Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på anstalt, samt sex distansstuderande män på anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin. Nackdelarna meddistansstudier var att SFI, grund- och komvuxstudier var på deltid,studerande fick endast läsa tre ämnen åt gången, det var ibland omständigtatt få svar från lärarna. Högskolestuderande ansåg att de hade tekniskabegränsningar på grund av internetsäkerheten på anstalt, samt att tiden förinternet var inskränkt. En del ämnen/kurser gick inte att läsa på distans.Fördelarna var det stora kursutbud som erbjöds inom komvux och högskola.Studier på grund-komvux var flexibla, de kunde påbörjas när som helst pååret och följde med när den studerande flyttade till annan anstalt, medsamma lärare. Som distanslärare var det viktigt med tydlighet iinstruktionerna, samt att ge studerande en snabb feedback på utfört arbete.Lärarna saknade framförallt att man inte kunde se den studerande framförsig. Lärarna ansåg inte att det var någon skillnad i pedagogiken, mellandistansundervisning och handledd undervisning. Slutsatserna av studien bliratt fördelarna med distansstudier väger betydligt tyngre än nackdelarna.

Ever since internet was available to most people, the use of screens has increased. Members of the society need to be digital literate to be able to use the digital tools and services. In Sweden, public libraries are assigned the task to support that digital literacy by Kungliga biblioteket. As people spend more time online, questions regarding how screen use impact on health increases, together with a growing interest in restricting one’s own use of digital devices and a growing interest in self-help literature on this topic. The aim of this thesis is to contribute with knowledge regarding how screen use is presented in Swedish self-help literature. To do so, a discourse analysis inspired by Michel Foucault’s thoughts on self-technologies, the relation of language-power and power-knowledge, is performed. Findings: Biological-, economic- and health discourses are used when describing the impact of screen use. Focus is on what activities the screen is used for and not so much on the impact from the screen itself. Screen use is talked about as addictive and is accused of leading to sleeping problems and stress. The solution according to the texts is to balance the screen use by performing self-discipline and control.

En kvantitativ enkätstudie genomfördes med syftet att undersöka om självdisciplin, yrkesrelaterad kognitiv self-efficacy och yrkesrelaterad social self-efficacy kan predicera motivation på arbetsplatsen. Därtill kontrollerades deltagarnas kön, ålder och utbildningsnivå. Deltagarna rekryterades genom kontaktpersoner på tre olika företag i södra Sverige. Totala deltagarantalet blev 40 personer. Studien innefattade två hypoteser som testades genom en multipel regression, korrelationsanalys samt en envägsanova. Hypotes 1 var följande: Social och kognitiv self-efficacy samt självdisciplin är prediktorer till motivation på arbetsplatsen. Hypotes 2 var: Det finns en korrelation mellan kön, ålder eller utbildningsnivå och motivation på arbetsplatsen. Regressionsanalysen visade ett signifikant resultat och att självdisciplin är en valid prediktor till motivation på arbetsplatsen. Ingen annan variabel visade ett signifikant resultat i de olika statistiska testerna. Detta diskuteras vidare då resultatet delvis stödjer tidigare forskning och teorier. Efter metodologiska övervägande och slutsatser kan resultatet inte generaliseras till övriga populationen (arbetare) i Sverige utan härleds endast till deltagarna som utgör urvalet i denna studie. / A quantitative survey was conducted with the purpose to investigate if selfdiscipline, occupational cognitive self-efficacy and occupational social selfefficacy can predict motivation at work. The participants age, gender and education level were also controlled. The participants were recruited through contacts at three different companies in southern Sweden. The number of participants were 40. The study had two hypothesis that was tested through a multiple regression, correlation analysis and a one-way anova. Hypothesis 1 was: Social and cognitive self-efficacy as well as self-discipline are predictors of motivation in the workplace. Hypothesis 2 was: There is a correlation between gender, age or level of education and motivation in the workplace. The regression analysis showed a significant result and self-discipline as a valid predictor to motivation at work. The other variables did not show a significant result. It leaded to a discussion due to that the result partly supports previous research and theories. After methodological considerations and conclusions, the result cannot be generalised to the population (company workers) in Sweden, it can only derive to the participants in the sample of this study.

Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan. Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet.

Title: “After all, we are designed to be social beings” - A qualitative study on employees’experience of teleworking during the corona pandemic Authors: Anna Bengtsson & Liselotte Lundahl Abstract The aim of this study is to examine how employees in the white-collar sector experience their work situation during mandatory teleworking caused by the corona pandemic. The aim is to answer four questions concerning self-discipline, employer control, work requirements, decision-making space, social support and impact on well-being. The empirical material comprises semi-structured interviews with eight officials who share the experience ofteleworking. The theoretical framework includes Karasek's & Theorell's demand-control-support model and Foucault's theory of power. The results show that self-discipline varies and changes among the employees, with the exception of a few, who continue to have a high level of self-discipline. Great self-discipline is also required to maintain social relations during teleworking. Further, the results show a reduced level of employer's control; there was an uncertainty among the employees about the extent of the employer's supervision. The results also show increased demands for independence, self-determination and decision-making space. There are experiences of reduced decision-making space in connection with difficulties in getting help from colleagues during remote work. Social support has decreased during teleworking, which also affects well-being.The main reason for reduced well-being is the feeling of loneliness and isolation. The conclusions are that teleworking primarily changes communication from being personal to becoming work-related during the corona pandemic. Furthermore, it appears that digital gatherings cannot replace the physical ones. Keywords: Krav, Kontroll, Stöd, Självdisciplin, Teleworking, Telecommuting, Distansarbete,Covid-19, Job demands, Self-control, Self-discipline, Emotional support, Wellbeing, Flexiblework. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom tjänstemannasektorn upplever sin arbetssituation under tvingande distansarbete orsakat av coronapandemin. Syftet är att besvara fyra frågeställningar om självdisciplin, arbetsgivarens kontroll, arbetskrav ochbeslutsutrymme, socialt stöd samt påverkan på välbefinnande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta tjänstemän som delar med sig av sina upplevelser. Det teoretiska ramverket innefattar Karaseks & Theorells krav-kontroll-stöd-modell och Foucaults maktteori.Resultaten visar att självdisciplinen varierar och förändras hos informanterna med undantag av ett fåtal som har fortsatt hög självdisciplin. En hög självdisciplin krävs även för att bibehålla de sociala relationerna under distansarbetet. Resultaten visar en minskad kontroll från arbetsgivaren. Dock råder en osäkerhet kring omfattningen av arbetsgivarens övervakning. Resultaten visar ökade krav på självständighet och självbestämmande och ökat beslutsutrymme. Likväl framkommer upplevelser av minskat beslutsutrymme i samband med svårigheter att få hjälp från kollegor under distansarbetet. Det sociala stödet har minskat under distansarbetet, vilket även påverkar välbefinnandet i någon form. Den främsta orsaken till minskat välbefinnande är känslan av ensamhet och isolering. Slutsatserna blir att distansarbetet under särskilda omständigheter framför allt förändrar kommunikationen från att vara personlig till att bli arbetsrelaterad under coronapandemin. Vidare framkommer att digitala sammankomster inte kan ersätta de fysiska. Sökord: Krav, Kontroll, Stöd, Självdisciplin, Teleworking, Telecommuting, Distansarbete,Covid-19, Job demands, Self control, Self discipline, Emotional support, Wellbeing, Flexiblework.

This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals. / Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål.

No description available.

Bakgrund: De yngre generationerna, individer födda efter år 1990, står inför stora utmaningar och riskerar att erhålla sämre pensioner än dagens pensionärer, vilket ställer höga krav på att inkludera ett privat pensionssparande. Trots att det privata pensionssparandet i dagsläget är mer aktuellt än någonsin är det fortfarande ovanligt förekommande bland de yngre generationerna. Att individen kringgår ett aktivt beslutsfattande gällande sin pensionssituation innebär att agerandet avviker från den rationella teorin och livscykelhypotesen. För att komma närmare verkligheten och göra de underliggande resonemangen mer beteendemässigt realistiska bör teorin anpassas efter praktiken och större hänsyn tas till beteendepsykologiska bias.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för de yngre generationernas inställning till och agerande för deras privata pensionssparande med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiska biasen kort- och långsiktigt fokus, självdisciplin, övermod och social interaktion.  Metod: För att säkerställa att studiens insamlade empiri kunde uppfylla studiens syfte med stöd av den teoretiska referensramen genomfördes åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med individer från de yngre generationerna. Under djupintervjuerna med respondenterna uppmanades de att reflektera över sin upplevda verklighet för att på så sätt möjliggöra ett sammanförande av teori och praktik och därmed göra förståelsen för pensionssparbeslut mer verklighetsförankrad.  Slutsats: Den goda inställningen och den därmed uppkomna sparviljan bland respondenterna återspeglas inte i ett gynnsamt agerande då ingen av de tillfrågade i denna studie ännu har inkluderat ett sparande specifikt till den privata pensionen. Det kan konstateras att de faller offer för beteendepsykologiska fallgropar. Studien påvisar att lusten av att leva här och nu i kombination med att det kortsiktiga tänket är mycket starkare än det långsiktiga, motarbetar ett pensionssparande. För vissa är detta en konsekvens av deras självupplevda bristande självdisciplin och för andra är det en influens av övermod som motarbetar. Vad gäller social interaktion ger respondenterna tecken på att den både kan anses vara främjande eller motarbetande beroende på förmedlarens framställning och egna agerande. / Background: The younger generations, individuals born after 1990, face major challenges and risk receiving worse pensions than today's pensioners, which places high demands on including private pension savings. Even though private pension savings are currently more relevant than ever, it is still uncommon among the younger generations. The fact that the individual circumvents active decision- making regarding their pension situation means that the action deviates from the rational theory and life cycle hypothesis. In order to get closer to reality and make the underlying reasoning more behaviorally realistic, the theory should be adapted to practice, and greater consideration must be given to behavioral psychological bias.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of the younger generations' attitudes and actions regarding their private pension savings based on an analysis of the behavioral psychological bias of short- and long-term focus, self-control, overconfidence, and social interaction.  Method: To ensure that the empirical data collected by the study could fulfill the purpose of the study with the support of the theoretical frame of reference, eight qualitative, semi-structured interviews were conducted with individuals from the younger generations. During the in-depth interviews with the respondents, they were asked to reflect on their perceived reality in order to enable a merge of theory and practice and thus make the understanding of pension savings decisions more reality based.  Conclusion: The good attitudes and the willingness to save among the respondents is not reflected in a favorable action as none of the respondents in this study have yet included any savings specific for the private pension. It can be stated that they fall in these behavioral psychological pitfalls. The study shows that the desire to live here and now in combination with the fact that short-term thinking is much stronger than long-term thinking counteracts pension savings. For some it is a consequence of their self-perceived lack of self-control and for others it is an influence of overconfidence that counteracts. Regarding social interaction, the respondents give signs that it can be considered both promoting or counteracting depending on the mediator's framing and own actions.