed Swedish small cap companies, which are matched with 25 unlisted "twin companies" which are similar in size and sector. The companies are compared over the period 2009-2015 and are studied within all periods and three different periods to find possible differences between listed and unlisted companies. Both t-tests and multiple regressions are performed to indicate possible differences and relationships. Conclusion: The study finds significant differences between listed and unlisted companies within their financial structure during different periods of time. However, there are no significant differences between the companies' profitability and growth. There is also evidence that growth and financial structures differ between the sectors. One reason why no significant differences can be found between profitability, growth and the change in liquidity ratio may be because the differences between listed and unlisted companies have decreased over the years, compared with previous studies.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien ämnar även förstå dessa likheter och skillnader med hjälp av intressentteorin och institutionell teori. Studien kommer att bidra till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på hållbarhetsredovisningar upprättade för räkenskapsåret 2021. Urvalet bestod av 15 svenska onoterade företag fördelat på detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades deduktivt eftersom begrepp från Triple Bottom Line (TBL) låg till grund för studiens kodschema som tillämpades på studiens empiriska datamaterial. Slutsats: Denna studie visar att det finns likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien finner att det finns likheter i vilka hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om. Studien visar även att det finns likheter och skillnader i vilka underkategorier inom dessa hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om på ett framträdande sätt. Denna studie visar att likheterna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den normativa inriktningen inom intressentteorin. Studien visar även att skillnaderna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den positiva inriktningen inom intressentteorin. Originalitet/värde: Tidigare studier som har studerat företags hållbarhetsredovisning mellan olika branscher har främst studerat börsnoterade företag. Dessutom finns det en avsaknad av studier som har undersökt likheter och skillnader mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Denna studie har bidragit till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. / Purpose: The purpose of this study is to investigate what similarities and differences exist in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study also intends to understand these similarities and differences with the help of stakeholder theory and institutional theory. The study will contribute to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries.  Methodology: A qualitative content analysis was conducted on sustainability reports prepared for the fiscal year 2021. The sample consisted of 15 Swedish unlisted companies divided into the retail, energy, and real estate industries. The qualitative content analysis was applied deductively because concepts from the Triple Bottom Line (TBL) was the basis of the study's coding scheme that was applied to the study's empirical data material.  Findings: This study shows that there are similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study finds that there are similarities in the sustainability areas that the unlisted companies between the industries report on. The study also shows that there are similarities and differences in which subcategories within these sustainability areas that the unlisted companies between industries report on in a prominent way. This study shows that the similarities can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the normative branch within stakeholder theory. The study also shows that the differences can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the positive branch within the stakeholder theory.  Originality/value: Previous studies that have studied companies' sustainability reporting between different industries have mainly studied listed companies. In addition, there is a lack of studies that have examined similarities and differences between the retail, energy, and real estate industries. This study has contributed to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' corporate sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. This thesis is written in Swedish.