Background: For the past 30 years, the neoclassical finance has been questioned bybehavioural finance. The main difference is behavioural finance ́s ability to explain a behaviour that deviate from rationality. One of the major biases within behavioural finance is overconfidence. Overconfident behaviour describes an investor with too strong belief in their own ability. This bias is not well-examined within behavioural finance in Sweden. The consequences of overconfidence are the investor ́s overvaluation skills which in turn leads to unnecessary risk-taking, excessive trading and economic losses. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate if the overconfident bias exists among Swedish private investors. A study if the demographic factors; gender, age, marital status, education, and experience effect the level of overconfident behaviour. Further, an investigation to identify industries overconfident investors prefer or despise. Method: Our study use a deductive approach with a quantitative research. From the basis of previous studies, five hypotheses explaining a relation between demographic factors and overconfidence have been formulated. The data is collected through an online survey, published in finance forums between 2020-03-10 to 2020-03-22 which gave 233 participants. A binary logistic model was performed in STATA to examine if the hypothesis should be rejected or not. Conclusion: The findings from our study show presence of overconfidence among Swedish private investors. Statistically significant results confirm that gender, age, education, and experience have an impact on overconfident behaviour. Men are more overconfident than women, younger investors act more overconfident, higher education increase overconfidence, and more experienced investors are more overconfident.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Uppsatsen strävar efter att jämföra svenska hushålls fastighetsinvesteringar i ett EU land(Kroatien) och ett land utanför EU (Montenegro). Uppsatsen analyserar empiriska resultatetför att hitta både det positiva och det negativa som en investering i länderna medför. Kroatienoch Montenegro valdes på grund av författarnas etnicitet och deras kontaktnät medprivatpersoner som investerat i länderna samt likheterna i klimat och kultur för att minskapåverkande faktorer. Författarna strävar för att utöka den vetenskapliga kunskapen omtransaktionskostnader från privathushålls perspektiv I både utvecklade och underutveckladeländer med potential. Det finns massor med vetenskapligt baserad information omtransaktionskostnader tillgängligt men nästan enbart från ett kommersiellt perspektiv.Frånvaron av forskning kring transaktionskostnader för privatpersoner är oroväckande ochjust därför är denna uppsats nödvändig. För att göra detta konstruerades två enkäter för attsamla information om processerna vid dessa typer av internationella investeringar.Information som samlades in analyserades med hjälp av tidigare forskning omtransaktionskostnader och transparens samt teorin om The New Institutional Economics.Sedan diskuterades resultatet och både skillnaderna mellan de utvecklade ochunderutvecklade länderna samt hushållens och kommersiella perspektivet var förvånansvärt. / The study seeks to compare Swedish household property investment in a EU country(Croatia) and a country outside of EU (Montenegro). The study analyzes the empirical resultsto find both the positive and negative that derives from an investment in the countries. Croatiaand Montenegro were chosen because of the origins of the authors and their connections toprivate investors in these countries. The authors seek to broaden the current scientificknowledge about private household property investments in the area of transaction cost andinvestments in both developed countries and underdeveloped countries with potential.Scientifically researched information about transactional cost is a widely available but acommon consensus in these papers is that the subject matter is commercial. The absent ofresearch of transactional cost for private household investors is alarming and to fill this gap,this study is essential. To do this, two surveys were constructed to obtain information on theprocess of investments in these countries. The information obtained from the surveys wasexamined with the help of prior studies on transactional cost and transparency but also withthe theory on the New Institutional Economics theory. The results and findings were laterdiscussed and the difference of both the developed and underdeveloped perspective and thehousehold and commercial perspective were astonishing.

Syftet med denna studie är att undersöka vad ESG har för påverkan på privatainvesterare vid investeringsbeslut. I studien undersöks även hur den socialaomgivningen och finansiella rådgivare kan påverka investeringsprocessen ienlighet med ESG.Den teoretiska referensramen består av legitimitetsteorin, the socialcomparison theory och befintlig forskning på ämnet. Studien utgår från endeduktiv ansats med induktiva inslag. En kvalitativ forskningsmetod haranvänts och datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer.Efter genomförda analyser av datainsamlingen framgår det att företagensattityd till ESG inte har särskilt stor inverkan på privata investerare vidinvesteringsbeslut. Förväntad avkastning är alltid högst upp påprioriteringslistan. ESG-faktorer ses framförallt som ett komplement vidinvesteringsbeslut. Av studien framgick det även att de sociala aspekterna (S)är den faktor av de tre som värderas högst. Miljöaspekter (E) värderas främstnär den potentiella investeringen ska ske i ett företag som har en starkkoppling till miljön. En bra bolagsstyrning (G) skapar en trygghet förinvesteraren men är väldigt sällan en avgörande faktor. Fortsättningsvispåvisar studien att den sociala omgivningen påverkar en privat investeraresbeslut. I den sociala omgivningen är det närstående personer som har störstinverkan. Finansiella rådgivares påverkan på investeringsprocessen är låg dåförtroende ofta saknas. / The purpose of this study is to examine the impact of ESG on individualinvestors investment decisions. The study also investigates how the socialenvironment and financial advisors can influence the investment process inline with ESG.The theoretical framework consists of legitimacy theory, the socialcomparison theory and existing research on the subject. The study adopts adeductive approach with elements of an inductive approach. A qualitativeresearch method was applied and data collection was conducted throughsemi-structured interviews.After analyzing the collected data, it appears that a company's attitudetowards ESG does not have a significant influence on individual investors'investment decisions. Expected returns always rank highest on individualinvestors' priority list. ESG-factors are primarily seen as a supplementaryconsideration in investment decisions. The study also reveals that the socialaspects (S) are the most valued among the three factors. Environmentalaspects (E) are particularly prioritized when investing in companies withstrong environmental ties. A well-managed governance (G) provides a senseof security for investors but is seldom a decisive factor. Furthermore, thestudy demonstrates that the social environment influences the investmentdecisions of individual investors, with close acquaintances having the mostsignificant impact. The influence of financial advisors on the investmentprocess is low, often due to a lack of trust.

The environmental problem has become more prominent in the last decade, and in the recent years there has been a number of alarming reports published on this topic. In order to fight the climate change, the financial industry can play a key role by directing their investments towards green projects and sustainable companies, pushing companies to participate in the transformation to a sustainable world. The development of issued green bonds is evidence on that the financial market has started to allocate more money in the green market, and this development is expected to continue going forward. The development is mainly driven by institutional capital, with only very little support from the Retail segment. Hence, the aim of this thesis is to provide the market with possible solutions on how to enhance the volume of capital invested in green products from this segment. Semi-structured interviews with 8 stakeholders on the market, together with seminar discussions on a TBLI Sustainability conference and thoughts obtained through a Sustainable Advisory Board at Nasdaq constitutes the foundation of this report in order to deduce patterns to why investors choose to invest or not invest in green instruments, as well as deducing the existing problems with the current market. The opinions are compiled and discussed in aspects concerning framework issues, definition issues, future outlook and policies. Our commissioner Nasdaq has helped guided the focus of this thesis. Our interviews combined with current literature works as the foundation to the findings on the specific area which could be of interest to all stakeholders on the financial market, but more specifically to investors, financial institutions and the government. Key findings of this thesis shows that the market in general is in need of clear guidance from the government in order to be able to adapt to the changing world. Further, the lack of a standardised framework and assessment of green investments leads to low transparency and problems with measuring impact. This describes why private investors say they do value sustainability, but fail to invest in it. Better transparency and reporting would make it easier showing the impact of the investment, which ultimately would affect private investors in a positive way as investors valuing sustainability would obtain a tangible sustainability measure on their investment, resulting in that their utility from the investment is maximised. In order to enhance the market in the current state, the authors of this report states that government support towards fintech companies contributing to the development of transparency, reporting and impact would be of interest. The authors see that such a subsidy would yield a lot of value to all stakeholders on the market, including the Retail sector. / Miljöproblemen har blivit allt mer framträdande under det senaste decenniet, framförallt under de senaste åren då flertalet alarmerande rapporter har publicerats inom detta område. För att motverka klimatförändringarna kan finansbranschen spela en nyckelroll genom att styra investeringarna mot gröna projekt och hållbara företag, och därmed driva företag till att vara med i omvandlingen till en hållbar värld. Utvecklingen av emitterade gröna obligationer är ett bevis på att finansmarknaden börjar investera mer pengar på den gröna marknaden, vilket förväntas fortsätta i framtiden. Utvecklingen drivs huvudsakligen av institutionellt kapital, med endast liten uppbackning av Retail-segmentet. Syftet med denna avhandling är därför att presentera möjliga lösningar på hur man kan öka volymen av investerat kapital i gröna produkter från detta kundsegment. Semi-strukturerade intervjuer med 8 intressenter på marknaden tillsammans med seminariediskussioner på en TBLI hållbarhetskonferens och tankar från Sustainable Advisory Board på Nasdaq utgör grunden för denna rapport. Baserat på detta härleds mönster till varför investerare väljer, eller inte väljer, att investera i gröna instrument, samt befintliga problem med den nuvarande marknaden. Åsikterna sammanställs och diskuteras rörande frågor om ramverk, definitioner, framtidsutsikter och marknadsfrämjande åtgärder. Vår uppdragsgivare Nasdaq har bidragit till att utforma inriktningen på detta arbete. Våra intervjuer i kombination med aktuell litteratur fungerar som grunden för resultaten i denna studie, vilka kan vara av intresse för alla intressenter på finansmarknaden, men specifikt för investerare, finansinstitut men också regeringen. De viktigaste resultaten visar på att marknaden i allmänhet behöver tydlig vägledning från regeringen för att kunna anpassa sig till den föränderliga världen. Vidare leder bristen på ett standardiserat ramverk och frånvaron av hur man bedömer gröna investeringar till låg transparens och problem med mätning av effekter. Detta beskriver varför privata investerare säger att de värderar hållbarhet, men misslyckas med att investera i det. Högre transparens och bättre rapportering skulle göra det enklare att visa effekten av investeringen, vilket i slutändan skulle påverka privata investerare på ett positivt sätt, eftersom investerare som värderar hållbarhet skulle få ett konkret mått på sin investerings bidrag, vilket leder till att den personliga nyttan av investeringen kan maximeras. För att förbättra marknadens nuvarande tillstånd påstår författarna till denna rapport att statligt stöd till fintech-bolag som bidrar till utveckling av transparens, rapportering och inverkan skulle vara intressant. Författarna ser att en sådan subvention skulle bidra med ett stort värde för alla intressenter på marknaden, inklusive den privata sektorn.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.