<p>I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta.</p><p>Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”<em>Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”.</em> Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur.</p><p>Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid.</p><p>Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.</p>

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta. Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”. Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur. Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid. Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.

Bakgrund: Utdelning är ett område som det har forskats länge och mycket om, med stor variation i resultat och slutsatser. En del forskare ifrågasätter utdelningens existens medan andra påstår att utdelning fungerar som en kontrollmekanism för ägarna. Genom att hitta skillnader i ägartypernas och ägarkoncentrationens förhållande till utdelning kan möjligen utdelningens existens till viss del förklaras på den svenska marknaden.   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något samband mellan ägande och utdelning på svenska noterade bolag. Vi vill undersöka om det finns skillnader hos dessa ägartyper i deras krav och agerande i förhållande till utdelning.   Metod: I den här studien har vi tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är baserad på bolag som lämnade utdelning under 2014 och noterade på Stockholmsbörsen tre största listor Large-, Mid- och Small-Cap. Datan är inhämtad från respektive bolags årsredovisning och har därefter analyserats genom statiska tester.   Resultat: Ägarkoncentrationen verkar vara den variabel, i vår undersökning, som påverkar utdelningen mest negativt. Det innebär att ju större andel av rösterna de fem största ägarna innehar, desto mindre utdelningsandel har bolaget. Detsamma gäller för den största ägaren. Familj och utländska ägare har en negativ korrelation med utdelningsnivån och storleken på ägandet. När företag och institutionella ägare agerar kontrollägare och ingen hänsyn till ägarkoncentration tages, verkar de kräva en högre utdelningsnivå. Utifrån de olika måtten på utdelningsnivå i vår studie agerar ägartyperna olika, vilket kan innebära att de har olika motiv till utdelning. / Background: The case of dividends has been researched a lot and for a long time with varied results. Some researchers question the very existence of dividends, while some claim that dividend is a tool for control for the owners. By finding variances in the different types of owners and in the ownership concentration, we might find the very reason for the use of dividend.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine the impact of ownership structure on dividend policy on listed firms in Sweden. We want to look for variances in companies paying dividend that is in the control of different types of owners. Method: In this study we have applied a quantitative method and using a deductive research approach. The study includes companies that have paid dividends during 2014 and were listed on NASDAQ OMX STOCKHOLM Large-, Mid- and Small-Cap. The data was collected from the companies’ annual reports and were then analyzed through statistical tests. Conclusion: Ownership concentration seems to be the explanation for less dividend payout in our study. The larger the voting capital the five largest shareholders possess, the lower the dividend will be from the company they own. The same goes for the single largest shareholder. Family and foreign owners seem to have a negative correlation when their voting ownership increases. When institutional and company owners are in control of the company using their voting rights, they seem to have a positive correlation with the dividend yield. Our results point to the fact that different types of owners use dividend for their own motives.

This paper aims to examine if M&amp;A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&amp;A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&amp;A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&amp;A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&amp;A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&amp;A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&amp;A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

IFRS 3 – Rörelseförvärv antogs 2005 i syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten för börsnoterade företag. Utfallet blev däremot att andelen goodwill ökade i stora svenska börsnoterade företag, vilket anses medföra en försämrad transparens i de finansiella rapporterna. Företag med ett lägre börsvärde tenderar att ha färre externa intressenter som ställer krav på genomlysningen av de finansiella rapporterna. Syftet med denna studie är därför att jämföra hur redovisningen skiljer sig åt avseende immateriella tillgångar vid rörelseförvärv mellan små och stora företag noterade i Sverige. 73 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq First North Premier har bearbetats och sammanställts. Resultatet har sedan jämförts mot tidigare studier genomförda på stora börsnoterade företag. Studiens resultat visar på att små noterade företag i jämförelse mot stora noterade företag: redovisar en större andel goodwill av köpeskillingen, specificerar i mindre utsträckning vad de förvärvade immateriella tillgångarna består av och har en större andel goodwill i relation till totala tillgångar. Däremot visar resultatet att det inte råder någon större skillnad mellan små och stora noterade företag när det gäller nedskrivning av goodwill. Ett förslag på framtida forskning som uppsatsförfattarna bedömer relevant är en kvalitativ forskningsansats som undersöker hur externa intressenter ställer sig till en hög andel goodwill respektive identifierbara immateriella tillgångar i företags balansräkningar.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet.I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. / Uppsatsnivå: D

Titel: Frivillig revision – Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annelie Molin och Eva Widell Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – Maj Syfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes. Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått. Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går. Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen. / Title: Voluntary audit – why do the representatives of the limited company’s choose to have or not to have an auditor? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annelie Molin and Eva Widell Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2012 – May Aim: In this pilotstudy the authors would like to see why the representatives have chosen to have or not to have an auditor of the company, since the possibility of a voluntary audit was introduced. Method: The authors have used questionnaires that have been send out to companies, and forms to Bolagsverket and Skatteverket. With help of books, scientific articles and reports etc the authors then have analyzed the responses that been received. Result and Conclusions: There is an economic winning behind the choice to have an auditor or not have an auditor and it is important for the individual representative to carefully analyze the pros and cons and accordingly make their choices. Suggestions for future research: It would be interesting to follow-up the study in a couple of years and see if the views of the interested parties are changing as time passes. Contribution of the thesis: The pilot study can provide future researchers to get an insight into the company’s point of view and the reason why they do this or that in the current situation. With this they can develop their own ideas of questions for a new research or how to develop their own services aimed to companies.

Bakgrund: På global nivå har det vuxit fram en debatt avseende hållbar utveckling. Företag började aktivt arbeta för att främja denna utveckling, vilket gjorde att hållbarhetsredovisning som frivillig rapportering kom att utvecklas Syfte: Studien syftar till att undersöka varför noterade fastighetsbolag hållbarhetsredovisar, hur innehållet i deras hållbarhetsredovisningar ser ut samt vilka incitament de har för att upprätta hållbarhetsredovisningar. Vidare syftar den till att jämföra dessa incitament med dem för bolag i andra branscher som studerats. Den syftar även till att utröna hur bolagen ställer sig till lagstiftning om hållbarhetsredovisning fr.o.m. 2017. Slutligen syftar den till att utröna huruvida bolagen idag använder sig av frivilliga redovisningsnormer, särskilt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod och baseras dels på studier av bolagens hållbarhetsredovisningar för 2015, dels en enkät till elva fastighetsbolag, noterade på Nasdaq Stockholm OMX. Enkäten besvarades av sju av bolagen och innefattade huvudsakligen frågor om vilka incitament bolagen har för att avge hållbarhetsredovisningar, samt deras inställning till den kommande lagstiftningen. Resultat: Sex av sju respondenter har angivit att efterfrågan från ägare, samt bidrag till långsiktig lönsamhet utgör viktiga incitament för hållbarhetsredovisning. Dessa incitament angavs också i studierna av livsmedelsbranschen, telekombranschen samt klädbranschen. Fastighetsbranschen särskiljer sig dock från de tre andra branscherna genom att fyra av sju bolag uppger ansvarstagande för samhälle och miljö som incitament, vilket också återspeglades i hållbarhetsredovisningarna. Nio av elva bolag hållbarhetsredovisar enligt GRI:s riktlinjer, då de är de mest vedertagna inom branschen. Synen på den kommande lagstiftningen avseende hållbarhetsredovisningen, som fyra bolag gav är att den ligger i tiden samt sätter fokus på hållbarhetsfrågan ur ett affärsmässigt perspektiv. / Background: At the global level, a debate on sustainable development has emerged. Companies started to actively promote this trend, which enabled the development of voluntary sustainability reporting. Aim: The study aims to examine why listed real estate companies publish sustainability reports, what information is included in these reports and what incentives the companies have to issue sustainability reports. Furthermore, it aims to compare these incentives with those of companies in certain other industries. It also aims to determine the companies´ positions on the legislation concerning sustainability reports, coming into effect in 2017. Finally, it aims to establish whether the companies currently use voluntary reporting standards, particularly the GRI guidelines for sustainability reporting. Method: The thesis uses a qualitative method and is based on studies of each company's sustainability report for 2015 and a questionnaire sent to eleven real estate companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The questionnaire was answered by seven of the eleven companies and included questions concerning what incentives companies have to issue sustainability reports, as well as their attitude towards the future legislation. Results: The two incentives for establishing sustainability reports that were stated by most, six of the seven, of the respondents, were the demand from owners and the contribution to long-term profitability. These incentives were also reported regarding companies in the food industry, the telecommunications industry and the clothing industry. The real estate companies are distinguished from the other three industries due to the fact that four of the seven respondents named society and the environment as incentives. Ten of the eleven companies published sustainability reports that declared what actions the company had taken in order to build a sustainable society. All eleven companies published sustainability reports that declared what actions that had been taken in order to decrease the companies’ environmental effects. Nine of the eleven companies publish sustainability reports following the directions outlined in GRI guidelines. The companies use these guidelines, as they are the most recognized in the industry. Four of the eleven companies gave their views on the upcoming Swedish act regarding sustainability reports. Their view is that the act reflects the global discussions and that it shows that sustainability issues are important from a business perspective.

Bakgrund och problem: Det finns många olika aspekter som avgör om ett bolag ska börsnoteras eller inte vilket gör det till ett komplext beslut. Det uppstår därmed olika effekter inom bolagens lönsamhet, tillväxt och finansiella struktur beroende på om de är noterade eller onoterade samt vilken sektor de är verksamma i. Vidare kan noterade bolag utsättas för strängare regler och krav på marknaden jämfört med onoterade bolag vilket leder till olika konsekvenser. Att vara eller icke vara ett noterat bolag är därför betydelsefullt för att få en bättre förståelse av marknaden.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan olika nyckeltal inom lönsamhet, tillväxt och finansiell struktur genom att jämföra svenska Small Cap-bolag med motsvarande onoterade bolag inom samma sektor.   Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt synsätt genomförs där 3 hypoteser utformas utifrån teorin. Dessa hypoteser utgår ifrån att noterade bolag har en högre lönsamhet, tillväxt och bättre finansiell struktur jämfört med onoterade bolag. Studiens empiriska material består av 25 noterade svenska Small Cap-bolag som matchas med 25 onoterade “tvillingbolag” som är motsvariga inom storlek och sektor. Bolagen jämförs under tidsperioden 2009-2015 och studeras både över samtliga tidsperioder samt inom tre olika tidsperioder för att finna möjliga skillnader mellan de noterade och onoterade bolagen. Både t-tester och multipla regressioner utförs för att tyda möjliga skillnader och samband.   Slutsats: Studien finner signifikanta skillnader mellan noterade och onoterade bolag inom deras finansiella struktur under olika tidsperioder. Det kan dock inte tydas några signifikanta skillnader mellan bolagens lönsamhet och tillväxt. Det framkommer även bevis på att tillväxt och finansiell struktur skiljer sig mellan sektorerna. En anledning till att inga signifikanta skillnader kan påvisas mellan lönsamhet, tillväxt och förändring i kassalikviditet kan vara för att skillnaderna mellan de noterade och onoterade bolagen har minskat genom åren, i jämförelse med tidigare studier. / Background and problem: There are many different aspects that determine whether a company should be listed or not, which makes it a complex decision. Thus, there are different effects within the companies' profitability, growth and financial structure depending on whether they are listed or unlisted, and the sector in which they operate. Furthermore, listed companies may be subject to stricter rules and requirements in the market compared to unlisted companies, resulting in different consequences. To be or not to be a listed company is therefore important for a better understanding of the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are differences between various key ratios in profitability, growth and financial structure by comparing Swedish small cap companies with corresponding unlisted companies within the same sector. Method: A quantitative study with a deductive approach is implemented where 3 hypotheses are constructed from the theory. These hypotheses assume that listed companies have higher profitability, growth and better financial structure than unlisted companies. The empirical material of the study consists of 25 listed Swedish small cap companies, which are matched with 25 unlisted "twin companies" which are similar in size and sector. The companies are compared over the period 2009-2015 and are studied within all periods and three different periods to find possible differences between listed and unlisted companies. Both t-tests and multiple regressions are performed to indicate possible differences and relationships. Conclusion: The study finds significant differences between listed and unlisted companies within their financial structure during different periods of time. However, there are no significant differences between the companies' profitability and growth. There is also evidence that growth and financial structures differ between the sectors. One reason why no significant differences can be found between profitability, growth and the change in liquidity ratio may be because the differences between listed and unlisted companies have decreased over the years, compared with previous studies.

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. / The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited.  This thesis is written in Swedish.