The subject of this Master’s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library’s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio’s and Powell’s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied. In conclusion, the library is adapting through an institutional process of homogenization which takes place in the field where similar organizations exist. The analysis shows that the coercive factors in the form of laws and expectations in society impact the process of change, by demands for increased electronic interactivity in the context of the economic policy developments, which simultaneously leads to a more market oriented approach. Also factors related to the organization affect the library which as an institution, imitates more powerful organizations, but also trends in the field. An important hypothesis put forward is that institutional change takes place only on a symbolic level. Finally, the norms of the librarian profession indirectly act as a motivator for the implementation of the homepage, even though that results in an increase in demand management that is incompatible with public library values. In fact, the librarian profession is itself under the influence of pressure of both the society and the organization’s propensity to imitate successful organizations and other trends in the environment.

Bakgrund och problem: Bolagisering är ett växande fenomen inom svenska kommuner där övergången till ett kommunalt bolag innebär en rad förändringar inom verksamheten såsom tillämpning av aktiebolagslagen och en förändrad styrkedja. Motiven bakom bolagisering omfattas av att öka effektiviteten i verksamheten samtidigt som kostnadsreduceringar kan uppnås. Däremot presenteras även en rad risker som reformeringen kan medföra såsom en minskad insyn i det kommunala bolaget till följd av en separation av kontroll och ägande samt att bolaget driftar från kommunen. Till följd av den kritik som riktats mot bolagisering så kan lämpligheten ifrågasättas i specifika kontexter samt vilka faktorer som påverkat beslutet att genomföra reformeringen.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar ett bolagiseringsbeslut i en vård- och omsorgsförvaltning samt om beslutet fastställts till följd av att andra kommuner tidigare genomfört en bolagisering.Metod:Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Metod: Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. / Background and problem: Corporatization is a growing phenomenon in Swedish municipalities where the transition to a municipal company implicates a number of changes such as application of aktiebolagslagen and a changed control chain. The motives behind corporatization are to increase efficiency while enabling cost reduction. On the other hand, corporatization is also associated with risks such as a reduced insight in the municipal company due to separation of ownership and control and that the municipal company is being separated from the municipality. As a result of the criticism of corporatization, the adequacy has been questioned in specific industries as well as the factors that influence the decision to realize the reform.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the factors that influence a decision to corporatize a health- and social care administration and also if the decision was made as a result of other municipalities realizing the reform earlier. Method:  This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review. Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.  Method: This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review.  Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.

A qualitative study that investigates the experience of employee appraisal interview through interviews with eight employees at a medium-sized company in Sweden. The study aims to deepen the understanding of employee appraisal interviews based on two central research questions. ● What significance does employee appraisal interview have for the employee in the organization? ● How do employees perceive that their relationship with their managers affects their employee appraisal? The results of the study show that employees do not perceive performance appraisal interviews as rewarding from an efficiency or organizational perspective. However, the interviews are described as important in terms of fostering good relationships between employees and managers. The study is based on theoretical frameworks such as new institutional theory, which incorporates concepts like isomorphism and legitimacy to understand employee appraisal interviews as a process and their purpose. Additionally, Goffman's dramaturgical perspective is highlighted to explain roles and their interactions, aiming to understand the relationships between employees and managers. In summary, the study indicates that employees do not perceive employee appraisal interviews as an effective process. Instead, the study reveals that employees view their relationship with their manageras a central motivational factor, but this relationship is primarily formed and maintained through everyday interactions rather than annual employee appraisal interviews.

This study aims to explore the perspectives of the metropolitan regions’ social and/respective labor market administrations within organizational theoretical issues throughout a Scandinavian institutional analysis.  The study has been conducted with a triangulation method, which combines both qualitative and quantitative methods to increase the study's validity. Semi-structured interviews have been conducted with three administrative directors and three department heads from the regions Stockholm, Gothenburg, and Malmö. In addition, a questionnaire has been distributed to 60 respondents working within the social and/respective labor market administrations in the regions of Stockholm, Gothenburg, and Malmö to obtain a broader understanding of the organizational theoretical thoughts circulating within the administration. Of these respondents, 23 responded to the questionnaire. The study is based on a theoretical framework grounded in Scandinavian institutional theory. By analyzing the study´s empiricism through a discourse analysis and Scandinavian institutional theory, this research contributes to a broader understanding of organizational theoretical issues in a Swedish context within the social and/respective labor market administration.  The results of the study through the triangulation show that Stockholm’s and Gothenburg’s social respective labor market administrations have preserved stronger isomorphic traits compared to Malmö’s social and labor market administration, which has stronger traits of Scandinavian institutional theory. The tendencies from Scandinavian institutional theory in Malmö’s social and labor market administration point to the centralized reform that has been made there, which has meant that by merging the social and labor market administration, they have become such a large administration that the rigid way of governing (which to some extent led to decoupling, but also the spread of ideas and organizational change) has taken over too much, which has led the pendulum to swing back to a more trust-based governance as compensation for its size.  The differences between the regions suggest that they have different organizational structures, which affect their way of organizing and thus their scope of action. The study contributes to an increased understanding of how organizational theoretical issues are reflected within the social and/respective labor market administrations in the metropolitan regions of Sweden. / Denna studie syftar till att utforska storstadsregionernas social och/respektivearbetsmarknadsförvaltningars perspektiv på organisationsteoretiska frågor ur en skandinaviskinstitutionell analys. Studien har genomförts med en trianguleringsmetod, som kombinerar både kvalitativa ochkvantitativa metoder för att höja studiens validitet. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med tre förvaltningsdirektörer och tre avdelningschefer från regionernaStockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har en enkät distribuerats till 60 respondentersom arbetar inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i regionernaStockholm, Göteborg och Malmö för att erhålla en bredare förståelse för deorganisationsteoretiska tankarna som cirkulerar inom förvaltningen. Av dessa respondentersvarade 23 på enkäten. Studien baseras på ett teoretiskt ramverk som är grundat i skandinavisk institutionell teori.Genom att analysera studiens empiri genom en diskursanalys och skandinavisk institutionellteori, bidrar denna forskning till en bredare förståelse för organisationsteoretiska frågor i ensvensk kontext inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningen. Studiens resultat genom trianguleringen påvisar att Stockholms och Göteborgs socialrespektive arbetsmarknadsförvaltningar bevarat starkare isoforma drag till skillnad frånMalmös social- och arbetsmarknadsförvaltning som har starkare drag av skandinaviskinstitutionell teori. Tendenserna från skandinavisk institutionell teori i Malmös social- ocharbetsmarknadsförvaltning pekar på den centraliserade reform som gjorts där som inneburitatt genom att social och arbetsmarknadsförvaltningen slagits samman har de blivit en så passstor förvaltning att det rigida sättet att styra (som till viss mån lett till löskopplingar, men ävenidéspridning och organisationsförändring) tagit över för mycket vilket lett pendeln att svängatillbaka till en mer tillitsbaserad styrning som kompensation för dess storlek. Skillnaderna mellan regionerna talar för att de har olika organisationsstrukturer, vilketpåverkar deras sätt att organisera sig och därmed deras handlingsutrymme. Studien bidrar tillen ökad förståelse för hur organisationsteoretiska frågor återspeglas inom socialoch/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i storstadsregionerna i Sverige.

Den ständigt ökande internationaliseringen leder till framkomsten av allt fler multinationella företag med verksamheter inom flera länder. En konsekvens av den ökade globaliseringen är att den internationella skatteflykten allt jämt ökat, då internationella koncerner väljer att flytta delar av vinsten till länder med mer förmånliga skattesatser. Ett sätt för de multinationella företagen att minimera den världsomfattande skatten är genom internprissättning. Internprissättning är det pris som koncernen sätter på sina interna transaktioner mellan koncernbolagen. Som en reaktion på den ökade skatteflykten utformade Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) riktlinjer för att vägleda regleringen av internprissättning. Syftet med riktlinjerna är att främja en harmonisering bland medlemsländerna för att minska antal konflikter mellan nationella lagstiftningar ur ett internationellt perspektiv och för att minska uppkomsten av dubbelbeskattning. Den grundprincip riktlinjerna utgår ifrån kallas för armlängdsprincipen. Armlängdsprincipen innebär att det koncerninterna priset ska motsvara det pris två oberoende företag hade fått betala för motsvarande transaktion. För att uppnå en ökad transparens och likformighet, anför även OECD:s riktlinjer hur de interna transaktionerna ska dokumenteras. Ett sätt att dokumentera transaktionerna på är genom att upprätta en land-för-land-rapport, vars syfte är att tillhandahålla skattemyndigheter viktig information och underlag för bedömning av koncerners prissättningar. Syftet med studien är att jämföra reglerna kring internprissättning i Sverige, Japan och Ryssland. I studien jämför vi skattelagstiftningarna för att undersöka vilka skillnader det finns inom de tre länderna med hänseende till internprissättning. Studien syftar även till att utreda om och i så fall varför ländernas skattelagstiftningar skiljer sig åt. För att uppfylla studiens syfte genomförde vi en komparativ analys, med ett kvalitativt förhållningssätt, där vi jämförde och analyserade studiens empiriska material. Det empiriska materialet består av ländernas nationella skattelagstiftning gällande internprissättning. I studiens analytiska skeende belyste vi de olikheter men även likheter vi kunde se vid jämförelsen. Dessa likheter och olikheter kopplade vi till den teoretiska referensram som vi i studien tagit fram för att på ett kvalitativt sätt kunna ge en förståelse för varför det finns skillnader, men även likheter, mellan de tre länderna. Slutsatsen som kan dras från studien är att det råder en frivillig harmonisering kring regleringen av internprissättning utifrån OECD:s riktlinjer inom de tre studerade länderna då vi funnit ytterst få skillnader mellan skattelagstiftningarna. Detta trots att OECD:s riktlinjer inte är tvingande på något sätt och trots att Ryssland inte är ett medlemsland i OECD, något som däremot både Sverige och Japan är. De skillnader som vi har kunnat se i den komparativa analysen har vi kunnat förklara genom att se till Hofstedes kulturella dimensioner och ländernas index inom respektive dimension. Skillnaderna har även kunnat förklaras genom att kopplas till ländernas kontinentala samt kommunistiska tradition. De likheter vi sett har vi däremot gett förståelse för genom att studera dem ur ett mimetiskt perspektiv av isomorfa processer, exempelvis utifrån Rysslands tillämpning av OECD:s riktlinjer. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för OECD:s harmoniseringsarbete gällande internprissättning, samt en förståelse för hur regleringen ser ut inom de tre länderna och vilka skillnader det finns mellan dem. / The ever increasing internationalization leads to the emergence of increasingly multinational companies with operations in several countries. One consequence of the increased globalization is that international tax evasion has increased ever since international groups choose to move parts of profits to countries with more favorable tax rates. One way for the multinational companies to minimize the worldwide tax is through transfer pricing. Transfer pricing is the price which multinational companies uses for its internal transactions between its subsidiaries. As a response to the increased tax evasion, the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) designed guidelines to guide the regulation of transfer pricing. The aim of the guidelines is to promote harmonization among member states in order to reduce the number of conflicts between national laws from an international perspective and to reduce the occurrence of double taxation. The basic principle of the guidelines is called the arm's length principle. The arm's length principle states that the intra-group price should correspond to the price that two independent companies has to pay for the corresponding transaction. In order to achieve increased transparency and uniformity, the OECD guidelines also cite how internal transactions are to be documented. One way of documenting the transactions is by establishing a country-by-country report, whose purpose is to provide tax authorities with important information and basis for assessing transfer prices. The aim of the study is to compare the rules for transfer pricing in Sweden, Japan, and Russia. In the study, we compare tax laws to investigate the differences between the three countries in terms of transfer pricing. The study also aims at investigating why the tax laws of the countries differ. In order to fulfill the purpose of the study we conducted a comparative analysis, with a qualitative approach, where we compared and analyzed the empirical material of the study. The empirical material consists of the countries' national tax laws concerning transfer pricing. In the analytical stages of the study we highlighted the differences, but also the similarities, we could see in comparison. These similarities and differences were linked to the theoretical framework that we developed in the study to qualitatively provide an understanding of why there are differences, but also similarities, between the three countries. The conclusion that can be derived from the study is that there is a non-compulsory harmonization regarding the regulation of transfer pricing based on OECD's guidelines in the three studied countries where we found very few differences between the tax laws. This despite the fact that the OECD's Guidelines are not compelling in any way. Also so, even though Russia is not a member state in the OECD, which, on the other hand, both Sweden and Japan is. We have been able to explain the differences we have seen in the comparative analysis by looking at Hofstede’s cultural dimensions and the countries' cultural dimension indices. The differences have also been explained by the continental and communistic tradition of the countries. However, the similarities we have seen have been understood by studying them from a mimetic perspective of isomorphic processes, for example Russia's application of the OECD guidelines. The study contributes to a deeper understanding of OECD's work towards harmonization of transfer pricing, as well as a sense of how the three countries regulate transfer pricing and what differences there are between them.

Försvarsmakten har genomfört en HR-transformation enligt en modell som har fått stor spridning i såväl Sverige, som internationellt. Det finns likheter i hur andra organisationer har hanterat motsvarande förändringar, och det väcker frågor kring beslutsfattande i en organisatorisk kontext. Studien syftar till att få förståelse för beslutsprocessen inför Försvarsmaktens projekt HR-T, vilket gjorts genom att undersöka vilka faktorer som har påverkat processen och därmed det slutliga valet av alternativ.  Studien är en kvalitativ dokument- och intervjustudie, där såväl interna som officiella projektdokument analyserats tillsammans med data från intervjuer av personer knutna till projektet. Våra slutsatser är att beslutsprocessen påverkats av faktorer och ett handlande enligt institutionell teori, en homogenisering orsakad av extern jämförelse samt nyttjandet av konsulter. / The Swedish Armed Forces have completed an HR transformation in accordance with a model that has spread worldwide as well as in Sweden. There are similarities regarding how organizations have handled these changes which also raise questions on organizational decision-making. The purpose of this study is to gain an understanding of the decision-making process leading up to project HR transformation of the Swedish Armed Forces. This has been accomplished by researching factors that have affected the process and thereby the final choice of alternative. This study is a document- and interview-based qualitative study where data from both published and unpublished documents combined with data collected from interviews with respondents affiliated with the project, have been analyzed. Our conclusions are that the decision-making process has been affected by factors and actions in accordance with institutional theory, which is a conforming due to external comparison and the use of external consultants.

Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.