1 |
Upplever redovisningsbyråerna att de nya K2-reglerna är mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna?Hermansson, Maria, Yang, Hua January 2010 (has links)
No description available.
|
2 |
K2-regler : Upplever redovisningsbyråerna att de nya K2-reglerna är mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna?Hermansson, Maria, Yang, Hua January 2010 (has links)
No description available.
|
3 |
K2-förslaget - Revisorers åsikter om den nya kategoriseringens konsekvenser för mindre aktiebolag och dess intressenterGulam, Henrik, Persson, Martin January 2007 (has links)
<p>I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli. Resultaten från respondenterna skiljde sig på väldigt få områden och den generella bilden de hade var att redovisningen inte kommer se annorlunda ut från idag. Ett resultat var att intressenterna inte kommer tvinga företagen att byta till mer avancerade regler utan det förekommer andra bakomliggande faktorer till detta. Det framgår även att redovisningsprinciperna är viktiga för att kunna visa en rättvisande bild på våra problemområden, då det nya förslaget framför allt bygger på försiktighetsprincipen. I resultaten framgår det att företagen påverkas av denna utgångspunkt vilket leder till konsekvenser angående informationen från företagen till dess intressenter. Författarna till denna studie har såsom åsikt att ge en teoretisk bild av problemområden i svensk redovisning och bidra med hur dessa kommer se ut i kommande K2-förslag. Detta resulterar i ett praktiskt bidrag genom en redogörelse hur berörda företag påverkas av konsekvenserna som K2-förslaget för med sig.</p>
|
4 |
K2-förslaget - Revisorers åsikter om den nya kategoriseringens konsekvenser för mindre aktiebolag och dess intressenterGulam, Henrik, Persson, Martin January 2007 (has links)
I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli. Resultaten från respondenterna skiljde sig på väldigt få områden och den generella bilden de hade var att redovisningen inte kommer se annorlunda ut från idag. Ett resultat var att intressenterna inte kommer tvinga företagen att byta till mer avancerade regler utan det förekommer andra bakomliggande faktorer till detta. Det framgår även att redovisningsprinciperna är viktiga för att kunna visa en rättvisande bild på våra problemområden, då det nya förslaget framför allt bygger på försiktighetsprincipen. I resultaten framgår det att företagen påverkas av denna utgångspunkt vilket leder till konsekvenser angående informationen från företagen till dess intressenter. Författarna till denna studie har såsom åsikt att ge en teoretisk bild av problemområden i svensk redovisning och bidra med hur dessa kommer se ut i kommande K2-förslag. Detta resulterar i ett praktiskt bidrag genom en redogörelse hur berörda företag påverkas av konsekvenserna som K2-förslaget för med sig.
|
5 |
K2 eller K3 - Hur påverkas redovisningskonsultens arbete?Larsson, Andreas, Karlsson, Sandra January 2013 (has links)
No description available.
|
6 |
K2 - En studie om redovisningsförenklingar i mindre aktiebolagEkehov, Therese, Fager, Oscar, Svensson, Linda January 2011 (has links)
Datum: 2011-06-09 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Therese Ekehov, Oscar Fager, Linda Svensson Handledare: Kent Trosander Titel: K2 – En studie om redovisningsförenklingar i mindre aktiebolag Nyckelord: K2, K-projekt, Bokföringsnämnden, redovisningsförenklingar Problemformulering: I hur stor utsträckning har företag börjat tillämpa K2? Har K2 underlättat det dagliga arbetet för redovisningskunniga? Har företagens administrativa kostnader minskat till följd av de förenklingar som skett? Syfte: Huvudsyftet är att undersöka hur K2 har implementerats i företagen. Vidare är syftet även att se vilka förenklingar K2 har lett till för företagen och om K2 bidragit till minskade administrativa kostnader för de mindre företagen. Metod: För att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Vi valde att intervjua revisorer för att få en inblick kring hur K2 används i de mindre aktiebolagen. För att få fram den teoretiska bilden använde vi oss av litteratur angående K2 och fick kontakt med författaren till den övervägande delen av litteraturen. De svar vi erhöll av respondenterna har analyserats och jämförts med den teoretiska bilden samt diskuterats utifrån intressent- och agentteorin. Det som framgick av analysen knöts samman i resultat och slutsatser som besvarar studiens problemfrågeställningar. Resultat: K2 har bidragit till att underlätta det dagliga arbetet för redovisningskunniga genom de förenklingar som K2 medför. Dock har endast cirka 10 % av de intervjuade företagens klientel som kan använda sig av K2 implementerat regelverket i sin redovisning. Främst upplever företagen i och med K2 en lättnad i kraven på tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Företagens administrativa kostnader har minskat, dock inte i den takt som hittills krävts för att uppnå EU:s mål. Den minskning som skett kan till viss del tillskrivas K2, men även förenklingsutredningens genomröstade resultat har bidragit till minskade administrativa kostnader.
|
7 |
Valet mellan K2 och K3 - jakten på beslutsfattaren : En studie om vad som påverkar och hur beslut tas vid val av redovisningsmetodRask, Johanna, Olsson, Danielle January 2014 (has links)
Sveriges redovisningstradition är i förändring. Den 19 juni 2012 publicerades K3 och från och med 1 januari 2014 har alla mindre företag i Sverige, enligt ÅRL:s definition, haft möjligheten att välja mellan det nya huvudregelverket, eller förenklingsregelverket K2. Tidigare forskning inom ämnet val av redovisningsmetod har identifierat faktorer som påverkar beslutet, men enligt oss förbisett hur själva beslutsprocessen gått till.
|
8 |
Dosimetry for absolute biological effectiveness of ionising radiationsKadiri, Lawal Abdul January 1991 (has links)
It was shown that the conventional radiation dosimetric system which is based on RBE and LET is incapable of determining the likely consequences of ionising radiation exposure. Analyses of data on the induction of the chromosome aberrations, mutations and transformation in mammalian cells by radiations of different types and energies has indicated that (a) the induction of double strand breaks (dsb) in the DNA is their common critical lesion, (b) Fast ions and neutrons radiations are by order of magnitude more damaging than photons and electrons of equal mean free path, (c) Damage is through intra track action of the charged particles. A new system of radiation dosimetry, which does not require a radiation quality parameter, was proposed. It was based on the observation that for each of the biological endpoints considered an Absolute Biological Effectiveness (ABE) for damage by the charged particles can be defined as the product of the charged particle fluence and the saturation effect cross section, scaled with the efficiency (e) of damage by radiation of mean free path (lambda). e is given by 1-exp-(lambda0/lambda), where lambda0), about 1.8nm, is the mean inter-strand distance of the DNA. The physical requirements for its instrumentation, basically the emulation and quantification of the induction of dsb in the DNA, were defined. The feasibility for its realisation using detectors based on gas ionisation, superconductivity, secondary electron emission, and semiconductivity was assessed. Ultrathin films of rectified, organic semiconductors appeared to have the best potential, but such materials are not yet available in the physically characterised form as may be required for detector construction; investigations were made with available films of plastic scintillators. Experimental investigations have shown that by using coincidence techniques, plastic scintillator films can be used as a single volume 'microdosimeter', that is as counters of single strand breaks. Its use as a single volume 'nanodosimeter' is handicapped by light losses in the detector assembly which reduces the detector's sensitivity, efficiency and resolution. Semi-empirical analysis showed that the production of light from a phosphor differs fundamentally from the induction of biological damage. It was inferred that the plastic scintillators are unsuitable for instrumentation of the proposed system of dosimetry. Suggestions for future investigations were made.
|
9 |
The use of remote sensing techniques in the detection of upland vegetation communities in the North York Moors National ParkKardono, Priyadi January 1992 (has links)
The North York Moors National Park was designated in 1952 to conserve the extensive area of open dry upland heath dominated by Calluna vulgaris. However, problems of moorland management have occurred with the loss of open moorland to agriculture, and forestry. Bracken encroachment, over-aging of heather, and soil erosion are further problems. In attempts to solve these problems, it is necessary to produce vegetation and land cover maps which can be achieved by using remote sensing techniques. This thesis examines the use of Landsat TM data and remote sensing techniques to produce an upland vegetation distribution map which may be useful as a data input for management planning. Landsat TM data acquired on 31st May 1985 were used to discriminate the upland vegetation communities in five sample areas: Blakey, Egton, Farndale, Glaisdale, and Whitby. A supervised box and maximum likelihood classification from the R-CHIPS image processing system is used to determine the distribution of vegetation classes. Spectral coincident plots and scatter diagrams of the training data were examined to produce classmaps. The Habitat maps, used as a guide during computer training stages were also used for assessing the accuracy of classification results. It is shown that the average accuracy of box classification result is about 77% whilst using maximum likelihood classification, overall accuracy of 85% has been achieved. It is shown that bracken, mature Calluna, young Calluna, coniferous plantation, improved grassland, and bryophytes were better discriminated whilst acid flush, acid grassland, and semi-improved acid grassland were less successfully identified. The potential and problems of the techniques are discussed and alternatives strategies to achieved better results are suggested. Using high spatial resolution data such as SPOT imagery, multi-temporal data acquisition, and image filtering may increase the classification accuracies. The combined use of image masking and maximum likelihood classification will reduce generalisation giving high classification accuracy.
|
10 |
Aspects of the vocabulary of AeschylusKapsomenos, Antonios January 1977 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0213 seconds