<p>Informationsteknologin har mer och mer satts på kartan för resurskrävande faktorer och däri dess affärssystem. En ständigt återkommande problematik är att förse användarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av våra syften med studien har därför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnå en hög informationskvalitet i sina affärssystem för att därefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan använda för att öka informationskvaliteten i affärssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen är det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet på</p><p>olika nivåer (informationsansvarig och användare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen säkerställa dess arbetssätt. Det här har gjort att vår problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnå informationskvalitet i sina affärssystem? För att svara på frågan har vi skapat oss en teoretisk referensram som består utav sex huvudrubriker; information, perspektiv på information, medvetenhet, informationshantering,</p><p>informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.</p><p>Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod. Vid insamlandet av</p><p>empiri har öppna individuella intervjuer använts. Studien har genomförts på tre företag där de utvalda respondenterna är informationsansvariga och användare av systemet. Alla intervjuer har genomförts på respektive respondents arbetsplats. Genom studien har vi påvisat hur de studerade företagen har arbetat med informationskvaliteten. Av det här har vi tagit fram 15 riktlinjer för hur företag kan arbeta för att öka informationskvaliteten i sina affärssystem. Utifrån de här 15 riktlinjerna har två oberoende informationsansvariga valt ut vardera fem riktlinjer varav tre var samma, visuell</p><p>presentation, förklaring av informationen och informationsstrategier.</p><p>Förslag till fortsatt forskning är att testa generaliserbarheten på riktlinjerna för att se om de går att implementera i ett flertal olika företag.</p><p>Nyckelord: Informationskvalitet, affärssystem, informationshantering, användare, informationsansvarig, informationskvalitetsdimensioner och riktlinjer.</p>

Informationsteknologin har mer och mer satts på kartan för resurskrävande faktorer och däri dess affärssystem. En ständigt återkommande problematik är att förse användarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av våra syften med studien har därför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnå en hög informationskvalitet i sina affärssystem för att därefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan använda för att öka informationskvaliteten i affärssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen är det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet på olika nivåer (informationsansvarig och användare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen säkerställa dess arbetssätt. Det här har gjort att vår problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnå informationskvalitet i sina affärssystem? För att svara på frågan har vi skapat oss en teoretisk referensram som består utav sex huvudrubriker; information, perspektiv på information, medvetenhet, informationshantering, informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet. Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod. Vid insamlandet av empiri har öppna individuella intervjuer använts. Studien har genomförts på tre företag där de utvalda respondenterna är informationsansvariga och användare av systemet. Alla intervjuer har genomförts på respektive respondents arbetsplats. Genom studien har vi påvisat hur de studerade företagen har arbetat med informationskvaliteten. Av det här har vi tagit fram 15 riktlinjer för hur företag kan arbeta för att öka informationskvaliteten i sina affärssystem. Utifrån de här 15 riktlinjerna har två oberoende informationsansvariga valt ut vardera fem riktlinjer varav tre var samma, visuell presentation, förklaring av informationen och informationsstrategier. Förslag till fortsatt forskning är att testa generaliserbarheten på riktlinjerna för att se om de går att implementera i ett flertal olika företag. Nyckelord: Informationskvalitet, affärssystem, informationshantering, användare, informationsansvarig, informationskvalitetsdimensioner och riktlinjer.

<p>This report is a study of information quality that has been carried out at Nils Hanssons Åkeri Ltd. The objective was to focus on the information flow at the firm. This was done by three case studies where two departments, the market department and the traffic management department, were studied. These departments were chosen because there is a natural flow of information between them that has not been evident for everybody involved before.</p><p>Today, the information flow has a difficulty to contribute to the value creation process. The case studies were analyzed by means of an information quality model where the flaws were made visible. A scale model was designed in order to visualise the balance between the material and the immaterial flow. The scale model visualized that the current focus is the material part. The importance of a well functioning information flow is not prioritized. This makes the scale unbalanced and it weighs over to the material side. In order to restore the balance, it is required that everyone concerned sees the information as a product and not as a by-product.</p><p>The case studies led to three improvement suggestions. The first is that NHAB should designate one person that is responsible for the whole information quality process. The next suggestion is to have annual meetings involving the two departments. The third suggestion is to have a central place were the departments can share information. It was also required to have a checklist that can increase the information quality.</p>

This report is a study of information quality that has been carried out at Nils Hanssons Åkeri Ltd. The objective was to focus on the information flow at the firm. This was done by three case studies where two departments, the market department and the traffic management department, were studied. These departments were chosen because there is a natural flow of information between them that has not been evident for everybody involved before. Today, the information flow has a difficulty to contribute to the value creation process. The case studies were analyzed by means of an information quality model where the flaws were made visible. A scale model was designed in order to visualise the balance between the material and the immaterial flow. The scale model visualized that the current focus is the material part. The importance of a well functioning information flow is not prioritized. This makes the scale unbalanced and it weighs over to the material side. In order to restore the balance, it is required that everyone concerned sees the information as a product and not as a by-product. The case studies led to three improvement suggestions. The first is that NHAB should designate one person that is responsible for the whole information quality process. The next suggestion is to have annual meetings involving the two departments. The third suggestion is to have a central place were the departments can share information. It was also required to have a checklist that can increase the information quality.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet – det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång – medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011. Vår proxy för informationskvalitet är högst tillämplig inom bankurvalet och högst aktuell för den rådande debatten kring redovisning till verkligt värde. Vi väljer att applicera kravet på att vissa finansiella instrument måste värderas till verkligt värde och upplysas som antingen nivå 1, 2 eller 3 (den s.k. ”värderingshierarkin”). Vi förutspår en lägre informationskvalitet längs med värderingshierarkins nivåer (nivå 1 -&gt; 2 -&gt; 3). I motsats till antagandet finner vi inga bevis för att informationskvalitet är en prissatt riskfaktor hos långivare, men studiens kan trots det, visa på intressanta iakttagelser. / This paper examines the cross-sectional variation of financial reporting quality on debt contracting. Accounting Scholars and Finance Theory suggests that low information quality - that is, the uncertainty regarding valuation parameters for an underlying asset – is reflected in the information asymmetry component among lenders, which affects the cost of debt in excess of standard risk factors. We exploit the prediction in a setting comprised by public commercial banks in Europe. By using a non-random sampling we specifically address the largest commercial banks during the sample period of 2009-2011. Our proxy for information quality is widely used within the bank sample and highly topical for the recent fair value debate. We use the mandatory process of valuing and classifying financial instruments as level 1, 2 and 3 (“Fair Value hierarchy”), we predict a lower information quality across the fair value designations (level 1 -&gt; 2 -&gt; 3). Opposite to our prediction, we provide no cross-sectional evidence consistent with information quality being a priced risk factor by lenders, albeit, we make interesting findings.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling. Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande. Ett bra beslutsstödsystem ställer krav på att informationsbehoven matchas utifrån användarna samt att informationen uppnår en hög informationskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats inom ämnet informatik är att undersöka hur informationsbehoven och informationskvaliteten påverkar valet av ett beslutsstödsystem ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsen är vinklad ur ett användarperspektiv. Val av fallverksamhet är Skövde Kommun som är en organisation inom den offentliga sektorn. Utifrån kvalitativa intervjuer med potentiella användare till ett beslutsstödsystem har en kartläggning av informationsbehov och krav till ett system frambringats. Den empiriska undersökningen har också bidragit till en kartläggning av behoven för att systemet ska uppnå en god informationskvalitet. Användarinvolveringen, vilken har innefattat en involvering av de framtida användarna av ett beslutsstödsystem i den empiriska undersökningen, har varit en betydelsefull del under fallstudien. Det framgår i undersökningen att respondenterna har behov och krav gällande hur de själva ska kunna hantera och behandla information utifrån egna intressen och anpassningar i systemet. Det framgår också att systemet ska vara användbart och matcha de krav som uttryckts för att uppnå en informationskvalitet. Jag kan identifiera att användarinvolvering och användbarheten är faktorer respondenterna lägger stor tonvikt på för en lyckad systemutveckling. Det framgår även i den empiriska undersökningen att respondenterna har ett behov av att kunna jämföra data utifrån olika perspektiv och ändmål inför beslutsfattande gällande E-tjänsteutveckling.

No description available.

<p>Absract: Information logistics is a question about moving information between different individuals or</p><p>systems to that place in time and space where a demand for the information arise. It is utilized</p><p>trough different sources of bearer that is distributed trough different channels in an optimal way.</p><p>How to make it without distorting the information in the interface between different participants?</p><p>This report is exactly about that.</p><p>The report has resulted in the Information Quality Model (IQM) and the Information Quality</p><p>Process (IQP).</p><p>IQM is a model for evaluation of information that explains which characteristics that affects the</p><p>efficiency of information. IQM is built on Aspects - Characteristics – Questions.</p><p>If we for example have right information and we can deliver to right place in right time but with a</p><p>poor layout the efficiency still can be low. This leads to that we can state that all the stated aspects</p><p>with its belonging characteristics must be paid attention to get a good quality in the in the</p><p>interfaces.</p><p>IQP Is a process showing how to handle and build up processes for collecting and processing</p><p>of information with a method that will secure the quality.</p><p>The method is built on an analyze phase where frames are created first for what should be collected</p><p>and how it should be done and an executing phase where information is filled in, in accordance</p><p>to to the rules that was set up in the analyze phase.</p><p>IQM and IQP form a solution that together illuminates the whole process of the information delivery</p><p>in a unique way.</p><p>The research method is mainly based on cases built on the authors empirical experiences.</p> / <p>Sammanfattning: Informationslogistik handlar om att flytta information mellan olika individer eller system till den</p><p>plats i tid och rum som informationsbehovet uppstår. Detta sker genom att man utnyttjar olika</p><p>former av bärare som distribueras via olika kanaler på ett optimalt sätt.</p><p>Hur gör man detta utan att information förvanskas i gränssnitten mellan olika aktörer?</p><p>Just detta handlar detta X-jobb om.</p><p>X-jobbet har resulterat i The Information Quality Model (IQM) och The Information Quality Process</p><p>(IQP).</p><p>IQM är en informationsvärderingsmodell som förklarar vilka egenskaper som påverkar verkningsgraden</p><p>hos information. IQM bygger på Aspekter – Egenskaper – Frågor.</p><p>Om exempelvis vi har rätt information och vi kan leverera till rätt plats i rätt tid men i en usel</p><p>layout så kan verkningsgraden bli låg. Detta leder till att vi kan konstatera att alla redovisade</p><p>aspekter med tillhörande egenskaper måste beaktas för att få en bra kvalitet i gränssnitten.</p><p>IQP är en process som visar hur man hanterar och bygger upp processer för insamling och</p><p>bearbetning av information med en kvalitetssäkrande metod.</p><p>Metoden bygger på en analysfas där man skapar ramar för vad som skall samlas in och hur det</p><p>skall ske samt en utförande fas där man fyller på med information uppställd enligt de regler</p><p>man satt i analysfasen.</p><p>IQM och IQP bildar tillsammans en helhet som belyser hela processen av informationsöverlämning</p><p>på ett unikt sätt.</p><p>Forskningsmetoden är i huvudsak case baserad och bygger på författarnas empiriska erfarenheter.</p>

Företag och organisationer producerar och samlar på sig mer data och information än någonsin. Data och information ligger till grund för många av de produkter och tjänster som skapas idag. Trots att det finns mycket forskning rörande hantering av data och information samt metoder och tekniker för att hantera kvaliteten av data och information så saknas det kvalitativa undersökningar av vad som är avgörande för att uppnå data- och informationskvalitet. Området som önskas belysas är data- och informationskvalitet i arbetet med en informationsprodukt. Syftet med denna studie är att undersöka vad respondenterna hos valt fallföretag anser bidra till data- och informationskvalitet i arbetet med en informationsprodukt. Valt fallföretag har lång erfarenhet av att inhämta och förädla data och information med målet att generera informationsprodukter som ger kvalitativ information, nya insikter och kunskap till sina kunder. Fyra respondenterna som alla representerar det operativa arbetet med att ta fram en informationsprodukt har intervjuats. Baserat på befintlig litteratur rörande definitionen av data- och informationskvalitet, informationsprodukter samt tidigare studier där framgångsfaktorer för data- och informationskvalitet har undersökts i liknande sammanhang, har en analysmodell tagits fram som stöd för denna fallstudie. Analys av empiriska data har i denna studie bland annat lett till slutsatsen att data- och informationskvalitet är föränderligt i arbetet med en informationsprodukt. I slutsatserna kan följande framgångsfaktorer redovisas som de framgångsfaktorerna som anses bidra till att uppnå data- och informationskvalitet i alla fyra aktiviteter i informationsprocessen; ”Strategiskt behov”, ”Förståelse för vikten av data- och informationskvalitet”, ”Värderingar”, ”Användarfokus”, ”Kommunikation”, ”kontroller av data- och informationskvalitet” samt ”Riskbedömning”. I slutsatserna presenteras även två nya framgångsfaktorer; ”Strategier för att anskaffa data och information” och ”Kulturell hänsyn”. Dessutom pekar slutsatserna av studien på att framgångsfaktorerna ”Policy och standarder” samt ”Säkerhet av data och information” kan upplevas som en bidragande men samtidigt som en hämmande faktorer för att uppnå högre data- och informationskvalitet i arbetet med att producera en informationsprodukt.

Absract: Information logistics is a question about moving information between different individuals or systems to that place in time and space where a demand for the information arise. It is utilized trough different sources of bearer that is distributed trough different channels in an optimal way. How to make it without distorting the information in the interface between different participants? This report is exactly about that. The report has resulted in the Information Quality Model (IQM) and the Information Quality Process (IQP). IQM is a model for evaluation of information that explains which characteristics that affects the efficiency of information. IQM is built on Aspects - Characteristics – Questions. If we for example have right information and we can deliver to right place in right time but with a poor layout the efficiency still can be low. This leads to that we can state that all the stated aspects with its belonging characteristics must be paid attention to get a good quality in the in the interfaces. IQP Is a process showing how to handle and build up processes for collecting and processing of information with a method that will secure the quality. The method is built on an analyze phase where frames are created first for what should be collected and how it should be done and an executing phase where information is filled in, in accordance to to the rules that was set up in the analyze phase. IQM and IQP form a solution that together illuminates the whole process of the information delivery in a unique way. The research method is mainly based on cases built on the authors empirical experiences. / Sammanfattning: Informationslogistik handlar om att flytta information mellan olika individer eller system till den plats i tid och rum som informationsbehovet uppstår. Detta sker genom att man utnyttjar olika former av bärare som distribueras via olika kanaler på ett optimalt sätt. Hur gör man detta utan att information förvanskas i gränssnitten mellan olika aktörer? Just detta handlar detta X-jobb om. X-jobbet har resulterat i The Information Quality Model (IQM) och The Information Quality Process (IQP). IQM är en informationsvärderingsmodell som förklarar vilka egenskaper som påverkar verkningsgraden hos information. IQM bygger på Aspekter – Egenskaper – Frågor. Om exempelvis vi har rätt information och vi kan leverera till rätt plats i rätt tid men i en usel layout så kan verkningsgraden bli låg. Detta leder till att vi kan konstatera att alla redovisade aspekter med tillhörande egenskaper måste beaktas för att få en bra kvalitet i gränssnitten. IQP är en process som visar hur man hanterar och bygger upp processer för insamling och bearbetning av information med en kvalitetssäkrande metod. Metoden bygger på en analysfas där man skapar ramar för vad som skall samlas in och hur det skall ske samt en utförande fas där man fyller på med information uppställd enligt de regler man satt i analysfasen. IQM och IQP bildar tillsammans en helhet som belyser hela processen av informationsöverlämning på ett unikt sätt. Forskningsmetoden är i huvudsak case baserad och bygger på författarnas empiriska erfarenheter.