<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008</p><p>Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson</p><p>Handledare: Ola Nilsson</p><p>Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor</p><p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008 Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson Handledare: Ola Nilsson Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.

Bakgrund: Studien är ämnad att undersöka om styrelsekopplingar kan ha en samverkan vid ett företags val av specifik revisionsbyrå. Vi har i studien använt oss av alla svenska börsbolag på small, mid samt large cap, OMX Stockholm. Detta för att få en likartad population som verkar under samma lagar och normer. När vi skriver om revisorn i vissa sammanhang så får ni som läsare tänka er att revisorn representerar en specifik revisionsbyrå och att det är den vi har kontrollerat. När styrelsen ska välja revisionsbyrå så vet de inte i förväg vad utfallet kommer att bli av detta val, vilket innebär att beslutet kommer att ha en inneboende risk då de inte vet utfallet förrän efter revisionen är gjord. För att hantera denna osäkerhet vid val visar tidigare studier att företag väljer den billigaste revisionsbyrån, den största revisionsbyrån eller en revisionsbyrå som specialiserat sig på kundens bransch för att slippa basera val på osäkerhet kring revisionsbyråernas kvalitéer. Vi kommer i denna studie att ta tag i styrelsenätverkens olika kopplingar för att försöka se hur dessa kopplingar relaterar och/eller påverkar val av en specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att kontakter går före allt annat i störst mån men hur och vilka kontakter går före exempelvis kunnande, pris etc? Finns en koppling mellan styrelsenätverket och valet av revisionsbyrå kan det förutom att indikera på en ny informationskanal som tidigare inte uppmärksammats även indikera på en förändrad syn av bolagets revision och ett förhållande dem emellan som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Man kan även ifrågasätta om man verkligen har valt den bästa och mest effektiva revisorn för företaget om man baserar valet på nätverksrekommendationer. Studier och forskning kring de svenska styrelsenätverken och deras relation till den externa revisionsbyrån har inte identifierats, vilket tyder på en kunskapslucka inom området för nätverksteorin. Vår intention är att utöka tidigare studier genom att undersöka hur kontrollägaren samt styrelseordföranden- och VD-kopplingar relaterar till val av revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara styrelsenätverkens roll vid valet av revisionsbyrå. Metod: Vår uppsats bygger på en deduktiv ansats eftersom vi vill förklara om det finns en samvariation mellan de olika variablerna som ryms i begreppet styrelsenätverk och val av specifik revisionsbyrå. Vi kommer att testa många olika hypoteser för att ringa in de olika sambanden som vi vill studera. Den deduktiva ansatsen är användbar för oss eftersom den förklarar samband mellan olika variabler vilket vi kommer att göra i våra hypoteser. Studien gjord av Johansen &amp; Pettersson (2013), som vi har som närmaste underlag till vår studie följer den deduktiva ansatsen vilket gör att vi också valde att använda oss av den för att undvika att skilja oss för mycket från deras ansats. Slutsatser: Våra resultat visar att ägaren har en betydande och bestämmande roll när det kommer till val av specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att det är via juridiska personer, alltså företag som de privata aktieägarna har majoritetsröster och ägande i de bolagen som vi har tittat på. Vi ser inga relationer mellan val av specifik revisionsbyrå och VD/Styrelseordförande om inte denna är ägaren. Inte heller kan vi se nätverkskopplingar i större utsträckning. / Background: The study is designed to investigate whether the board connectors can have an interaction at a company's choice of a specific firm. We have been in the study made use of all Swedish listed companies on the small, mid and large cap, the OMX Stockholm. This is to get a similar population that operate under the same laws and standards. When we write about the auditor in some context so you get readers who imagine that the auditor represents a specific firm and it is the one we have checked. When the board should choose firm so they do not know in advance what the outcome will be of this election, which means that the decision will have an inherent risk since they do not know the outcome until after the audit is made. To deal with this uncertainty in the selection show earlier studies that companies choose the cheapest Audit Agency, the largest accounting firm or a firm that specializes in the customer's industry to avoid basing choices on the uncertainty audit agencies qualities. We will in this study to take hold of the Board of networks of connections to try to see how these connections relate and / or affect the choice of a specific firm. We note that contacts comes before anything else in the greatest extent but how and who goes before, for example, know-how, price etc? Is a link between the board network and choice of accounting firm may be in addition to indicate a new channel of information that had not previously been recognized also indicate a changed view of the company's audit and the relationship between them, which may jeopardize the independence of the auditor. One can even question whether you really have selected the best and most effective auditor of the company for basing the choice on the network recommendations. Studies and research on the Swedish Board of networks and their relationship to external audit agency has not been identified, suggesting a knowledge gap in the field of network theory. Our intention is to extend previous studies by examining how the control owner and CEO and Board director -fittings are related to the choice of audit firm. Purpose: Purpose of this thesis is to explain board networks in the choice of the firm. Method: Our thesis is based on a deductive approach because we want to explain if there is a correlation between the variables contained in the concept board network and the selection of a specific firm. We will test many different hypotheses to identify the various relationships that we want to study. The deductive approach is useful for us because it explains the relationships between different variables which we will do in our hypotheses. The study made by Johansen &amp; Pettersson (2013), which we have as immediate basis for our study follows the deductive approach, which means we also chose to make use of it to avoid that differ too much from their approach. Conclusions: Our results indicate that the owner has a substantial and decisive role when it comes to the selection of a specific firm. We can conclude that it is through legal entities, ie companies that private shareholders have majority voting rights and interest in the companies that we have looked at. We see no relationship between the choice of a specific firm and the CEO / Chairman of the Board unless the owner is. Nor can we see network connections more widely.

<p>This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was:</p><p>• The size of the company was of great importance in both choices.</p><p>• Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices.</p><p>• Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases.</p><p>• Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree.</p><p>• We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.</p>

<p>Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien.</p><p>Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.</p>

This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was: • The size of the company was of great importance in both choices. • Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices. • Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases. • Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree. • We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien. Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

<p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>