Bakgrund: På global nivå har det vuxit fram en debatt avseende hållbar utveckling. Företag började aktivt arbeta för att främja denna utveckling, vilket gjorde att hållbarhetsredovisning som frivillig rapportering kom att utvecklas Syfte: Studien syftar till att undersöka varför noterade fastighetsbolag hållbarhetsredovisar, hur innehållet i deras hållbarhetsredovisningar ser ut samt vilka incitament de har för att upprätta hållbarhetsredovisningar. Vidare syftar den till att jämföra dessa incitament med dem för bolag i andra branscher som studerats. Den syftar även till att utröna hur bolagen ställer sig till lagstiftning om hållbarhetsredovisning fr.o.m. 2017. Slutligen syftar den till att utröna huruvida bolagen idag använder sig av frivilliga redovisningsnormer, särskilt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod och baseras dels på studier av bolagens hållbarhetsredovisningar för 2015, dels en enkät till elva fastighetsbolag, noterade på Nasdaq Stockholm OMX. Enkäten besvarades av sju av bolagen och innefattade huvudsakligen frågor om vilka incitament bolagen har för att avge hållbarhetsredovisningar, samt deras inställning till den kommande lagstiftningen. Resultat: Sex av sju respondenter har angivit att efterfrågan från ägare, samt bidrag till långsiktig lönsamhet utgör viktiga incitament för hållbarhetsredovisning. Dessa incitament angavs också i studierna av livsmedelsbranschen, telekombranschen samt klädbranschen. Fastighetsbranschen särskiljer sig dock från de tre andra branscherna genom att fyra av sju bolag uppger ansvarstagande för samhälle och miljö som incitament, vilket också återspeglades i hållbarhetsredovisningarna. Nio av elva bolag hållbarhetsredovisar enligt GRI:s riktlinjer, då de är de mest vedertagna inom branschen. Synen på den kommande lagstiftningen avseende hållbarhetsredovisningen, som fyra bolag gav är att den ligger i tiden samt sätter fokus på hållbarhetsfrågan ur ett affärsmässigt perspektiv. / Background: At the global level, a debate on sustainable development has emerged. Companies started to actively promote this trend, which enabled the development of voluntary sustainability reporting. Aim: The study aims to examine why listed real estate companies publish sustainability reports, what information is included in these reports and what incentives the companies have to issue sustainability reports. Furthermore, it aims to compare these incentives with those of companies in certain other industries. It also aims to determine the companies´ positions on the legislation concerning sustainability reports, coming into effect in 2017. Finally, it aims to establish whether the companies currently use voluntary reporting standards, particularly the GRI guidelines for sustainability reporting. Method: The thesis uses a qualitative method and is based on studies of each company's sustainability report for 2015 and a questionnaire sent to eleven real estate companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The questionnaire was answered by seven of the eleven companies and included questions concerning what incentives companies have to issue sustainability reports, as well as their attitude towards the future legislation. Results: The two incentives for establishing sustainability reports that were stated by most, six of the seven, of the respondents, were the demand from owners and the contribution to long-term profitability. These incentives were also reported regarding companies in the food industry, the telecommunications industry and the clothing industry. The real estate companies are distinguished from the other three industries due to the fact that four of the seven respondents named society and the environment as incentives. Ten of the eleven companies published sustainability reports that declared what actions the company had taken in order to build a sustainable society. All eleven companies published sustainability reports that declared what actions that had been taken in order to decrease the companies’ environmental effects. Nine of the eleven companies publish sustainability reports following the directions outlined in GRI guidelines. The companies use these guidelines, as they are the most recognized in the industry. Four of the eleven companies gave their views on the upcoming Swedish act regarding sustainability reports. Their view is that the act reflects the global discussions and that it shows that sustainability issues are important from a business perspective.

Listed property companies trading at a discount or premium to their Net Asset Value (NAV) is a widely recognized phenomenon. Previous research within this field has primarily applied OLS-regressions and is mainly focused on U.K. and U.S. markets. This study is the first to empirically assess discounts and premiums in Swedish-listed property companies. By applying a fixed effect model controlling for panel data, this study also expands previous work and contributes to more knowledge about company-specific effects. The study covers 14 Swedish-listed property companies between the years of 2008 to 2015. Two OLS regression models and one fixed effect model were applied on cross-sectional data. Overall, the results show that the size, reputation, portfolio concentration and debt to asset ratio of a firm are negatively correlated with discount to NAV. The overall market sentiment and stock volatility are positively correlated with discount to NAV. Moreover, the overall market sentiment in tandem with firm-specific factors is believed to significantly impact discounts and premiums. Board size, insider ownership, administration costs and cross-border investments were found to not have a significant impact on discounts and premiums. Last it was also found that discounts and premiums are not determined by within variations in the subject companies, rather it is determined by across variations in the firm-specific variables. / Noterade fastighetsbolag som handlas till rabatt eller premium av sitt substansvärde är ett känt fenomen. Tidigare studier har huvudsakligen fokuserat på data från Storbritannien och USA. De studier som gjorts har primärt varit regressionsmodeller av typen OLS. Den här studien är den första som kvantitativt undersöker substansrabatt och substanspremier i svenska fastighetsbolag. Vi applicerar också en regressionsmodell av typen fixed effect, där vi kontrollerar för paneldata. Därför kan denna studie ses som en utökning gentemot tidigare studier. Denna studie omfattas av 14 noterade fastighetsbolag. Datan som används sträcker sig mellan perioden 2008 till 2015. Generellt kan sägas att storlek, rykte, portföljfokus och skulder i förhållande till totala tillgångar hos ett företag är negativt korrelerade med substansrabatt. Vidare så visar resultaten tydligt på att aktuellt marknadsförhållande tillsammans med bolagsspecifika faktorer, spelar en stor roll för skillnaden mellan aktiekurs och substansvärde. Volatilititen i en aktie och det aktuella marknadsförhållandet är båda positivt korrelerade med substansrabatt. Styrelsens storlek, insiderägande, kostnad för administration och internationella investeringar har däremot inte någon statistiskt signifikant påverkan på rabatter och premier i svenska noterade fastighetsbolag. Slutligen kan sägas att nästan inga företagsspecifika effekter hittades. De faktorer vi konstaterar ha en påverkan på substansrabatter och substanspremier varierar över hela datasetet.