Avsikten med denna studie har varit att studera det nya fenomenet börsinfluencers och deras samexistens med professionella licensierade rådgivare samt beskriva på vilket sätt betydelsen av den finansiella rådgivarrollen kan ha förändrats, något som inte har behandlats av tidigare forskning. Studiens genomförande utgår från det teoretiska ramverkets nyckelbegrepp Det klassiska ekonomiska finansparadigmet, beteendevetenskaplig finans, den rationella investeraren, den irrationella investeraren, egna fundamentala analyser, flockbeteende & tillgänglighetsheuristik, professionella rådgivare, börsinfluencers och postmodernism som tillsammans bildar analysmodellen. Modellen visar på hur de två rådgivningstrenderna samexisterar och den är indelad i två delar, en “rationell” sida och en “irrationell” sida för att slutligen visa att existensen av båda sidorna tillåts i det postmoderna samhället. Denna studie hade ett postmodernistiskt synsätt vilket medförde att resultatet endast ska betraktas som en av flera versioner av den yttre verkligheten. För att på bästa möjliga sätt kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna användes dels en innehållsanalys av en dokumentstudie och dels en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer där kriteriet vid urval av respondenter var att ha ett intresse för aktiemarknaden samt följa minst en börsinfluencer på Instagram. Studien använde dessa två olika metoder för att både kunna beskriva börsinfluencers agerande på sociala plattformar samt för att kunna analysera deras följares uppfattningar och upplevelser av fenomenet. Studien visade att börsinfluencers fyller olika behov hos respondenterna, där vissa ser på fenomenet som en typ av rådgivare vars åsikter och indirekta råd värderas högt vid investeringsbeslut medan andra vänder sig till börsinfluencers för inspiration i sin investeringsprocess. De tidigare tydliga gränsdragningarna och definitionerna av vad en finansiell rådgivare är har luckrats upp och istället lämnat plats för börsinfluencers, fenomenet kan betraktas som produkten av individers pragmatiska behov av lättillgänglig finansiell rådgivning. Där resultatet är börsinfluencers, den hyperrealistiska rådgivaren. / The purpose of this study has been to examine the new phenomenon of stock market influencers and their coexistence with professionally licensed advisers and to describe in what way the significance of the financial adviser role may have changed, something that has not been addressed by previous research. The implementation of the study is based on the theoretical framework's key concepts The classic economic finance paradigm, behavioral finance, the rational investor, the irrational investor, own fundamental analyzes, herd behavior & accessibility heuristics, professional advisors, stock market influencers and postmodernism that together form the analysis model. The model shows how the two advisory trends coexist and it is divided into two parts, one “rational” side and one “irrational” side, to finally show that the existence of both sides is allowed in the postmodern society. This study had a postmodernist approach, which meant that the result should only be considered as one of several versions of the external reality. In order to best fulfill the purpose and answer the questions, a content analysis of a document study and a thematic analysis of six semi-structured interviews were used, where the criterion when selecting respondents was to have an interest in the stock market and follow at least one stock market influencer on Instagram. The study used these two different methods to both be able to describe the actions of stock market influencers on social platforms and to be able to analyze their followers' perceptions and experiences of the phenomenon. The study showed that stock market influencers meet different needs of the respondents, where some see the phenomenon as a type of advisor whose opinions and indirect advice are highly valued in investment decisions while others use stock market influencers for inspiration in their investment process. The previously clear boundaries and definitions of what a financial adviser is have loosened up and instead left room for stock market influencers, the phenomenon can be considered as the product of individuals' pragmatic need for easily accessible financial advice. Where the result is stock market influencers, the hyperrealistic advisor.

Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.