Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination. Vidare syftar studien i att se om organisationerna översatt delkomponenter av dessa eller dess helhet. En bifråga inom studien är att undersöka beställarnas roll i spridningen via upphandlingarna och på vilket sätt den tvingande isomorfismen yttrar sig. Slutligen kommer de två fallens resultat att jämföras. Den teoretiska referensramen utgörs av teoribildning kring TQM, MBO, Översättningsteori och Tvingande isomorfism. Studien genomfördes via en kvalitativ flerfallsstudie bestående av semi-strukturerade intervjuer med två organisationer. Resultatet presenterar organisationernas mål, värderingar, arbetssätt, verktyg samt interna och externa krafters påverkan. De slutsatser som dragits visar på att organisationerna tillämpar TQM och MBO i kombination med reservation för att alla komponenter inom managementteknologierna inte adopterats och översatts. Den tvingande isomorfismen yttrar sig i krav på kvalitetsledningssystem och krav på miljöfordon. En skillnad som identifierats är präglingen från de två organisationernas respektive bransch där uppstartstiden skiljer. Likheter som urskilts är arbetssättet med både kvalitetsmål och resultatmål.

Syfte: Studien syftar till att beskriva och förstå varför svenska små och medelstora företag frivilligt väljer att arbeta med rapportering om hållbar utveckling.  Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innefattar tre huvudsakliga områden: Hållbar utveckling, Institutionell teori och Tvingande och möjliggörande formalisering. Hållbar utveckling utgör den här studiens huvudområde. Området delas vanligtvis upp i tre kategorier: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Rapportering av hållbar utveckling har i nutid blivit märkbart vanligare, även i svenska SMF där rapporteringen inte är tvingande enligt lagkravet i årsredovisningslagen. Vidare riktas fokus, i den här studien, mot tvingande isomorfism vad gäller lagar, regler, förordningar samt press från andra organisationer som ett möjligt motiv till att arbeta hållbart och hållbarhetsrapportera i företag. Ramverket om tvingande och möjliggörande formalisering har sitt huvudsakliga fokus i företagen och är en möjlig beskrivning av hur hållbarhetsarbetet och dess rapportering upplevs. Ramverkets fokus är även huruvida företagen upplevs känna sig tvingade att arbeta med hållbarhet och rapportering eller om det grundar sig i ett möjliggörande perspektiv, samt om det upplevs som en utvecklingsmöjlighet i företagen.  Metod: Studien präglas av en kvalitativ fallstudiemetod. Datainsamlingsmetod utgörs av intervjuundersökningar där utfallet sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetoden Gioia samt av vår egenkonstruerade analysmodell.  Slutsats: Resultatet av den här studien visar att SMF frivilligt rapporterar offentligt om hållbar utveckling till följd av deras engagemang. Ytterligare möjliga anledningar som studien påvisat är till följd av tvingande isomorfism samt företagens upplevda utvecklingsmöjlighet inom rapportering om hållbar utveckling.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol. Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG. I och med implementeringen av det nya direktivet införs nu i svensk upphandlingsrätt en ogiltighetssanktion, vilken innebär att domstol får behörighet att upphäva ett ingånget offentligt kontrakt. För att inte alltför problematiska och oproportionerliga konsekvenser skall uppstå till följd av ogiltighetsförklaringen lämnar direktivet dock ett visst utrymme för flexibilitet i tillämpningen av ogiltighetssanktionen: att hänvisa till att tvingande hänsyn till allmänintresset kräver att kontraktets verkan upprätthålls. Begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset har sitt ursprung i gemenskapsrätten och utgör möjligt undantag från den gemenskapsrättsliga principen om fri rörlighet. Det handlar om de så kallade gemenskapsrättsliga rättfärdigandegrunderna, vilka återfinns dels i EG-fördragets artikel 30, dels i gemenskapsrättslig praxis. Avseende tillämpningen av den upphandlingsrättsliga undantagsgrunden hänvisar regeringen i ”Ds 2009:30” till dessa rättfärdigandegrunder. Uppsatsen visar att en dylik hänvisning inte fullt ut besvarar frågan hur undantagsgrunden skall tillämpas på upphandlingsområdet.

Bakgrund: Oplanerade VD-byten har kommit att bli ett allt mer omdiskuterat ämne under de senaste åren. Det sägs att VD-karusellen snurrar i en snabbare takt och att omsättningshastigheten av VD:ar ökat under de senaste åren. Men vilka anledningar påverkar ett oplanerat VD-byte och är det oplanerade VD-byten som driver upp den generella omsättningshastigheten av VD:ar i Sverige? Syfte: Att förklara om och i så fall varför oplanerade VD-byten sker samt undersöka vilken effekt oplanerade VD-byten har på omsättningshastigheten av VD:ar. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv forskningsansats och har sin teoretiska utgångspunkt i agentteorin för att förklara den förstärkta kontrollsituation som uppstår hos ägare och styrelse när VD inte presterar mot förväntningar eller kommer i konflikt med styrelsen. Hypoteser har utformats och testats i en kvantitativ undersökning med data för åren 2000, 2005, 2010 och 2015. Slutsatser: Resultatet av denna studie kan inte förutsäga vilka anledningar som påverkar ett oplanerat VD-byte i Sverige. Det studien däremot kan visa är att oplanerade VD-byten står för en högre andel av den generella omsättningshastigheten av VD:ar än vad de gjort tidigare. Det innebär att oplanerade VD-byten har ökat men att det inte finns någon förklaring till varför. / Background: Forced CEO turnovers have become an increasingly discussed topic in recent years. It is discussed that the CEO carousel is spinning at a faster pace than before and that the CEO turnover rate has increased in recent years. But what causes a forced CEO turnover, what reasons are behind these and are these forced CEO turnovers affecting the overall turnover rate of Swedish CEOs? Purpose: To explain if and why forced CEO turnovers take place and as well study the effect that forced CEO turnovers has on the overall turnover rate of CEOs. Method: This paper assumes a deductible research approach and has its theoretical foundation in the agency theory to explain the control situation that arises from owners and board of directors when the CEO does not perform against expectation or if a conflict arises with the board. Hypotheses have been designed and tested in a quantitative study with data for 2000, 2005, 2010 and 2015. Conclusions: The results of this study cannot predict what reasons affecting forced CEO turnover in Sweden. However, the study can show that forced CEO turnovers represent a higher part of the overall turnover rate of CEOs than they did before. This means that forced CEO turnovers have increased but that there is no explanation as to why.

Samhället står inför stora klimatanpassningar på grund av den globala uppvärmningen som medför förödande konsekvenser för människa och miljö. En viktig medverkare i arbetet för klimatanpassningen är bank- och försäkringsaktörer som med hjälp av den erfarenhet de besitter kan bidra till samhällets klimatanpassning. Men för att företagen ska lyckas uppnå ett effektivt hållbarhetsarbete behöver en hållbarhetsstrategi formuleras, den strategin kan integreras och kommuniceras i verksamheten genom att styra medarbetarna mot de uppsatta målen via ett styrsystem mot hållbarhet, sustainability control system (SCS). Men forskning menar att de krävs ett aktivt deltagande från medarbetare för att skapa långsiktiga hållbarhetsstrategier i verksamheten, styrsystemet bör även vara utformat så medarbetares kunskap, engagemang och erfarenhet får komma till uttryck i systemutvecklingen. Det blev således intressant att utforma studiens syfte för att identifiera hur medarbetarnas kunskap, engagemang och erfarenhet används hos en bank- och försäkringsaktörs utvecklingsprocess mot hållbarhet samt förstå vilken betydelse egenskaperna har i processen. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie antagits, det empiriska materialet har insamlats genom dokumentstudie, observationer samt intervjuer där den teoretiska referensramen låg till grund för en semistrukturerad intervjuguide. Vidare används en analysmodell för analysering av det empiriska materialet och besvara syfte och forskningsfrågor. Resultatet visar att kunskap är en grundläggande faktor för att uppnå en effektiv utvecklingsprocess mot SCS. Det finns kunskap och engagemang inom företaget som inte tas tillvara i hållbarhetsarbetet. Däremot finns en kultur som främjar diskussion, om den även styrs mot hållbarhetsarbetet möjliggör det för en utveckling av SCS i företaget där medarbetarna involveras.

The subject of this Master’s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library’s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio’s and Powell’s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied. In conclusion, the library is adapting through an institutional process of homogenization which takes place in the field where similar organizations exist. The analysis shows that the coercive factors in the form of laws and expectations in society impact the process of change, by demands for increased electronic interactivity in the context of the economic policy developments, which simultaneously leads to a more market oriented approach. Also factors related to the organization affect the library which as an institution, imitates more powerful organizations, but also trends in the field. An important hypothesis put forward is that institutional change takes place only on a symbolic level. Finally, the norms of the librarian profession indirectly act as a motivator for the implementation of the homepage, even though that results in an increase in demand management that is incompatible with public library values. In fact, the librarian profession is itself under the influence of pressure of both the society and the organization’s propensity to imitate successful organizations and other trends in the environment.

<p>Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student’s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student’s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership. This situation occurs because the unions go from a forcing membership to a voluntary one. The members will in the future decide for them selves if they want to join a union and take part of what they are offering or not.</p><p>For this assignment we have been given by Umeå Student union to investigate the member’s perception and attitude towards the union, this due to the situation the abolishment of the union fee will create. The Umeå Student union is worried how they best would make use of their marketing resources in order to keep a sufficient members number.</p><p>The central question for this study is: How will Umeå Student union in the situation of an abolishment of the union fee market them selves in order to secure the unions business at Umeå University?</p><p>The purpose of this study is to create a foundation to a marketing plan which is sustainable for Umeå Student union when the union fee is abolished. We will in order to create this foundation study which factors that are crucial for the students at Umeå University when deciding if to join the union or not. We will also evaluate the promotion marketing Umeå Student union uses today and give recommendations how they could use these more efficient.</p><p>In the work of collecting empirical data we have interviews Umeå Student union elected representatives and members in the underlying sections. The interviews are teamed under the headings; communication, promotion, strength/weaknesses/competition and thoughts around the union fee. The union board have also given us seven words of value that they want the students to connect with Umeå Studet union. These words are the foundation we base our suggestions for the marketing plan. The interviews gave us an insight in the factors the student thought of most important in joining Umeå Student union. Some examples of these factors are; to clearly show what the student union has accomplished during their mandate period, increase the integration between the members and the union as well as making the promotion more students friendly. Therefore the core of the marketing plan is support-activities which are intended to increase the interest of new and old members as well as putting Umeå Student union’s core business in focus.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begränsar den fria rörligheten på spelmarknaden är förenlig med EG rätt samt om det kan misstänkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen än de som åberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen är förenlig med EG-rätten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling på marknaden och rättspraxis kan tala för att en ändring i lagstiftningen är behövd.</p><p>Uppsatsen visar på flera faktorer som pekar på att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte är förenlig med EG-rätten. Den stora ekonomiska hänsynen kan verka avgörande och får inte vara ett huvudskäl till en inskränkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omständigheterna på spelmarknaden i Sverige för att de begränsningar som gjorts inte längre är lämpliga för att uppnå det ursprungliga syftet med inskränkningarna. Bland annat bedrivs en hård marknadsföring och introduktion av nya spelformer av Svenska Spel som rimligtvis uppmuntrar till mer spel, när motivet till en begränsning i den fria rörligheten var att begränsa spelandet. Även en statlig utredning från 2006 talar för att lagstiftningen inte är förenlig med EG-rätten och att en ändring behövs göras, exempelvis föreslås ett Licenssystem som både kan skydda spelarnas intressen men samtidigt öppna upp för fler aktörer på marknaden.</p>

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begränsar den fria rörligheten på spelmarknaden är förenlig med EG rätt samt om det kan misstänkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen än de som åberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen är förenlig med EG-rätten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling på marknaden och rättspraxis kan tala för att en ändring i lagstiftningen är behövd. Uppsatsen visar på flera faktorer som pekar på att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte är förenlig med EG-rätten. Den stora ekonomiska hänsynen kan verka avgörande och får inte vara ett huvudskäl till en inskränkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omständigheterna på spelmarknaden i Sverige för att de begränsningar som gjorts inte längre är lämpliga för att uppnå det ursprungliga syftet med inskränkningarna. Bland annat bedrivs en hård marknadsföring och introduktion av nya spelformer av Svenska Spel som rimligtvis uppmuntrar till mer spel, när motivet till en begränsning i den fria rörligheten var att begränsa spelandet. Även en statlig utredning från 2006 talar för att lagstiftningen inte är förenlig med EG-rätten och att en ändring behövs göras, exempelvis föreslås ett Licenssystem som både kan skydda spelarnas intressen men samtidigt öppna upp för fler aktörer på marknaden.