Denna studie syftar till att undersöka omständigheterna till 90-talisters överrepresentation inom psykiatrin. Hur den ökade psykiska ohälsan som rapporteras kan vara kopplad till de samhällsförändringar som skett de senaste decennierna. Vi undersöker även hur olika definitioner av begreppet psykisk ohälsa har kommit att påverka den statistik som presenteras. Studiens resultat är baserad på tolv intervjuer med 90-talister där fokus låg på deras egna erfarenheter och upplevelser av hur olika faktorer i deras omgivning och miljö har påverkat deras välmående. Analysarbetet har skett genom innehållsanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar på att digitaliseringen har haft en stor inverkan på 90-talisters välmående, där sociala medier spelar en central roll i hur vi baserar vårt egenvärde utifrån jämförelser med andra personer. Vi har även kunnat se hur individualistiska värderingar, exempelvis en stark strävan efter självständighet och självförverkligande, har varit en källa till både stress och oro hos målgruppen. Vidare kan vi se hur 90-talisters egna uppfattningar av psykisk ohälsa baseras på självupplevda känslor snarare än medicinska diagnoser, samt att de har en större benägenhet att vända sig till professionell hjälp. Detta skulle kunna vara en möjlig faktor till målgruppens överrepresentation inom den psykiatriska vården.

Arbetsmarknaden består idag av en mångfaldig arbetsstyrka som måste samverka för att organisationer ska nå framgång. 90-talisterna anses vara en annorlunda generation med andra värderingar och förväntningar än tidigare generationer och därmed även svåra att behålla på en arbetsplats. Om 90-talister inte finns på din arbetsplats idag kommer de göra det inom några år. Därför är det viktigt för organisationer att förstå 90-talisterna för att möta deras förväntningar och för att bemöta dem rätt, motivera och behålla dem på arbetsplatsen. Studiens syfte är därför att bidra med en djupare förståelse för hur 90-talister förväntar sig att bli bemötta vid en nyanställning och vad de behöver för att stanna kvar på en arbetsplats. För att besvara detta har en kvalitativ ansats använts och tio semistrukturerade intervjuer, med studenter födda på sent 90-tal, har genomförts. Rekryteringsprocessens sista steg, induktion, syftar till att medarbetaren ska få en introduktion till arbetsplatsen. Hur induktionen genomförs kan vara avgörande för om en medarbetare stannar kvar på arbetsplatsen eller ej. Bristande induktion där 90-talisterna känner att deras behov vid nyanställning inte tillgodoses kan leda till en tidig uppsägning.  Studiens resultat visar att 90-talister har höga förväntningar när det gäller induktionen och bemötandet i denna. De förväntar sig en genomtänkt induktion där informationen ska kommuniceras tydligt. De förväntar sig även att induktionen ska få ta den tid som krävs för att 90-talisterna ska känna sig trygga på arbetsplatsen med sina arbetsuppgifter. Att bli presenterad för chefer och andra medarbetare är något 90-talisterna förväntar sig, vilket också innebär att bemötandet spelar stor roll. 90-talisterna vill få ett positivt bemötande där de känner sig välkomna på arbetsplatsen. Resultatet visar även att ett positivt bemötande grundar sig i en rekryteringsprocess som är anpassad efter 90-talisterna. Det är flera aspekter som påverkar om 90-talisterna vill stanna kvar på en arbetsplats eller ej. Den viktigaste aspekten är att det finns ständig kommunikation i organisationen som både är en del i en genomtänkt induktion men också en del av bemötandet. Genom att organisationer tar hänsyn till 90-talisternas förväntningar på arbetsplatsen kommer de att stanna kvar i organisationen, och därmed bidrar med konkurrensfördelar och framgång. / Today's workplace consists of a diverse workforce that needs to co-exists in order to help organizations reach success. People born in the 90s are thought to be a uniquely different generation with new and different values and expectations compared to previous generations, and therefore more difficult to keep in a workplace. If people born in the 90s don't already exist in your workplace, they will soon. Because of that it’s important for organizations to understand the 90s generation, to make organizations able to meet the expectations, adapt and treat them right, motivate and thereby keep them in the workplace. This study’s purpose is to contribute with a deeper understanding as to how the 90s generation expect to be treated during a new employment and what they need in order to stay in a workplace. To answer this, a qualitative method has been used, where ten semi-structured interviews were conducted. The respondents were students born in the late 90s. The last part of the recruitment process, the induction, means to give new workers an introduction. How this step is conducted can be crucial for whether an employee remains at the workplace or not. A lack of induction where the 90s generation feel that their needs are not being met when they are hired can lead to early dismissal. The study’s result shows that people born in the 90s have high expectations on the induction and treatment from organizations. They expect a well-thought-out induction where information is communicated clearly, and that the process is allowed to take time to make the 90s generation feel safe and comfortable with their new employment. Being introduced to managers and other employees is something the 90s expect, which also means that the reception plays a big role. The 90s want to be treated positively so that they feel welcome in the workplace. The result also shows that a positive attitude is based on a recruitment process that is adapted to the 90s generation. There are several aspects that influence whether people born in the 90s want to stay in a workplace or not. The most important aspect is that there is constant communication in the organization which is both part of a well-thought-out induction but also part of the treatment. By taking into account the expectations of the 90s generation in the workplace, organizations will retain them in the organization, thereby contributing to competitive advantage and success.

Studien är genomförd med en kvalitativ metod och undersöker hur nyinträdda på arbetsmarknaden upplever arbetsmotivation och vad som driver dem i yrkeslivet. Vidare syftar studien till att undersöka om det går att urskilja några nya aspekter som inte tidigare uppmärksammats bland befintliga motivationsteorier. Empirin utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med personer i arbete födda på 1990-talet, där varje intervju var cirka 45 minuter lång. Resultatet visar att det finns en medvetenhet och ett hållbarhetsperspektiv hos intervjupersonerna som väger tyngre än exempelvis lön och omgivning. Vi kan med hjälp av det empiriska materialet se tendenser som pekar på att intervjupersonerna drivs och motiveras av faktorer som ligger långt fram i tiden, och att de kan finna mening i arbetsuppgifter som kanske inte generar någon direkt belöning. Intervjupersonerna har en långsiktig och hållbar syn på sitt arbete och motiveras av framtiden, och i de fall där arbetet inte är stimulerande har synsättet blivit en form av överlevnadsstrategi. Denna dimension av långsiktighet presenteras inte i tidigare motivationsteorier och vi vill därför mena att vi bidragit med viktiga insikter att vidare studera. / The following report is a qualitative study, and examines how newcomers to the labor market experiencing motivation and what drives them in their professional life. Furthermore, the study aims to investigate whether if it’s possible to discern some new aspects that is not mentioned in existing motivation theories. The empirical data consists of twelve semi-structured interviews with persons born in the 1990s, where each interview was approximately 45 minutes long. The result shows that there is an awareness and a kind of sustainability in the interviewees answers, that outweighs economic factors and surroundings. We can with the help of the empirical material see a trend that suggest that interviewees are driven and motivated by factors which lies further in the future, and that they can find meaning in the tasks that might not generate any direct reward. The interviewees have a long-term and sustainable approach to their work and are motivated by the future, and this point of view has become a form of survival strategy whenever the work is not stimulating enough. This dimension of sustainability is not presented in the earlier theories of motivation and we would therefore like to suggest that we contributed with important insights to further study.

Emotional hardcore är subkulturen som gick från undergroundrörelse med nära kopplingar till punken till att bli en extremt kommersialiserad subkultur. Emos efter millennieskiftet har beskrivits som deprimerade och destruktiva, och deras kultur som potentiellt farlig för unga människor. I den här uppsatsen kommer emo-kulturens uttryck och intention att undersökas, framförallt kommer fokus att ligga på hur samtalet om motstånd, psykisk ohälsa och känslor såg ut. Genom kvalitativa intervjuer med fem personer som rört sig i emo-kulturen, analyser av text från Bilddagboken och privata bloggar framträder en mer komplex bild av emos. Kulturen rymmer både normskritiska och livsbejakande inslag, även om scenen inte värjer sig för tunga ämnen som självdestruktivitet och depression. Emos synliggjorde sina känslor och personliga uttryck men krävde också respekt och acceptans från sin omgivning. Deras närvaro öppnar upp för en debatt om utseendenormer och psykisk ohälsa som fortfarande är aktuell. / Emotional hardcore is the subculture which went from underground movement with close ties to punk rock to become an extremely commercialized subculture. The emos of the post-millennial emo culture have been described as depressed and destructive, and their culture as potentially dangerous to young people. This essay is exploring the expressions and intentions of the emo culture, with a focus on the discourse on rebellion, mental health and feelings. Qualitative interviews with five former members of the Swedish emo-community, textual analyses from the social media Bilddagboken (Dayviews) and private blogs form a more complex picture of emos. The emo culture contains both norm critical and life affirmative elements, even if the scene doesn’t shield itself from difficult subjects like self-harm and depression. Emo kids made both their feelings and personal expressions visible and demanded respect and acceptance from their surroundings. Their presence open up for a debate about standards of appearance and metal health that is still relevant.

I denna studie presenteras forskning om 90-talisters attityder till ekologisk hållbarkonsumtion. Studien är skriven utifrån ett kvalitativt angreppssätt där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper, en med män och en med kvinnor. Syftet är att undersöka 90-talisters attityd till ekologisk hållbar konsumtion och besvaras genom tre frågeställningar. De två första frågeställningarna berör motiv och ansvar för ekologisk hållbar konsumtion och den tredje är en jämförelse mellan kön. Analysen grundar sig i ett teoretiskt ramverk med Schwartz grundläggande värderingar och Locus of Control. Studiens resultat visar att 90-talisters attityder till ekologisk hållbar konsumtion i allmänhet är positiv och komplex. De värderingar som framkom i diskussionerna tar uttryck i motiv som pris, smak, hälsa och omvärldsrelaterade motiv. Attityder till vem som har ansvaret till att utveckla en ekologisk hållbar konsumtion skiljer sig mellan individerna men de är överens om att situationen är komplex och svår att reda ut. Några av deltagarna vill att staten eller företagen ska ta tag i problemet medan andra anser att de själva som individer har ett stort ansvar. Vissa attityder och värderingar skiljer sig mellan männen och kvinnorna, men i bådagrupperna finns olika argument och det går inte att dra direkta slutsatser mellan könen. Gemensamt för båda grupperna är att de själva anser att de saknar kunskap om vad ekologiskhållbar konsumtion innebär. Denna studie bidrar med en viss förståelse för hur 90-talister ser på ekologisk hållbarkonsumtion och vad de anser krävs för att utveckla en hållbar konsumtion. För att få ett mergeneraliserbart resultat skulle en kvantitativ studie rekommenderas till framtida forskning. / This study presents research on 90's generation’s attitudes to organic sustainable consumption. The study is written from a qualitative approach where data has been collected through two focus groups, one with men and one with women. The purpose is to examine the attitude of the 90’s generation to organic sustainable consumption and will be answered by three questions. The two first questions concerns the motivation and responsibility for organic sustainable consumption and the third is a comparison between gender. Analyzes are based on a theoretical framework with Schwartz Theory of Basic Values and Locus of Control. The results of the study shows that the attitudes to organic sustainable consumption are generally positive and complex. The values that emerged in the discussions expresses motives such as price, taste, health and environmental motives. Attitudes toward who is responsible to develop an organic sustainable consumption differs between the respondents, however they understand that the situation is complex and difficult to solve. Some of the participants believes the state or companies should deal with the problem, while some believe it is themselves as individuals who has the responsibility. Some attitudes and values differ between men and women, but there are different arguments in both groups and direct conclusions cannot be drawn between the genders. Both groups believe they have a lack of knowledge about what organic sustainable consumption means. This study contributes to a certain understanding of the 90’s generation view on sustainable consumption and what they consider necessary to develop a sustainable consumption. In order to achieve a more generalizable result, a quantitative study would be recommended for future research. This study is written in swedish.

Bakgrund: 90-talister i Sverige står inför två tuffa val: att arbeta fram till 70–71-års åldereller att offra vissa angelägenheter idag för att kunna spara en relativt stor summa av sinlön till den framtida pensionen. Dagens pensionärer visar ett missnöje för sin ekonomiskasituation och med tanke på de sämre förutsättningarna som föreligger för 90-talister gällerdet att ta tag i pensionsförberedelser i tid för att ha någon chans att uppnå entillfredsställande pensionssituation. Trots det har det visat sig att unga vuxna skjuter framproblemet till framtiden och prioriterar mer kortsiktiga mål, samtidigt som de förväntarsig en tillfredsställande pensionssituation. Syfte: Studiens syfte är att, med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiskafallgroparna övertro, ostrich effect och influerande av andra, skapa en djupare förståelseför det potentiella gapet mellan 90-talisters pensionsförväntningar och potentiellapensionssituation. Metod: För att uppfylla studiens syfte och få en djupare förståelse för hur debeteendepsykologiska fallgroparna influerar det potentiella gapet valdes en kvalitativmetod med tio semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuerna kunde författarna få enbättre insikt i respondenternas subjektiva verklighet. Slutsats: Studien visar att det i många fall finns ett gap mellan pensionsförväntningar ochen potentiell pensionssituation och att faktorer inom de utvalda beteendepsykologiskafallgroparna både kan bidra till ett ökat och minskat gap. Gapet är stort hos majoritetenav respondenterna, på grund av de genomgående höga förväntningarna. Trots attförväntningarna ofta är för höga i jämförelse med respondenternas förutsättningar ochpensionsförberedelser, går det att skilja på ett positivt och negativt gap. Det viktigaste äratt börja spara i tid, och faktorer såsom självförtroende på egen förmåga och att ta hjälpav en finansiell rådgivare främjar ett pensionssparande och bidrar på så sätt till ett positivtgap, medan faktorer som att tro sig vara bättre än andra och prokrastinering hämmaragerandet och bidrar till ett negativt gap. / Background: Young adults in Sweden face two tough choices: to work until the age of70-71 or to sacrifice certain wants today in order to save a relatively large amount of theirsalary for future retirement. Today's pensioners show dissatisfaction with their financialsituation and, given the inferior conditions that exist for young adults, it is important tostart with retirement preparations in time to have any chance of achieving a satisfactorypension situation. Nevertheless, it has been shown that young adults postpone the problemuntil the future and prioritize more short-term goals, while expecting a satisfactoryretirement situation. Purpose: The purpose of this study is to, based on an analysis of the behavioralpsychological bias of overconfidence, ostrich effect and influence of others, create adeeper understanding of the potential gap between young adults’ retirement expectationsand potential retirement situation. Methodology: To fulfill the purpose of the study and gain a deeper understanding of howthe behavioral psychological biases influence the potential gap, a qualitative method withten semi-structured interviews was chosen. Through the interviews, the authors were ableto gain a better insight into the subjective reality of the respondents. Conclusion: The study shows that, in many cases, there is a gap between retirementexpectations and a potential retirement situation and that factors within the selectedbehavioral psychological biases can contribute to both an increased and a decreased gap.The majority of the respondents have a large gap, due to the consistently highexpectations. Despite the fact that the expectations are often too high in comparison withthe respondents’ conditions and retirement preparations, it is possible to distinguishbetween a positive and a negative gap. The most important thing is to start retirementsavings on time, and factors such as self confidence and taking the help of a financialadviser promote retirement saving and thus contribute to a positive gap, while factorssuch as believing oneself to be better than others and procrastination inhibits action andcontributes to a negative gap.