Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag. De förenklade reglerna har som syfte att minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid upprättandet av årsredovisningen. Bokföringsnämndens allmänna råd bygger på Årsredovisningslagen, men tillåter samt ibland förbjuder vissa avvikelser. En förändring i det allmänna rådet är att Bokföringsnämnden inte längre tillåter att bolag skall aktivera sina egenupparbetade immateriella tillgångar. Utvecklingskostnaderna skall enligt det allmänna rådet istället kostnadsföras då de uppkommer. Förändringarna har stor effekt på forsknings- och utvecklingsbolagen eftersom deras verksamhet bygger på utvecklingsarbetet där egenupparbetade immateriella tillgångar utgör den största posten.Uppsatsen skall bidra till förståelse för läsaren hur regeln gällande egenupparbetade immateriella tillgångar i BFN:s utkast påverkar mindre forsknings- och utvecklingsaktiebolag. Undersökningen genomförs utifrån de vetenskapliga val vi gör. I undersökningen utgår vi ifrån en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt eftersom vi vill bidra till allmän förståelse inom problemområdet. Vidare är en deduktiv ansats av vikt i vår undersökning då vi prövar fenomenet utifrån befintlig lagstiftning, det vill säga utifrån teorin och inte empirin.Den empiriska undersökningen visar att respondenterna inte ser gällande lagstiftning som betungande vid upprättandet av årsredovisningen. Vidare anser de att innehållet i informationen som bolagets intressenter erhåller måste vara av hög nivå, eftersom det är utifrån årsredovisningen som intressenterna skapar sig bilden om bolagets resultat och ställning. I undersökningen framkommer det att respondenterna inte ser något behov av att förenkla reglerna. Gällande lagstiftning, Årsredovisningslagen, är lätt att förstå och ger tydliga instruktioner vid upprättandet av årsredovisningen. Ett område som kan ses över är dock noterna eftersom de inte fyller något viktig funktion för intressenterna. Gällande egenupparbetade immateriella tillgångar framkommer det att man inte riktigt har tänkt till med reglerna. För att forsknings- och utvecklingsbolagen inte skall hamna på gränsen till likvidation måste de få aktivera sina utvecklingskostnader. Ett möjligt alternativ för bolagen är att tillämpa K3 regler som gäller större bolag och som tillåter aktivering av kostnaderna. Reglerna är dock mer omfattande än K2 reglerna, det vill säga reglerna för mindre aktiebolag. Slutsatsen som kan dras utifrån undersökningen är att Bokföringsnämndens vägledning för mindre aktiebolag inte gynnar forsknings- och utvecklingsbolagen. Då möjligheten att aktivera utvecklingskostnaderna i balansräkningen inte längre ges blir effekten av BFN:s utkast att bolagen kan hamna på gränsen till likvidation. Bolagen tvingas snarare till mer komplexa regler om de vill fortsätta aktivera utvecklingskostnaderna. / Uppsatsnivå: D

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor. För att få syftet uppfyllt har vi genom en kvalitativ metod intervjuat tre revisorer och tre företag. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för vår empiriska data där vi fått en tydligare bild av vad revisorn gör och även vilka förväntningar som finns på revision. Empirin valde vi att dela upp i två delar, en med intervjuerna med revisorerna och en med företagen. Detta för att det skulle bli tydligare att skilja på respondenternas åsikter.Genom att bearbeta den teoretiska referensramen och vår empiridel anser vi att vi har fått våra forskningsfrågor besvarade och fått en bekräftelse på att förväntningsgapet existerar. I vår studie har det dock framkommit att ett litet förväntningsgap existerar mellan de intervjuade företagen och dess revisorer. Vi har bland annat kommit fram till att en bristande kommunikation är en av orsakerna till förväntningsgapets existens. Vår uppsats har resulterat i en del åtgärder som revisorerna kan genomföra för att minska förväntningsgapet, exempelvis måste revisorerna klargöra skillnaden mellan revision och redovisning.

Den svenska revisionsmarknaden står inför en stundande förändring. För tillfället pågåren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder på attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. När revisionsplikten avskaffasberäknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyråerna som inte längrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. Revisionsbyråerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhållanden där efterfrågan styr de olika aktörerna.Syftet med den här studien är att fastställa de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrågar. Målet är att kunna åskådliggöra de attribut som iallra högsta grad efterfrågas av beslutsfattarna i den målgrupp som i störst utsträckningkommer att påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten, nämligen mindre aktiebolag.Genom att synliggöra de faktorer som efterfrågas av konsumenterna gesrevisionsbyråerna en möjlighet att tillfullo kunna anpassa sig och rusta inför dekommande förändringarna.För att kunna uppfylla studiens syfte har en insamling av både primärdata såväl somsekundärdata genomförts. Genom att verka ur ett positivistiskt och kvantitativtperspektiv, under genomgången av tidigare studier, har en begreppsoperationaliseringslutligen kunnat sammanlänka den teoretiska referensramen med en empiriskenkätundersökning.Tretton signifikativa revisorattribut har kunnat identifieras under den teoretiskaundersökningen, vilka sedan testades i en nationell empirisk studie. En kvantitativ analysanvändes därefter för att kunna analysera den rådata som den empiriska studiengenererade. Analysen ledde fram till att fyra revisorattribut som är avgörande vid valet avrevisor kunde urskiljas. Dessa var i följande ordning: revisionskvalité, personkemi mellanrevisor och klient, klientorientering och tillgänglighet.

Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansåg att små bolag utan revisionsplikt varsärskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebär att alla aktiebolag ska granskas av en godkänd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen är att man vill skapa ökad trovärdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angående avskaffande av revisionsplikten. Deninnebär att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer än ett avföljande kriterier:• Mer än 83 miljoner kronor i omsättning• Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar)• Fler än 50 anställdaDetta innebär att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslår att detta ska träda i kraft den 1 juli 2010.Vår studie har haft sin utgångspunkt i revisorers och mindre aktiebolags påverkan avförslaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad de ansåg om förslaget. Vi harintervjuat två auktoriserade revisorer samt en godkänd revisor. Vi har även skickatenkäter till mindre aktiebolag, varav 11 företag svarade.De slutsatser som vi kommit fram till är följande:• De auktoriserade revisorerna som arbetade i stora revisionsbyråer var allmäntpositiva till förslaget. Medan den godkända revisorn som har en egenredovisningsbyrå ställde sig negativt till förslaget. Men alla revisorer kunde enasom att det gränsvärde som angetts är för högt satt. Revisorerna anser att en sådanförändring bör ske successivt.De auktoriserade revisorerna tror att de mindre aktiebolagen i framtiden kommeratt fortsätta efterfråga revision även om denna blir frivillig.Revisorerna som vi intervjuat har inte upplevt förslaget som ett hot mot derasverksamhet.• De mindre aktiebolagens åsikter angående förslaget varierade. Nästan en tredjedelav de tillfrågade företagen var inte insatta i ämnet, och kunde därför inte besvaraom de ansåg att förslaget var bra eller dåligt.Av alla de tillfrågade företagen framkom att de skulle behålla revisionen i sittföretag även om denna blir frivillig. De trodde inte heller att deras företagkommer att påverkas när förslaget går igenom. / Uppsatsnivå: C

<p>Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien.</p><p>Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.</p>

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien. Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier. Vår studie visar också på att de årsredovisningar som sägs vara upprättade av en extern resurs i form av redovisningsekonom eller redovisningskonsult är av en mycket blandad kvalitet. De företag som angett att en auktoriserad redovisningskonsult upprättat en bokslutsrapport håller genomgående en högre kvalitet än de andra årsredovisningarna i studien.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter. Syftet är även att undersöka hur en slopad revisionsplikt skulle påverka revisionsberättelsen.Vi genomförde intervjuer med två revisorer, två mindre aktiebolag samt två intressenter vilka utgörs av en bank och en leverantör. Intervjuerna bestod av djupgående frågor som anpassades efter varje individ. Uppsatsen är alltså genomförd enligt en kvalitativ metod. I vår undersökning fann vi inte några direkta förändringsalternativ i USA:s eller Australiens utformning av revisionsberättelsen. Detta beror på att deras utformningar är mycket lika den svenska. Den skillnad vi noterade är att deras revisionsberättelse, om något, är mer standardiserade.Revisorer, företag samt intressenters uppfattning om dagens standardiserade revisionsberättelse skiljer sig åt. Revisorerna tycker den är bra medan företag och intressenter efterfrågar en mer företagsspecifik och bättre utformad berättelse.De förändringar som vi ser, efter att vi tagit hänsyn till alla grupper, är en revisionsberättelse som är mer företagsspecifik och där revisorn ökar sitt användande av tilläggsupplysningar mot företag och intressenter. Vid en slopning av revisionsplikten kan dagens utformning av revisionsberättelsen, med hänsyn till våra förändringsförslag, kvarstå vid den frivilliga revisionen. Om man förenklar revisionen kommer rapporten inte att kunna kallas för en revisionsberättelse och snarare ha formen av något slags intyg. Slutligen kan vi konstatera att en förändring av revisionsberättelsen förhoppningsvis leder till att revisorer, företag och intressenter inte längre förbiser den utan uppfattar berättelsen som mer läsvärd. / Uppsatsnivå: C

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna.</p><p>Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen.</p><p>Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Den största förenklingen är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar av vad som är väsentligt. Det är något som troligtvis innebär en effekt för företagen då det kan underlätta för dem att upprätta en årsredovisning.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen. Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Den största förenklingen är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar av vad som är väsentligt. Det är något som troligtvis innebär en effekt för företagen då det kan underlätta för dem att upprätta en årsredovisning.