The profitability and the sources of the returns on momentum strategy have always been a popular subject of study in the financial field. Nevertheless, there exist significant discrepancies between the conclusions of the papers due to the difference in time period and the emphasis on average results. Thus, the purpose of this paper is to investigate momentum strategy with information uncertainty in Taiwan stock market during the period 1990-2009 given the basis on the research method of Jegardeesh and Titman(1993). The result shows that momentum strategy cannot averagely obtain significantly positive returns in the long run in Taiwan stock market and moreover it presents an enormous short-term reversal. Besides, in terms of business cycle, there is still no significant return on momentum strategy either; there will be significantly negative return when implementing momentum strategy in the recession of business cycle. On the other hand, from the view of investor psychological biases, it should be seen greater psychological biases owing to greater information uncertainty. As a result, a stronger stock price continuation may be observed under high information uncertainty stocks. However, the effect of information uncertainty is only pronounced among loser portfolios. To summarize, compared with the profitability and the stability of contrarian strategy, the findings support that there is no significant momentum phenomena in Taiwan stock market at all.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Sammanfattning Titel: Ska man klappa börsen med- eller mothårs? Författare: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: De allra flesta med ett någorlunda intresse eller erfarenhet från den finansiella marknaden har hört talas om den effektiva marknadshypotesen. Den säger att det inte är möjligt att överavkasta marknaden över tid genom att systematiskt implementera investeringsstrategier. Samtidigt visar forskning om psykologiska faktorer på att individer på aktiemarknaden emellertid kan reagera irrationellt och att det därav går att överavkasta marknaden genom att dra nytta av de felaktiga prissättningar som kan uppstå på marknaden. Därför blir det intressant att testa huruvida en implementering av momentum- och contrarianstrategier vid investeringsbeslut kan leda till en överavkastning på indexet OMX Stockholm Mid Cap PI. Detta är även intressant för att ingen tidigare studie har testat dessa strategiers effekt på detta index. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det är möjligt att uppnå överavkastning på OMX Stockholm Mid Cap PI genom att implementera momentumoch contrarianstrategier som investeringsstrategier under perioden 2012 till 2021. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades vid genomförandet av studien. Åtta fiktiva olika portföljer sattes samman, fyra contrarianportföljer och fyra momentumportföljer, med bolag som varit en del av indexet OMX Stockholm Mid Cap PI under perioden 2012–2021. Varje portföljkategori delades sedan in i olika urvalsoch innehavsperioder. Varje portfölj innehöll fem bolag åt gången. Sedermera utfördes statistiska tester för att analysera portföljernas avkastning och riskjusterade avkastning. Resultat: Tre av studiens åtta sammansatta portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant högre än jämförelseindexet. Resterande fem portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant lägre än index. Endast en av portföljerna hade en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. / Abstract Title: Should you bet for or against the stock market? Authors: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Supervisor: Katarina Eriksson Background: Almost everyone who has an interest in finance or have studied some form of finance has heard of the efficient market hypothesis. The efficient market hypothesis says that the market is priced correctly and that all actors on the market are rational. However, previous studies about psychological factors says that actors on the stock market sometimes act irrational, which makes it possible to reach excess returns. Therefore, it is interesting to test the momentum and contrarian strategies potential effects on the index OMX Stockholm Mid Cap PI when no previous study has explored these strategies effect on this specific index. Purpose: The study aims to analyse the possibility of reaching excess return on OMX Stockholm Mid Cap PI by implementing momentum and contrarian strategies as investment strategies in the period between 2012 and 2021. Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to complete the aim of the report. Eight fictive portfolios were put together, four contrarian portfolios and four momentum portfolios, containing stocks included in the OMXSPI Mid Cap. Each portfolio category then was divided into different selection and holding periods. Each portfolio always contained five companies at the same time. Then statistical tests were performed to analyse the portfolios returns and risk adjusted returns. Conclusion: Three of the eight portfolios showed a statistically significant excess return compared with the benchmark index. The other five portfolios showed a significantly lower return than the benchmark index. Only one portfolio performed a higher riskadjusted return than the benchmark based on the Sharpe ratio.

Bakgrund: De yngre generationerna, individer födda efter år 1990, står inför stora utmaningar och riskerar att erhålla sämre pensioner än dagens pensionärer, vilket ställer höga krav på att inkludera ett privat pensionssparande. Trots att det privata pensionssparandet i dagsläget är mer aktuellt än någonsin är det fortfarande ovanligt förekommande bland de yngre generationerna. Att individen kringgår ett aktivt beslutsfattande gällande sin pensionssituation innebär att agerandet avviker från den rationella teorin och livscykelhypotesen. För att komma närmare verkligheten och göra de underliggande resonemangen mer beteendemässigt realistiska bör teorin anpassas efter praktiken och större hänsyn tas till beteendepsykologiska bias.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för de yngre generationernas inställning till och agerande för deras privata pensionssparande med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiska biasen kort- och långsiktigt fokus, självdisciplin, övermod och social interaktion.  Metod: För att säkerställa att studiens insamlade empiri kunde uppfylla studiens syfte med stöd av den teoretiska referensramen genomfördes åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med individer från de yngre generationerna. Under djupintervjuerna med respondenterna uppmanades de att reflektera över sin upplevda verklighet för att på så sätt möjliggöra ett sammanförande av teori och praktik och därmed göra förståelsen för pensionssparbeslut mer verklighetsförankrad.  Slutsats: Den goda inställningen och den därmed uppkomna sparviljan bland respondenterna återspeglas inte i ett gynnsamt agerande då ingen av de tillfrågade i denna studie ännu har inkluderat ett sparande specifikt till den privata pensionen. Det kan konstateras att de faller offer för beteendepsykologiska fallgropar. Studien påvisar att lusten av att leva här och nu i kombination med att det kortsiktiga tänket är mycket starkare än det långsiktiga, motarbetar ett pensionssparande. För vissa är detta en konsekvens av deras självupplevda bristande självdisciplin och för andra är det en influens av övermod som motarbetar. Vad gäller social interaktion ger respondenterna tecken på att den både kan anses vara främjande eller motarbetande beroende på förmedlarens framställning och egna agerande. / Background: The younger generations, individuals born after 1990, face major challenges and risk receiving worse pensions than today's pensioners, which places high demands on including private pension savings. Even though private pension savings are currently more relevant than ever, it is still uncommon among the younger generations. The fact that the individual circumvents active decision- making regarding their pension situation means that the action deviates from the rational theory and life cycle hypothesis. In order to get closer to reality and make the underlying reasoning more behaviorally realistic, the theory should be adapted to practice, and greater consideration must be given to behavioral psychological bias.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of the younger generations' attitudes and actions regarding their private pension savings based on an analysis of the behavioral psychological bias of short- and long-term focus, self-control, overconfidence, and social interaction.  Method: To ensure that the empirical data collected by the study could fulfill the purpose of the study with the support of the theoretical frame of reference, eight qualitative, semi-structured interviews were conducted with individuals from the younger generations. During the in-depth interviews with the respondents, they were asked to reflect on their perceived reality in order to enable a merge of theory and practice and thus make the understanding of pension savings decisions more reality based.  Conclusion: The good attitudes and the willingness to save among the respondents is not reflected in a favorable action as none of the respondents in this study have yet included any savings specific for the private pension. It can be stated that they fall in these behavioral psychological pitfalls. The study shows that the desire to live here and now in combination with the fact that short-term thinking is much stronger than long-term thinking counteracts pension savings. For some it is a consequence of their self-perceived lack of self-control and for others it is an influence of overconfidence that counteracts. Regarding social interaction, the respondents give signs that it can be considered both promoting or counteracting depending on the mediator's framing and own actions.

Bakgrund: 90-talister i Sverige står inför två tuffa val: att arbeta fram till 70–71-års åldereller att offra vissa angelägenheter idag för att kunna spara en relativt stor summa av sinlön till den framtida pensionen. Dagens pensionärer visar ett missnöje för sin ekonomiskasituation och med tanke på de sämre förutsättningarna som föreligger för 90-talister gällerdet att ta tag i pensionsförberedelser i tid för att ha någon chans att uppnå entillfredsställande pensionssituation. Trots det har det visat sig att unga vuxna skjuter framproblemet till framtiden och prioriterar mer kortsiktiga mål, samtidigt som de förväntarsig en tillfredsställande pensionssituation. Syfte: Studiens syfte är att, med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiskafallgroparna övertro, ostrich effect och influerande av andra, skapa en djupare förståelseför det potentiella gapet mellan 90-talisters pensionsförväntningar och potentiellapensionssituation. Metod: För att uppfylla studiens syfte och få en djupare förståelse för hur debeteendepsykologiska fallgroparna influerar det potentiella gapet valdes en kvalitativmetod med tio semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuerna kunde författarna få enbättre insikt i respondenternas subjektiva verklighet. Slutsats: Studien visar att det i många fall finns ett gap mellan pensionsförväntningar ochen potentiell pensionssituation och att faktorer inom de utvalda beteendepsykologiskafallgroparna både kan bidra till ett ökat och minskat gap. Gapet är stort hos majoritetenav respondenterna, på grund av de genomgående höga förväntningarna. Trots attförväntningarna ofta är för höga i jämförelse med respondenternas förutsättningar ochpensionsförberedelser, går det att skilja på ett positivt och negativt gap. Det viktigaste äratt börja spara i tid, och faktorer såsom självförtroende på egen förmåga och att ta hjälpav en finansiell rådgivare främjar ett pensionssparande och bidrar på så sätt till ett positivtgap, medan faktorer som att tro sig vara bättre än andra och prokrastinering hämmaragerandet och bidrar till ett negativt gap. / Background: Young adults in Sweden face two tough choices: to work until the age of70-71 or to sacrifice certain wants today in order to save a relatively large amount of theirsalary for future retirement. Today's pensioners show dissatisfaction with their financialsituation and, given the inferior conditions that exist for young adults, it is important tostart with retirement preparations in time to have any chance of achieving a satisfactorypension situation. Nevertheless, it has been shown that young adults postpone the problemuntil the future and prioritize more short-term goals, while expecting a satisfactoryretirement situation. Purpose: The purpose of this study is to, based on an analysis of the behavioralpsychological bias of overconfidence, ostrich effect and influence of others, create adeeper understanding of the potential gap between young adults’ retirement expectationsand potential retirement situation. Methodology: To fulfill the purpose of the study and gain a deeper understanding of howthe behavioral psychological biases influence the potential gap, a qualitative method withten semi-structured interviews was chosen. Through the interviews, the authors were ableto gain a better insight into the subjective reality of the respondents. Conclusion: The study shows that, in many cases, there is a gap between retirementexpectations and a potential retirement situation and that factors within the selectedbehavioral psychological biases can contribute to both an increased and a decreased gap.The majority of the respondents have a large gap, due to the consistently highexpectations. Despite the fact that the expectations are often too high in comparison withthe respondents’ conditions and retirement preparations, it is possible to distinguishbetween a positive and a negative gap. The most important thing is to start retirementsavings on time, and factors such as self confidence and taking the help of a financialadviser promote retirement saving and thus contribute to a positive gap, while factorssuch as believing oneself to be better than others and procrastination inhibits action andcontributes to a negative gap.

Bakgrund: Coronapandemin präglade under lång tid människors vardag såväl som de finansiella marknaderna. Den kraftiga nedgången i februari - mars år 2020 och den rekordsnabba återhämtningen påverkade privatinvesterare. Dessa investerare stod inför tuffa beslut, och präglades av stress och oro. Under volatila tider sker inte alltid rationella beslut, och denna typ av beslutsmiljö kan påverka investerare att vara mer mottagliga av psykologiska bias. För att undvika att gå i samma fällor, är det av intresse att kartlägga börspsykologiska faktorers påverkan på privatinvesterares agerande och vilken effekt det har på deras diversifiering i aktieportföljen. Eventuella skillnader i agerande under börsnedgångarna visar även om investerarna själva lärde sig någonting från den första börsnedgången och ändrade sitt beteende till den andra börsnedgången. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga privatinvesterares agerande på aktiemarknaden under Coronapandemin. Detta för att kunna uttala sig om, privatinvesterares beteende under börsnedgången i februari - mars 2020, samt den andra börsnedgången i oktober samma år. Genom att undersöka två tidsperioder går det att observera skillnader i beteende. Metod: Studien använde sig av en enkätstudie med tvärsnittsdesign för att på generell nivå ha möjlighet till att uttala sig om privatinvesterares agerande under börsnedgångarna. Slutsats: Studien har visat att samtliga undersökta börspsykologiska bias har påverkat privatinvesterare under båda börsnedgångarna men det finns dock skillnader mellan perioderna. Om respondenterna själva får beskriva deras agerande har många angett att de har agerat rationellt under krisen, något som tidigare forskning också konstaterat. Diversifieringen har ökat i aktieportföljen efter börsnedgångarna, jämfört med hur det såg ut vid slutet av 2019. Det är dock inte säkerställt att detta är en effekt av nedgångarna. Slutligen finns det även skillnader i börspsykologiska faktorer och diversifiering mellan demografiska faktorer och erfarenhet från tidigare kriser. / Background: The Corona pandemic has affected people’s everyday life as well as the financial markets. The big decline in the stock market that happened in February-March 2020 and the record fast recovery impacted private investors in a big way. Investors had difficult decisions to make during times of stress and worry, which does not always lead to optimal decisions. The investors could be more affected by biases during times of crisis. To avoid walking into the same traps again it is of investor’s interest to map psychological biases and how they affect the diversification in their stock portfolios. Eventual differences in behavior between the stock market decline in February-Mars and the one in October could be spotted by comparing the two periods. This would show if the respondents themselves learned from the first stock market decline to the second one, hence changing their behavior. Purpose: The purpose of this study is to map private investors’ behavior in the stock market during the Corona pandemic. This will make it possible to discuss private investors’ behavior during the stock market declines in February-March 2020 as well as the one in October the same year. This will make it possible to see differences in behavior. Method: The study used a survey study with cross-sectional design to be able to discuss private investors’ behavior at a general level. Conclusion: The study has shown that all studied psychological biases to affect private investors during the stock market declines, showing there are differences between these periods. If the respondents describe their own actions, then many of say themselves that they acted rational during the crisis, something that previous studies have shown. The diversification has also increased after the stock market declines compared to how it was at the end of 2019, but it is not certain that it is an effect of the stock market declines. There are also differences between demographic factors and experience from previous crises with regards to psychological biases and diversification.