Bakgrund: Färre kvinnor än män, inom finansbranschen, söker sig till fondförvaltning och yrket är således överrepresenterat av män. Studier visar på att det föreligger en skillnad i risktagande och förvaltarstil mellan kvinnor och män på professionell nivå. Vidare antyder dock empirisk forskning att skillnaderna minskar i takt med erfarenhet och att det således även föreligger en skillnad i risktagande mellan kvinnor inom fondförvaltning och kvinnor i allmänhet. Generellt sett är kvinnor i allmänhet mer riskaversiva än män. Detta tyder på att kvinnor inom fondförvaltning är en utmärkande grupp, vilket motiverar ytterligare undersökning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga fondförvaltares erfarenheter kring och syn på skillnader och orsaker till skillnader mellan kvinnors och mäns risktagande på både generell och professionell nivå. Vidare ämnar studien att analysera och jämföra den eget insamlade empirin gentemot den empiriska forskningslitteraturen om kvinnligt och manligt risktagande och förvaltarstil i syfte att kunna föreslå nya hypoteser kring vad som styr kvinnligt professionellt risktagande. Genomförande: Studien utfördes genom ett kvalitativt metodval, i form av personliga intervjuer. Sammanlagt hölls 8 intervjuer med kvinnliga fondförvaltare. Urvalet skedde utifrån en egen kartläggning av kvinnliga fondförvaltare, med säte i Sverige, med sammanställd information om deras förvaltade fonder. Slutsats: Sammanfattningsvis har studien genererat ett antal hypoteser. En första hypotes är att vana och erfarenhet påverkar risktagande och beslutsprocessen då användandet av system 1 ökar. En andra hypotes är att forskning ger en felaktig bild av verkligheten då denna inte tar hänsyn till snedfördelningen i branschen eller förvaltarens mandat. På generell nivå genererades en hypotes att skillnader i risktagande och omsättning inte beror på genus utan snarare grundas i intresse. / Background: Fewer women than men, within finance, work as a fund manager and the profession is therefore overrepresented by men. Studies show the existence of differences in risk and management style between women and men on a professional level. However indicates empirical studies that these differences reduce when the professional experience grows and that there also is a difference in risk-taking between women in fund management and women in general. Generally are women more risk aversive than men. This indicates that women in fund management are a distinctive group, which motivates further studying. Aim: The aim with this thesis is to inquire female fund managers’ experiences in the difference between women and men concerning risk-taking and management style, on a general and professional level, and the difference between professional women and women in general. Furthermore, the study aims to analyze and compare the result with the empirical research. Completion: The study was conducted by a qualitative method, through personal interviews. A total of eight interviews were held with female fund managers. The selection was based on a survey of female fund managers, geographically located in Sweden. Conclusion: In conclusion, the study has generated three hypotheses. Firstly, practice and experiences affects risk-taking and decision-making process since the use of system 1 increases. Secondly, previous research provides an inaccurate picture of the reality since this does not account for the disparity in the industry or the trustee's mandate. On a general level, a hypothesis was generated that the difference in risk-taking and turnover does not arise because of gender.

Den här uppsatsen analyserar användandet av hybris som tema och motiv i tre olika skräckberättelser, Mary Shelleys Frankenstein (1818) och H.P. Lovecrafts två noveller ”The Other Gods” (1933) respektive ”From Beyond” (1934). De tre berättelserna använder alla hybris som tema och berättartekniskt verktyg för att på liknande vis gestalta karaktärer och skräck på ett sätt som blir mer specifikt för skräck som genre. Sett utifrån en klassisk syn på begreppet man kan finna i bland annat myten om Ikaros och Noël Carrolls mer moderna begrepp under namnet ”overreacher plot” som här kan länkas till hybris-begreppet, tillsammans med andra källor, lyfter uppsatsen exempel på hur hybris är en återkommande och viktig faktor för skräcken i berättelserna. Detta trots att ett sekel skiljer Shelleys och Lovecrafts verk åt.

Bakgrund: Informationssäkerhet är någonting som företag inom alla branscher bör ägna sig åt eftersom samtliga organisationer är utsatta för informationsrisker. Avsikten med informationssäkerhet är att skydda information så att den finns tillgänglig vid behov, är tillförlitlig och för att säkerställa att endast behöriga har åtkomst (Informationssäkerhet, 2015). Bristande informationshantering kan exempelvis resultera i dataförluster och läckt kunddata vilket i sin tur kan leda till försämrat kundförtroende och stora intäktsförluster. Företags utsatthet för informationsrisker påverkas både av interna och externa faktorer. Utbrottet av Covid-19 är ett exempel på en extern faktor (Humla, 2020). Enligt en rapport är svensk tillverkningsindustris hantering av informationsrisker kraftigt eftersatt i förhållande till övriga sektorers hantering av informationsrisker (Radar Ecosystems Specialists, 2017). Syfte: Denna uppsats undersöker hur ett företag inom svensk tillverkningsindustri arbetar med informationssäkerhet (eng. information security risk management, ISRM). Vidare applicerar vi en teoretisk lins i form av prospektteorin för att förklara informationssäkerhetsarbetet. Vi undersöker även om beslutfattare inom IT-säkerhet uppvisar tendens till övermod och huruvida detta kan påverka företagets arbete med informationssäkerhet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med beslutfattare och utvecklare som arbetar medinformationssäkerhet. Fallföretaget är ett anonymiserat svenskt tillverkningsföretag som tillhandahåller produkter och tjänster inom säkerhetsbranschen. Resultat: Enligt vår studie utgår beslutfattare från tidigare erfarenheter av informationssäkerhet när hanteringsstrategier utformas. Det framkommer även att beslutfattarens resonemang och riskhantering förändras i takt med personens erfarenhet. Vi kan även konstatera att beslutfattarens agerande kan förklaras utifrån prospektteorin och att hanteringen påverkas av kognitiva aspekter såsom övermod. / Background: Every organization needs to manage its information security risks (ISRM) as all industries are exposed to information risks. The purpose of ISRM is to protect information so that it is accessible when needed, reliable and to ensure only authorized access (Informationssäkerhet, 2015). Lack of ISRM may result in data loss or personal data leaks, which in turn may lead to a decrease of consumer confidence and reduced revenue streams. Enterprises exposure to information risks are affected by both internal and external factors. The outbreak of Covid-19 is an example of an external factor (Humla, 2020). According to a report, the Swedish manufacturing industry's management of information risks is severely neglected in relation to other sectors ́ handling of information risks (Radar Ecosystems Specialists, 2017). Purpose: This thesis explores how a Swedish manufacturing company manages its information security risks. This is explored by applying a theoretical framework of Prospect Theory to explain decision makers ́ reasoning behind its current ISRM practices. We are also exploring whether decision makers within IT-security have a tendency towards Overconfidence bias and whether it may affect the company's ISRM. Method: The thesis is a qualitative case study and the empirical data has been obtained through semi structured interviews with decision-makers and developers working with information security. The case company is an anonymous Swedish manufacturing company that provides products and services in the security industry. Results: According to our thesis, decision makers rely on previous information security experiences when designing management strategies. It also appears that the decision maker's reasoning and risk management change as the person's experience. We can also note that the decision maker's behavior can be explained on the basis of Prospect Theory and that the ISRM is influenced by cognitive aspects such as overconfidence.

Bakgrund: De yngre generationerna, individer födda efter år 1990, står inför stora utmaningar och riskerar att erhålla sämre pensioner än dagens pensionärer, vilket ställer höga krav på att inkludera ett privat pensionssparande. Trots att det privata pensionssparandet i dagsläget är mer aktuellt än någonsin är det fortfarande ovanligt förekommande bland de yngre generationerna. Att individen kringgår ett aktivt beslutsfattande gällande sin pensionssituation innebär att agerandet avviker från den rationella teorin och livscykelhypotesen. För att komma närmare verkligheten och göra de underliggande resonemangen mer beteendemässigt realistiska bör teorin anpassas efter praktiken och större hänsyn tas till beteendepsykologiska bias.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för de yngre generationernas inställning till och agerande för deras privata pensionssparande med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiska biasen kort- och långsiktigt fokus, självdisciplin, övermod och social interaktion.  Metod: För att säkerställa att studiens insamlade empiri kunde uppfylla studiens syfte med stöd av den teoretiska referensramen genomfördes åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med individer från de yngre generationerna. Under djupintervjuerna med respondenterna uppmanades de att reflektera över sin upplevda verklighet för att på så sätt möjliggöra ett sammanförande av teori och praktik och därmed göra förståelsen för pensionssparbeslut mer verklighetsförankrad.  Slutsats: Den goda inställningen och den därmed uppkomna sparviljan bland respondenterna återspeglas inte i ett gynnsamt agerande då ingen av de tillfrågade i denna studie ännu har inkluderat ett sparande specifikt till den privata pensionen. Det kan konstateras att de faller offer för beteendepsykologiska fallgropar. Studien påvisar att lusten av att leva här och nu i kombination med att det kortsiktiga tänket är mycket starkare än det långsiktiga, motarbetar ett pensionssparande. För vissa är detta en konsekvens av deras självupplevda bristande självdisciplin och för andra är det en influens av övermod som motarbetar. Vad gäller social interaktion ger respondenterna tecken på att den både kan anses vara främjande eller motarbetande beroende på förmedlarens framställning och egna agerande. / Background: The younger generations, individuals born after 1990, face major challenges and risk receiving worse pensions than today's pensioners, which places high demands on including private pension savings. Even though private pension savings are currently more relevant than ever, it is still uncommon among the younger generations. The fact that the individual circumvents active decision- making regarding their pension situation means that the action deviates from the rational theory and life cycle hypothesis. In order to get closer to reality and make the underlying reasoning more behaviorally realistic, the theory should be adapted to practice, and greater consideration must be given to behavioral psychological bias.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of the younger generations' attitudes and actions regarding their private pension savings based on an analysis of the behavioral psychological bias of short- and long-term focus, self-control, overconfidence, and social interaction.  Method: To ensure that the empirical data collected by the study could fulfill the purpose of the study with the support of the theoretical frame of reference, eight qualitative, semi-structured interviews were conducted with individuals from the younger generations. During the in-depth interviews with the respondents, they were asked to reflect on their perceived reality in order to enable a merge of theory and practice and thus make the understanding of pension savings decisions more reality based.  Conclusion: The good attitudes and the willingness to save among the respondents is not reflected in a favorable action as none of the respondents in this study have yet included any savings specific for the private pension. It can be stated that they fall in these behavioral psychological pitfalls. The study shows that the desire to live here and now in combination with the fact that short-term thinking is much stronger than long-term thinking counteracts pension savings. For some it is a consequence of their self-perceived lack of self-control and for others it is an influence of overconfidence that counteracts. Regarding social interaction, the respondents give signs that it can be considered both promoting or counteracting depending on the mediator's framing and own actions.

Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.