- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 2 of 2 (0.047 seconds)Spelling suggestions: "subject:"regelförenklingar"" "subject:"regelförändringar""
| 1 |
Förenklingsarbete för mindre aktiebolagJohansson, Annelie, Reka Fodor, Hajnal January 2007 (has links)
Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag. De förenklade reglerna har som syfte att minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid upprättandet av årsredovisningen. Bokföringsnämndens allmänna råd bygger på Årsredovisningslagen, men tillåter samt ibland förbjuder vissa avvikelser. En förändring i det allmänna rådet är att Bokföringsnämnden inte längre tillåter att bolag skall aktivera sina egenupparbetade immateriella tillgångar. Utvecklingskostnaderna skall enligt det allmänna rådet istället kostnadsföras då de uppkommer. Förändringarna har stor effekt på forsknings- och utvecklingsbolagen eftersom deras verksamhet bygger på utvecklingsarbetet där egenupparbetade immateriella tillgångar utgör den största posten.Uppsatsen skall bidra till förståelse för läsaren hur regeln gällande egenupparbetade immateriella tillgångar i BFN:s utkast påverkar mindre forsknings- och utvecklingsaktiebolag. Undersökningen genomförs utifrån de vetenskapliga val vi gör. I undersökningen utgår vi ifrån en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt eftersom vi vill bidra till allmän förståelse inom problemområdet. Vidare är en deduktiv ansats av vikt i vår undersökning då vi prövar fenomenet utifrån befintlig lagstiftning, det vill säga utifrån teorin och inte empirin.Den empiriska undersökningen visar att respondenterna inte ser gällande lagstiftning som betungande vid upprättandet av årsredovisningen. Vidare anser de att innehållet i informationen som bolagets intressenter erhåller måste vara av hög nivå, eftersom det är utifrån årsredovisningen som intressenterna skapar sig bilden om bolagets resultat och ställning. I undersökningen framkommer det att respondenterna inte ser något behov av att förenkla reglerna. Gällande lagstiftning, Årsredovisningslagen, är lätt att förstå och ger tydliga instruktioner vid upprättandet av årsredovisningen. Ett område som kan ses över är dock noterna eftersom de inte fyller något viktig funktion för intressenterna. Gällande egenupparbetade immateriella tillgångar framkommer det att man inte riktigt har tänkt till med reglerna. För att forsknings- och utvecklingsbolagen inte skall hamna på gränsen till likvidation måste de få aktivera sina utvecklingskostnader. Ett möjligt alternativ för bolagen är att tillämpa K3 regler som gäller större bolag och som tillåter aktivering av kostnaderna. Reglerna är dock mer omfattande än K2 reglerna, det vill säga reglerna för mindre aktiebolag. Slutsatsen som kan dras utifrån undersökningen är att Bokföringsnämndens vägledning för mindre aktiebolag inte gynnar forsknings- och utvecklingsbolagen. Då möjligheten att aktivera utvecklingskostnaderna i balansräkningen inte längre ges blir effekten av BFN:s utkast att bolagen kan hamna på gränsen till likvidation. Bolagen tvingas snarare till mer komplexa regler om de vill fortsätta aktivera utvecklingskostnaderna. / Uppsatsnivå: D
|
| 2 |
Är god redovisningssed fortfarande god sed?Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links)
Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.
|
Page generated in 0.0505 seconds